Veckans topp 5: Bästa aktierna i alla viktklasser

Inte räntan, politiken eller ens ekonomin. Nu handlar det om bolagen samt att vara i rätt bransch och land. Krönikan kolla in börshumöret när sommaren tar fart på allvar.

1 Vilka magiska börsväsen tror du på?

Jag hoppas ni haft en skön midsommar! Det är en magisk tid. Drömmar, midnattssol och underliga väsen som hoppar som grodor runt en blomsterklädd stång. Det är en tid som även är lite speciell på börsen. För mitt på året ligger bolagsvärderingarna fångade någonstans mellan förväntan och verklighet.

Nu är det även ett år sedan britterna bestämde sig för att lämna EU. Det blev som bekant den överraskande sista knuffen för att hålla nere räntorna trots utsikter om stigande inflation och kanske en starkare europeisk konjunktur. Ett raketbränsle som skickat upp inte minst småbolagen till nya höjder.

Samtidigt. Ett annat tema under hela den här våren har varit alla de hårda data från ekonomin som inte velat trilla in. Allt från amerikansk bilförsäljning till faktisk inflation, löneökningar oljepriser och utfall för BNP. Räntemarknaden är betydligt mer skeptisk till nuläget än börsen. Så varningssignalerna finns där, också.

EU bank resolution might work. Default of Popular, Veneto, Vicenza & MPS turmoil have limited contagion effect. Deutsche's Coco nearly unch. pic.twitter.com/DTnFwDS4HP

— Holger Zschaepitz (@Schuldensuehner) June 25, 2017

Fast de politiska riskerna har vi lagt bakom oss. Det blev ingen fransk skräll och Trump gör varken skada eller nytta så här långt. Nu är därtill räntebesluten från FED och ECB lämnade utan att irritera börsen nämnvärt. I Europa har banksaneringen kunnat sopas undan utan att störa systemet.

Minns ni skräcken i början av förra året? Inget sådant nu. Det är lugn och ro. I USA stresstestades bankerna förra veckan och den här får de veta hur mycket de får dela ut. Kanske en trigger för en uppgång? Mest är det dock bara en lugn tystnad runt börsen.

The forward 12-month P/E ratio for $SPX is 17.6, above the 10-year average of 14.0. https://t.co/m460nbR8f5 pic.twitter.com/dZnuXf4vTS

— FactSet (@FactSet) June 25, 2017

Det lämnar en speciell tyngd till den säsong som nu nalkas. Nu är det på riktigt och fullt ut upp till bolagen. En dålig första rapport kan sminkas över med löften om att året bara börjat. Den andra däremot pekar mer med hela handen. Så räkna med att det blir en lång ringdans med små grodorna för de VD:ar som inte levererar

Förväntningarna är uppskruvade. På sina ställen ordentligt uppskruvade – även om veckans fördjupning visar att spetsen ryckt ifrån klungan. Så kanske är det tid för eftersläntrarna? Veckans krönika lägger sju grafer under kudden och hoppas hitta en ny favoritaktie att charmas av och dansa en sommar med.

I veckan rapporterar HM. Det skriver Finwire mer om i en egen artikel i nyhetsbrevet. Hur mycket har flödet till nätet – både till konkurrenternas och den egna e-handeln – gröpt ur marginalerna? Hur stora blev lagren? Utrymmet finns onekligen för ännu kalldusch. Den slutsatsen måste åtminstone den dra som tittar på vilka förväntningar från analytiker som ligger i de aktuella priserna. Å andra sidan kanske marknaden bankat färdigt på ett av börsens ändå i grunden finaste bolag för den här gången. Vem vet?

Det är även några andra klädbolag som rapporter i veckan. Alla väsentliga händelser finns som vanligt listade i agendan, som ligger i ett annat inlägg i veckobrevet.

Åter till det där med vinsterna. I USA är förväntningarna om stigande resultat nu ordentligt uppskruvade. Det är i och för sig bara 5 procents förbättring som ligger i korten inför q2 men många bolag väntar på Trumps skatteåterbäring eller har av andra skäl signalerat att de ska växa länge och starkt. Det ska bli mycket spännande att se vilka som klarar det testet.

Sett sedan Brexit har olika sektorer avlöst varandra på den amerikanska börsen som den mest framgångsrika. Det sagt är det förstås ändå mellan de största techbolagen, bankerna och industrin det står emellan

Lite liknande ser det ut här hemma för många av bolagen särskilt inom industrin. Bäst har det förutom för de mindre bolagen gått för typiska cykliska sektorer som råvaror, industri och bank.

Det gör i en del fall, som för ett bolag som Volvo, att utrymmet för att misslyckas är högst begränsat. Enklare då för Boliden, som redan haft en kalasrapport i år. I Nordea är läget närmast det motsatta. Förväntningarna var inte så höga men leveransen i första kvartalet var helt ok.

Sverige påminner för övrigt en hel del om USA. Det är inte vinsterna i det kommande kvartalet som måste lyfta men tilltron till ett vinstlyft på sikt behöver få tillräckligt stöd.

Rörigt så långt? Det stämmer i så fall bra med att vi har en börs som lär titta bolag för bolag på resultatet när rapporterna kommer. Äntligen är man lockad att utbrista.

2 Satsade du på vinnarna?

I veckobrevet den 20 mars skrev jag om börsens vårkänslor och spirande optimism. Det visade sig stämma rätt bra – för sedan dess är börsen upp drygt 8 procent inklusive utdelningar. Nu skriver jag ju alltid om det som rapporteras runtom i världen, så andra veckor har det varit varningar och klagan. Det är ju praktiskt, för då finns det alltid någon krönika att hänvisa till när man ska bevisa sin relevans.

Fast skämt åsido så har det här börsåret varit speciellt främst genom att det varit så lättmanövrerat. Det enkla rådet har varit att- “äg något”. Det har inte spelat så stor roll, eftersom det mesta haft medvind. Den riktige vinnaren är den som varit fullinvesterad men hanterat rotationerna främst mellan branscher men delvis även via marknader rätt.

Det strider delvis mot en populär teori om att köpa aktier i medvind. I det där marsinlägget testade jag både ett momentumupplägg och ett med riktigt kvalitativa bolag – ett slags extra upphottade aristokrater. Det visade sig att de ganska väl blandade urvalen inte alls lyckades utmärka sig på den här börsen. De har fram till nu gått som index ungefär. Kanske på sitt sätt logiskt.

Vinnarna på den här börsen har istället hittats i de sektorer som gått bäst. Något som blir tydligt i tabellerna ovan. Det är industri, material (råvaror) och hälsosektorn som gått bäst på börsen efter Brexit.

Om det fortsätter? Mycket kokar ned til ämnet i nästa punkt,

3 Tillväxt eller värde – vem vinner i år?

Det finns de som marknadsför sina tankar om aktier som om det vore allvarliga sanningar värda att begrunda i stillhet. Mörka kostymer, vit skjorta, nedtonad slips, svarta strumpor och blanka svarta skor. Är det bara jag eller känns allt som har med pengar ibland lite som om att besöka en begravningsentreprenör?

Det är väl menat att vara vederhäftigt antar jag. Lite som att läkare och kosmetologer gärna väljer vit rock för att inge förtroende. Problemet, som det exemplet antyder, är att både den som faktiskt har en djup specialistkunskap och den som inte har det kan välja samma allvarsamma framtoning för att förmedla seriositet.

Därför är det en frisk fläkt när en erkänt skicklig aktieanalytiker väljer att gapa, skrika och fåna sig som om varje minsta kursrörelse förebådade inträdet i himlen eller att helvetet öppnade sig under ens fötter. Möt Jim Cramer. Dag ut och dag in skriker han ut börsnyheterna som om marknaden vore en wrestlingmatch i sitt program Mad Money.

It's the battle of the bulls vs. the bears! And the bulls are crushing it https://t.co/OPJN0w3u2s pic.twitter.com/z3RRbfmUfn

— Mad Money On CNBC (@MadMoneyOnCNBC) June 22, 2017

Häromdagen beskrev han hur tillväxtaktier i USA krossar, förnedrar och tillintetgör värdeaktierna. Nu håller, som bekant, jag en lite annan ton i mina krönikor. Så i god svensk stil tänkte jag – kan det stämma även här? Det måste jag räkna lite på.

I veckans fördjupning tittar jag på hur det gått för bolagen som främst har hög avkastning på eget kapital (värdeaktierna) jämfört med dem som har god försäljningstillväxt (tillväxtaktierna). Jag kollade också hur bolagen som har både bra lönsamhet och tillväxt (kvalitetsbolagen) stått sig mot dem som har varken eller. Bolagen som antingen är i en turnaround eller som väntar på framtida segrar.

Jag tittade med hjälp av Börsdata på data från de fem senaste åren och listade bolagen från bäst till sämst i kategorierna tillväxt och avkastning. Sedan delade jag listan på mitten. En gång för att dela upp bolagen i värde och tillväxt samt en gång för att få fram kvalitetsbolagen respektive turnaround- och förhoppningsbolagen.

Sedan tittade jag på hur det gått för medianbolaget i varje kategori. Hur såg kursutveckling, skuldsättning och värdering ut för det i någon mening mest typiska bolaget av varje sort? Det bolag som om du likt apan kastade pil på börstavlan skulle vara i mitten. Det som hade lika många sämre som bättre alternativ.

Det har både för- och nackdelar att titta på medianbolaget men en uppenbar fördel är att det till skillnad från medlet visar ett typiskt utfall för hur det går för oss småsparare när vi investerar aktivt på olika sätt. Det avviker nämligen rätt rejält från om du var den lycklige vinnare som prickade den där kursraketen eller om satt dig på en sjunkbomb som efter smällen stilla dalar den sista biten till botten.

Hela genomgången och mer om metodiken i urvalet hittar du på min egen blogg i inlägget “Bäst på börsen resten av 2017 – stora vs små, värde vs tillväxt & kvalitet vs turnaround”. Som vanligt finns det också ett filmat vlogginlägg. Det hittar du ovan.

Vad kom jag då fram till? Till en början att hos oss har inte det där skiftet från värde till tillväxt kommit ännu. Tvärtom går det för det typiska bolaget i båda grupperna envist bättre för bolagen med bra avkastning. Det är intressant för den som tror att Sverige och Europa står på tur för en liknande utveckling som den amerikanska med en förlängd men lågintensiv högkonjunktur och med räntor som stiger men inte i takt med inflationen. Det Jim Cramer talar om har alltså inte hänt ännu hos oss men för att låna hans språkbruk – bring it on!

Värderingen på värdebolagen bolagen är också lite högre men faktiskt inte så avskräckande för den som tror på långsamt stigande räntor. Det var förresten en annan iakttagelse. Ännu så länge har inte värderingarna på bolagen som ligger i klungan sprungit iväg särskilt långt. Det gällde i för alla grupperna jag tittade på. Vill du föra över det till börsens förkärlek för gamla mönster, så är det ett argument för att de snabba bolagen sprungit före medan tiden nu kommit för eftersläntrarna.

Ett argument för slöfockarna var att bland de stora bolagen så har faktiskt kursutvecklingen varit bättre för medianbolaget i gruppen turnaoaround och förhoppning än det var i gruppen kvalitetsbolag. Det har alltså gått bättre på börsen för ett bolag som de senaste året växte med knappt 4 procent och som hade 12  procent i avkastning på eget kapital än det gjorde för ett bolag som hade 11 procents tillväxt och där det egna kapital växte med 16 procent.

Förklaringen är förstås att det är skillnad på pris och värde. Marknaden hade redan högre förväntningar på kvalitetsbolaget men har nu därtill börjat titta på om det ändå inte finns något bra även i bolagen som ännu inte levererat. Inte minst i de cykliska bolagen, med vinster som följer konjunkturen upp och ned, har förväntningarna kommit igång.

Nu ska alla rena dataanalyser tas med en stor nypa salt. Det finns som bekant lögn, förbannad lögn och statistik. Det sagt gav just den här genomgången ändå vid handen att den svenska börsen fortfarande mer styrts av stimulanser och låga räntor än av en verklig bred skjuts uppåt för bolagsresultaten och framtidstron. Är det dags för den nu?

Sedan finns det sanningar som förefaller eviga. Det finns verkligen goda skäl för varningar för att bottenfiska bland förlorare eller drömma om raketer på småbolagslistorna. Ta fram förstoringsglaset och titta på raden med turnaround och förhoppningsbolag på småbolagslistan. Hade du valt det typiska bolaget där, så hade du tappat nästan 30 procent av investeringen på fem år. Det på en börs som samma period är upp 125 procent.

Min inställning är att den som ska ge sig på mindre bolag med dålig försäljningstillväxt och lönsamhet ska vara riktigt ordentligt påläst. Det finns vinnare även här. Medlet för den gruppen ligger långt över medianbolagets resultat. Om du verkligen är insatt i bolagets förutsättningar och framtid och på goda grunder har förtroende för ledningen, så kör på för du rör dig på en del av börsen där det kan finnas stora skillnader mellan pris och värde.

Om du däremot hörde tipset av den där sköna snubben som alltid pratar med hög röst (nej, inte jag), så ska du kanske avstå. Hade du bett Jim Cramer om råd hade han nog citerat Mr T i den här frågan och svarat att:

“My forecast is PAIN!”

4 Indien – elefanten i rummet

Mycket läsvärd: Vart är världens snart största land på väg? Vet de ens själva? En svensk fondfavorit ifrågasatt. https://t.co/1jmeW1qow6

— Gottodix (@Gottodix) June 25, 2017

Tillväxtländer är ett ord vi sparare vant oss vid. Det säljer bra. Bättre att skriva det på fondskylten än med inriktning mot svajiga ekonomier med sjabbiga politiska system. Nåja, det epitet har väl för all del passat lite varstans genom åren. Hur som helst – tillväxtländer betyder ungefär inte längre så fattiga länder som ska växa ikapp oss andra. Fast mer realistiskt är att de tar sig upp till det som kallas middle income trap och fastnar där.

Det är lite som med tillväxtbolag ett samlingsnamn på en grupp som bara har det gemensamt att de är igång med att få fart på affärerna men har mycket potential.

Om vi håller oss till den jämförelsen så är grupperna innan förhoppningsbolagen och de nya marknaderna. De senare även kallade gränsmarknader i en svengelsk översättning. För här talar vi inte om gränsen mellan Norge och Sverige utan snarare om de där yttre främmande som besättningen i Star Trek ger sig ut i. Väl fångat om än rätt fördomsfullt i engelskans frontier markets. Pakistan, Bangladesh och Vietnam är spännande exempel.

Åt andra hållet då? Tja, där kommer väl värde- och kanske i bästa fall kvalitetsbolagen. Ämnet är veckans fördjupning, i den föregående punkten på agendan. Fast vi talar aldrig om värdeländer och ännu mindre om kvalitetsländer för investeringar. Skulle inte vi i norra Västeuropa kunna vara värdeländerna? Trygga men inte något vidare drag i? Kvalitet för investeraren då? Traditionellt är det väl USA som kunnat erbjuda tillväxt från en redan hög nivå.

Vadan denna lek med jämförelser? Jo, för vi är mycket mer vana att tänka i termer av risker och relativa vinnare och förlorare när det kommer till bolag i olika faser än när det kommer till länder. Jag har aldrig hört någon beskriva sig själv som geografisk värdeinvesterare till exempel. Fast sitter du på en Tysklandsfond är du väl så nära man kan komma.

Om det är så att riskviljan i världsekonomin är fortsatt på väg upp, så är det i tillväxtländerna du ska investera i. De mogna ekonomierna eller varför inte värdeländerna hade vid utgången av första kvartalet i år ett p/e-tal på 21,5 mot tillväxtländernas 14,5. Precis som på bolagsnivå har alltså värde och stabilitet stått högre i kurs än tillväxt och spännande framtidsutsikter. Det trots att tillväxtländerna återhämtat sig ordentligt det senaste året.

En fondfavorit för många långsiktiga investerare är Indien. Världens snart folkrikaste land och redan den största och möjligen rörigaste demokratin. Tankefiguren är stark – blir Indien det nya Kina? På några punkter stämmer jämförelsen bra, som Economist syrligt påpekar i senaste numret. Båda länderna har statligt ägda banker med en hög andel dåliga lån till ineffektiva nationella bolag, exempelvis.

Indien har därtill fortfarande en byråkrati som är av en alldeles egen omfattning. Där du bland annat får betala högre moms om din restaurang har en fläkt. Utländska bolag får också räkna med att skatten kan justeras upp i efterhand med retroaktiva regler om staten tycker att skatteintäkterna kräver det. Indien placerar sig på plats 130 när Världsbanken listar var det är lättast att göra affärer

Samtidigt, visst det mycket fantastiskt med Indien och dess utveckling. Economist nämner bland annat att allt fler fattiga indier numera genom biometri och mobiltelefoner får del av stöd utan att dyra mellanhänder skär emellan. Landet, som är en stor importör, har också haft glädje av till exempel de låga råvarupriserna. Tillväxten de senaste åren har tävlat med och på slutet slagit Kinas.

Sett lite längre tillbaka är inte utfallet lika imponerande. Mellan 2000-2015 steg BNP per capita mätt i dollar till nuvarande växelkurs med 252 procent. Det slog Brasilien vars BNP steg med 133 procent men var långt efter både Ryssland, med 427 procent, och Kina med 741 procent.

Så vad kostar det att köpa in sig i börsen i Indien? P/E-talet var 25,4 efter första kvartalet. Det ska jämföras med 7,6 för Kina. Direktavkastningen var 1,9 procent i Indien mot 3,9 procent i Kina. Hade vi använt samma genväg som vi ofta använder på bolag – nämligen att vinnare oftare springare vidare, så kanske det inte alls är Indien som är det nya Kina. Det är inte heller så att Indien är särskilt strukturellt likt Kina, som framgår av graferna ovan.

Vad är lärdomen av detta? Det är inte att jag misstror Indiens framtidsutsikter eller ens att jag tror mig veta hur Indienfonder kommer att utvecklas. Snarare är det att det inte är lättare att välja en fond på måfå än att sätta ihop en bra aktieportfölj – åtminstone så länge du inte väljer en helst gratis indexfond. Lika lite som du kan dra ett tillväxtbolag ur hatten går det att plocka ut vinnarlandet. Om det ens går att vara aktiv, många tvivlar ju, så är det genom hårt arbete.

Handen på hjärtat – har du lagt ned det när du valt den där, kanske dyra, fonden med en specialiserad inriktning?

5 Morsning & goodbye!

Theresa May and the Holy Grail
😂
(From https://t.co/BtJjppPaj3) pic.twitter.com/7CaQVbtLs4

— Euro Hat 🇪🇺 (@euro_hat) June 25, 2017

I veckan sätter sig EU ner i handelsförhandlingar med Mexiko. Världen har onekligen öppnat för nya konstellationer. Förra veckan var det ju officiellt start för Brexitförhandlingarna. Fast frågan är om inte den viktigaste nyheten i den frågan var att drottningen  – samväldets alltså – vid ett framträdande valde en blå hatt med vad som verkade vara gula stjärnor.

Detta sublima stöd för att britterna ska gå varsamt fram i förhandlingarna förärades förstås tillbörlig uppmärksamhet i sociala medier. Som här där nyöppnade twitterkontot Euro Hat lagt ut svaret på det vi alla undrar – hur ska egentligen britterna lyckas nå den heliga gralen? En lyckad brexit. Kanske Monty Python kan visa vägen?

Slutligen. Det här är min sista veckokrönika. Det har varit oerhört roligt att gräva i nyhetsskörden för att varje måndagsmorgon och vid stora händelser som amerikanska valet och Brexit kunna presentera vad det är som sätter tonen på börsen. Tänk att jag inte mindre än två gånger förra året fick slänga färdigskrivna krönikor mitt i natten för att valresultaten vände in på småtimmarna. Å andra sidan är det när peson eller pundet plötsligt får fnatt baserat på till synes oväsentliga valkretsresultat som rapporterandet blir som allra roligast.

Ett stort tack till alla er som läst (ni är rätt många, viket är kul för mig som faktiskt har det här som hobby). Nästa vecka väntar en riktigt rolig överraskning när ni öppnar veckobrevet. Missa inte den! Det tänker inte jag göra.

/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken.

Det här inlägget ingår i Nordnets veckobrev – fyllt med läsvärda artiklar från bland annat Värdepapret och SVD Börsplus. Klicka här för prenumerera på Nordnets nyhetsbrev ,  så börjar varje måndagmorgon med allt du behöver inför börsveckan.

Här är några andra ställen där du kan följa mina inlägg:

Trycker på för fullt & portföljen svarar som den ska.
Nu är det upp till börsen.
Här är planen för nästa vecka. https://t.co/yFjew3qszo

— Gottodix (@Gottodix) June 25, 2017

• Läsarfrågor och mer om vår egen portfölj hittar du på Sparskolan. Där skrev jag senast om “Portföljen maxar risken”
• På Sparskolan hittar du även 10 filmer om allt från bolagsvärdering till makro och konsten att hitta rätt fond.
• Analyser och fler krönikor hittar du på min blogg Molekylär Ekonomi. Ett inlägg där var “Bäst på börsen resten av 2017”
• På min YouTube-kanal hittar du vlogginlägg i olika ämnen. Senast var “3 snabba om värde-, tillväxt- och kvalitetsbolag” (som du även hittar i veckans fördjupning ovan).
• I Värdepappret är mina inlägg gratis även för icke-prenumeranter. Senast skrev jag om ”Relativ värdeinvestering – finns det?”
• Jag finns också här på Facebook och på Twitter @gottodix kan följa min löpande nyhetsbevakning

Om du gillar mitt bloggande och vloggande  finns det ett toppen sätt att visa det – via min insamling till SOS Barnbyar. Stöd den!

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.