Nordnetbloggen

”Amerikanska pensionssystemets utmaningar är också Sveriges”

Liksom de flesta västerländska länder har också USA ett pensionssystem där staten, arbetsgivaren och individen själv delar på ansvaret för den framtida försörjningen. Man brukar säga att systemet består av tre pelare.

Den första pelaren påminner om den allmänna pension som är basen i vårt svenska pensionssystem. Det sätts av pengar i relation till årsinkomsten, upp till ett maxtak. Minimiutkomsten tryggas genom ett skattefinansierat socialbidrag. Den statliga amerikanska pensionen är faktiskt ganska lik vår tidigare ATP, där pensionens storlek grundades på medelinkomsten istället för den livslön som ligger till grund för nuvarande modell. Precis som det svenska ATP-systemet ifrågasätter många om det amerikanska är hållbart över tiden.

För att alls få del av pelare ett behöver du ha arbetat under minst tio år.

Drygt hälften av arbetsgivarna erbjuder tjänstepension

I USA har också arbetsgivaren möjlighet att sätta av pension till sina anställda. Det finns ingen egentlig motsvarighet till kollektivavtal, utan avsättningarna sker uteslutande på frivillig basis. Det vanligaste är att arbetsgivaren matchar det belopp den anställde själv sätter av. Drygt hälften av alla arbetsgivare i USA sätter av någon form av tjänstepension.

Pelare två påminner en hel del om vår svenska tjänstepension och den löneväxlingsmöjlighet som arbetsgivare här kan erbjuda sina anställda.

Frihet när det gäller placeringar och uttag

Som individ har man naturligtvis möjlighet att spara privat och det sker oftast till samma konto som arbetsgivaren sätter av pension. Det är upp till var och en att spara och pengarna är fria för uttag (mot viss avgift om uttaget sker innan pension). Likt i Sverige har egenföretagare och de som saknar pensionsrätt i sin anställning möjlighet att själva betala in till ett privat pensionssparande med viss skattesubvention, så kallad avdragsrätt.

Det amerikanska pensionssystemet har fått utstå en del kritik, främst för att det bygger på en högre grad av frivillighet än vad exempelvis det svenska systemet gör. Färre arbetsgivare ser tjänstepension som en möjlighet och inte bara en kostnad, vilket har resulterat i att bara hälften av amerikanerna får pension från jobbet. ”Gör det själv-systemet” är helt enkelt kraftigt ifrågasatt av kritiker. I synnerhet efter finanskrisen, när mängder av amerikaner tvingades se sina pensioner gå upp i rök.

Fattigpensionärer, allt vanligare där som här

Även i Sverige står vi inför liknande utmaningar. Vårt pensionssystem bygger ju också på en ständigt ökande grad av eget ansvar. Det allmänna systemet betraktas av många som ohållbart och vill man ha det bra som pensionär måste man sätta av pengar själv. Där är de flesta överens.

Det får mig såklart att undra om vi svenskar är bättre på att fatta kloka, rationella ekonomiska beslut eller om vi riskerar att bli stående med skägget i brevlådan som mängder av amerikaner gjort före oss.

Det får mig också att fundera på varför staten så ohämmat försämrar möjligheterna för de som faktiskt tänker framåt och sätter av pengar till sin pension. Avdragsrätten slopas samtidigt som skatten på långsiktigt sparande höjs om och om igen.

Både svenska och amerikanska systemet står inför utmaningar. Där hade jag önskat mig ett samhälle som tog större ansvar för sina medborgares framtid.

/Eva Trouin, Sverigechef på Nordnet

Korta fakta om amerikanska pensionssystemet

  • Pensionssystemet består av tre pelare; pension från staten, från arbetsgivaren och från individen själv i form av privat pensionssparande.
  • Pensionsåldern är på väg mot 67 år och den allmänna pensionen kan tidigast tas ut från 62 år. Tar man ut pension före 67 får man precis som i Sverige en reducering.
  • Det allmänna pensionssystemet ger som mest 40 % av årsinkomsten, för höginkomsttagare betydligt mindre.
  • Amerikanska pensionssystemet bygger på en hög grad av frivillighet, när det gäller möjlighet till tjänstepension så väl som avseende placeringar och uttag. För detta har systemet fått mycket kritik.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en fond bör du läsa informationsbroschyren som finns hos fondbolaget och faktabladet som du hittar i orderläggningsfönstret samt på fondens produktsida på nordnet.se.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

4
Lämna en kommentar

avatar
Nyast Äldst Mest gillade
Anonym
Anonym

Vet inte om jag haller med dig helt har. Pratar du om 401 (k) som den amerikanska ”tjanstepensionen”? Isadana fall betalar oftast arbetsgivaren inte in nagot utan att den anstallde sjalv gor det. Foretaget matchar ofta insattningen till en viss del, vilket ofta ar 100% matchning efter x antal ar som anstalld. Avsatter du noll avsatter foretaget noll. Dessutom, tar man ut pengarna innan en viss alder (runt 50) for man en straffagift (typ 10%) eller liknande sa det ar inte helt fritt att disponera aven om du far placera det mer eller mindre som du vill. Dock har manga… Läs mer »

Anonym
Anonym
Hej Rikard! Tack för din kommentar. Jag pratar som du skriver om 401K och har förtydligat i blogginlägget. Ha en bra dag! Hälsningar, Eva
Anonym
Anonym
Hej Rikard och Eva Ibland hör man att visa bolag har höga skulder pga pensionerna för de anställda, plus att de anställda har förlorat sina pensioner när bolagen har gått i konkurs. Hur är det möjligt ifall pengarna sätt i samma konto som de anställda avsätter själva. Tack för ett informativblogg. /Dennis
Anonym
Anonym

Hej, Jag är inte helt 100 på hur det fungerar i USA, men i sverige så bokförs pensionsavsättningar på skuldsidan i Balansräkningen. Rent tekniskt så äger företaget pensionsavsättningarna. Sen har det varit historiskt så att en del företag har gett exponering mot det egna bolaget i pensionen. Exempelvis i Enron fallet att man gav de anställda enron-aktier som pension. När sedan Enron kollapsade så blev därmed pensionen värdelös också, då pengarna var investerade i enron-aktier. Kommer inte ihåg om det var exakt så i Enron-fallet i början av 00-talet. Men det är iaf så man menar när man säger att… Läs mer »

Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Nordnets veckobrev.
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.









Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
close-link