Frida Bratt
Svenska sparare påstås inte sällan ha blivit mer prismedvetna, men fortfarande är det nästan 80 procent av svenskarna som inte vet vad en indexfond är, visar en färsk undersökning som vi på Nordnet gjort. Det är oroväckande. Här måste vi i branschen ta vårt ansvar.
Trots att indexfonder länge varit heta och numera är ett populärt val hos prismedvetna sparare, så är kunskapen om dessa lågprisalternativ fortfarande låg bland befolkningen i sin helhet.
När vi på Nordnet bad undersökningsföretaget Yougov ställa frågan ”vad är en aktieindexfond?” till svenskarna, svarade hela 51 procent att de inte vet. Ytterligare 17 procent gissade att beskrivningen ”en aktivt förvaltad fond med mål att prestera bättre än börsen” var rätt svarsalternativ – vilket det alltså inte är. Ytterligare sju procent av svenskarna tror att en indexfond är en ”statlig fond som följer konsumentprisindex”.
Lägst kunskap bland kvinnor
Rätt svar – ”en lågprisfond som följer börsens utveckling” – valdes av endast 22 procent av svenskarna. Det är faktiskt en förvånande låg siffra. Att totalt 77 procent av svenskarna fortfarande inte vet vad en indexfond är visar att indexfondernas popularitet fortfarande i huvudsak existerar inom en begränsad grupp. Sämst är kunskapen om indexfonder bland kvinnor. Hela 64 procent av kvinnorna svarade att de inte vet vad en indexfond är, och bara 11 procent angav rätt svarsalternativ.
Läs gärna artikeln om undersökningen i tidningen Privata Affärer.
Det hela är både olyckligt och oroväckande. En sparare som inte känner till att det finns lågprisfonder har svårare att veta om hen betalar överpris i sitt sparande. Och chanserna att undvika så kallade ”dolda indexfonder”, fonder som förvaltas ungefär i enlighet med index men som prissätts som aktivt förvaltade, är små för den som inte vet vad man har att jämföra med. Man vet inte om att man köpt oxfilé, men fått falukorv. Det är inget fel med falukorven, det vill säga den fond som går som index, men då ska den inte prissättas som en oxfilé.
En titt på statistiken om hur vanligt förekommande indexfonder egentligen är i svenskarnas sparande visar att lågprisfonder, trots en successiv ökning år för år, fortfarande utgör en mindre del av svenskarnas totala sparande i aktiefonder.
Aktieindexfondernas andel av den totala aktiefondförmögenheten:
| jan-10 | 6% |
| 2010 | 8% |
| 2011 | 9% |
| 2012 | 10% |
| 2013 | 10,9% |
| 2014 | 11,4% |
| 2015 | 13,3% |
| 2016 | 14,6% |
| 2017 | 15,6% |
| 2018 | 16,7% |
| 2019 | 18,2% |
Bra bas för många
Tyvärr är det ofta så att det är personer med lägst kunskapsnivå som söker sig till rådgivare eller förmedlare – kanske för att man fått tillgång till den rådgivningen via sin arbetsgivare. Och förmedlaren vet att det knappast är indexfonderna som genererar bäst intäkter.
Men sanningen är att indexfonder en bra bas i sparandet för de allra flesta vanliga pensionssparare, som varken vill lägga tid på eller har kunskapen att ordentligt kunna utvärdera om en aktivt förvaltad fond har förmågan att slå index. Indexfonden kommer inte gå bättre än index, men inte heller sämre, och du undviker att riskera att betala för något du inte får eller råka ut för de allra sämst presterande fonderna.
Aktiv förvaltning har också en plats
Därmed inte sagt att aktiv förvaltning inte har sin plats i spararnas portföljer. Tvärtom. Aktiva fonder passar utmärkt för den som vill komplettera basen, en global indexfond, med en land-, branschfond eller ett hållbart alternativ.
Läs gärna mer i mitt blogginlägg om när man egentligen ska använda sig av aktiv förvaltning. Där går jag också igenom lite om vad forskningen säger om aktiv och passiv förvaltning.
Så kan ett effektivt sparande byggas till en rimlig kostnad. Det borde fler få veta.
/Frida
