Dags att se mer nyktert på ISK

Vi får ofta höra att skatten är låg på ISK. Men om sämre tider väntar, är egentligen ISK egentligen så skattemässigt förmånligt för spararen?

Ja, skatten ser ut att vara låg på investeringssparkonto, ISK. Så ska en eventuell tredje höjning av skatten på vår vanligaste sparform vara så mycket att bråka om? ISK har ju dessutom orsakat staten 42 miljarder kronor i skattebortfall, gick det att läsa i en rapport från Riksrevisionen förra året.

Men den som faktiskt tog sig tid att ta del av myndighetens rapport insåg snabbt att ”skattebortfallet” ju berodde på den exceptionella avkastning börsen gett under de senaste åren. Översätter vi den uppgången och de potentiella inkomster vanlig, så kallad konventionell, beskattning skulle gett staten under dessa år framstår ISK som rena drömmen för spararen. Och följaktligen mardrömmen för staten.

Lätt att höja i uppgång

I ett sådant läge har det varit lätt för regeringen att höja skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar i inte bara en, utan två, omgångar. När regeringen för någon månad sedan återigen började tala om höjd kapitalskatt, var det inte långsökt att anta att ISK ligger i farozonen. Vi lyckades dock få både C och L att säga att de inte vill se en tredje höjning av skatten på ISK, medan det varit knäpptyst för regeringen.

”Den låga skatten” på ISK har alltså använts som argument för att höja den. Men efter år av uppgångar kan sämre tider på börsen vänta. Hur förmånlig är ISK då?

Det behöver flera av oss nog se mer nyktert på.

Som vi alla vet innebär aktier och fonder på vanlig depå att man skattar 30 procent när man säljer av med vinst. På ISK tar vi istället upp en schablonskatt på 1,49 procent på hela kapitalet, och skattar sedan 30 procent på det. Slutresultatet är en skatt på 0,45 procent – på hela sparandet.

Spararen bär hela risken

Så länge börsen går bra är detta som sagt inget problem. Men staten har rätt att beskatta kapitalet oavsett om aktierna har gått upp eller ned. Det betyder att spararen bär hela risken i aktiesparandet, eftersom skatten dras oavsett avkastning. Vid vanlig depåbeskattning är de ju endast faktiska vinster som beskattas, samtidigt som förluster och vinster får kvittas mot varandra. På så vis delas risken med staten i vanligt depåsparande. I ISK står spararen för den själv. Detta kan bli mer än kännbart om tiderna försämras på börsen.

Det här är slutsatser som delas av Riksrevisionen . Riksrevisionen konstaterar att spararen får stå med hela risken, medan staten oavsett börsläge alltid får en intäkt. Myndigheten skriver: ”Riksrevisionen drar slutsatsen att beskattningsnivån inte gjort ISK till en skattemässigt tydligt förmånlig sparform”. Detta har också uppmärksammats av tankesmedjan Timbros chefsekonom Jacob Lundberg i ett inlägg i Ekonomisk Debatt.

Vi vet sedan länge att räntefonder inte bör vara på ett investeringssparkonto av detta skäl. De ger för lite förväntad avkastning i förhållande till skatteuttaget. Det vore olyckligt om sparare av detta skäl skulle lockas att ta högre risk i sitt ISK-sparande än de egentligen vill.

Räntefonder passar inte

ISK skulle ju vara en sparform för allt och alla. Men räntefonder har redan straffat ut sig, och riskfyllda aktiefonder kan bli skattemässigt oförmånligt om börsen skulle falla under flera år.

Det här betyder inte att jag anser att vi ska överge ISK som sparform. Men det är ett skäl för regeringen och andra att sluta tala om att skatten på ISK är “så låg”, och ha det som grund för eventuella skattehöjningar. Det är att basera sin argumentation på fel parametrar.

Jag tycker att skattenivån på ISK bör återställas. Det duger inte att ha några goda börsår som underlag när man argumenterar för att skatten är för låg i förhållande till avkastningarna. ISK ska ju vara en långsiktig sparform för vårt pensionssparande under decennier, är det tänkt. Dessutom är ju skatten låg för att statslåneräntan är låg.

Jag tycker också att man åtminstone bör undersöka möjligheten till alternativ beskattning för räntefonder. Detta kan leda till skattekrångel vid byten mellan aktie- och räntefonder, men att titta på vilka möjligheter som finns bör kunna göras.

Så kan ISK förbättras

Förutom återställd skattenivå kan ISK förbättras genom att:

• Deltagande i alla IPO:er möjliggörs. Det är svårt att begripa varför deltagande är möjligt via KF men inte ISK.
• Möjligheten till eventuell låsning av pensions- och barnsspar.

ISK har varit bra i goda tider. Men vi behöver se mer nyktert på vår ”folkliga pensionssparform” om den ska fortsätta att vara det även framöver. Och räkna med att vi fortsätter att bevaka så att villkoren för vanliga människors sparande inte blir sämre.