Hoppa till huvudinnehållet
Den webbläsare du använder stöds inte längre. Klicka här för att se vilka rekommenderade webbläsare som stöds.
Logga in
Aktuellt på börsen
Gottodix
2017-08-28

De nya frågorna som styr börsen

Vi lever i en uppbrottets tid. Rädslan för den stora kraschen är historia. Höstmodet på börsen handlar om rotation eller om du vill konsten att pricka vinnare bland bolag och branscher.

Källa: Börsdata och Riksbanken

Förändringens nyckfulla vindar

Det är något på gång på börsen. Det är det många som känner men få som kan sätta fingret på. Förändringens vindar blåser men de är nyckfulla och väderskiftningarna många. Det är tidig höst helt enkelt.

Med den metaforen som inledning kan det vara bra att påminna om att det slutet av augusti bara är de verkliga dysterkvistarna som talar stundande mörker och iskyla. En höst kan likväl vara varm länge och följas av en mild vinter. Särskilt numera.

Med den grundkursen i meteorologi avklarad, nu över till aktiemarknaden. Hela det här året och egentligen det omvälvande 2016 också har faktiskt varit en enda stor frigörelse från de dogmer vi levt med sedan finanskrisen. Även den superkonjunktur som föregick kraschen verkar vi nu lämnat bakom oss.

För att visa vad jag menar. Vem tror numera på att ökad export till Kina ska lösa alla västerländska bolags jakt på strukturell tillväxt i försäljning och lönsamhet? Hur relevanta känns diskussionerna om en krasch i deflation? Vilka länder och branscher är på randen till bankrutt? Vi pratar inom Grekland, oljesektorn eller en europeisk bankkris längre.

Börskrascher talas det fortfarande om men profetiorna är inte längre lika glödgande intensiva som det var för några år sedan. Ljudet i skällan går mer i tonen att det är för dyrt och så kan det inte förbli i längden. Kan vara men det där i längden har vi som äger vårt boende vant oss vid att det i realiteten kan betyda en väldigt lång tidsrymd med ett mycket fjärran ständigt framflyttat slut.

S&P 500 utveckling per år Källa: Macrotrends

De flesta av oss har för övrigt en ordentligt uppskruvad syn på vad en börsnedgång är. Det pratade jag om när jag var med i Nordnet Talks nyligen. Det där totala ekonomiska krascherna är lyckligtvis inte så vanliga. Janet Yellen tror inte hon får uppleva någon mer i nivå med finanskraschen under sin livstid. Låter bra för hon ser väl ut frisk och kry ut?

Ta en titt på grafen med årliga börsresultat ovan. Från 1929 fram till andra världkrigets vändning var det mesta rätt eländigt. I början på sjuttiotalet kom ekonomiska kris som format lånefesten som eldat på börsen därefter. Vid millenieskiftet var det som bekant väl optimistiskt, närmast på tulpannivå, att satsa på techbolag och så var det den stora finanskrisen 2007.

S&P 500 utveckling per konjunkturnedgång Källa: Macrotrends

Däremellan är det några ensamma röda pinnar som sticker ned ett enskilt börsår med runt 10 procent. En annan vinkel på samma fenomen är att titta på hur lång tid det tar för börsen att bottna och vända efter en konjunkturnedgång. Svaret är sällan ens ett år och ofta blir nedgången inte ens 20 procent på börsen.

Om den ljusa framtidsbilden sänkte ditt humör kan jag trösta dig med att det, som alltid, går att argumentera annorlunda. Här är ett intressant inlägg från bloggen Kort Sikt, som skriver om att börsen visserligen har mer att ge men sedan från en högre nivå ska ned 50 procent.

Några utvalda sektorer jämfört med S&P500 (i rött) Källa: SectorSPDR

Det är mot de här betydligt vanligare mindre börsnedgångarna som strategier att blanda tillgångar utformats. Investeringsklockan, allvädersporföljen och spel med ränte-/aktiefördelning i portföljen är alla utformade för att fånga upp den mer stilla pendelrörelse som de här mer begränsade och på sitt sätt mer förutsägbara börsnedgångarna ger.

Det här är det ändrade börsklimatet. Vi hade det som kallades en RoRo-börs, där förkortningen inte har med angöring av färjor att göra utan står för risk on, risk off. Det enda väsentliga beslut du behövt fatta de tio senaste åren är om du ska äga aktier eller inte.

I grafen ovan framgår att det inte spelat så stor roll om du för fem år sedan köpte amerikanska aktier i teknik-, bank- eller industrisektorn. Allt har gått toppen och spridningen mellan den bästa och sämsta av de tre ligger runt 10 procentenheter. Titta sedan på hur det sett ut det senaste året respektive i år. Skillnaderna mellan de tre ligger plötsligt på upp till 20 procentenheter och dessutom skiftar de plats beroende på tidsperspektiv.

Fler val sållar agnarna från vetet framöver

Skönt då att det finns några konstanta punkter i tillvaron, som att energi varit en envist dålig sektor att investera i.  Faktum är att den som hållit sig borta från oljeraset, haft lite etablerade småbolag (vilka som helst men inte förhoppningsbolag) och hanterat enstaka kursminor i bolag som HM och Ericsson rätt slagit index – med hästlängder. Säg inget men ungefär den checklistan förklarar det mesta av min egen överavkastning de senaste åren.

Det och att jag i god optimistisk stil har gasat varje gång oron dragit ned aktiepriserna. Ni vet buy-the-dipp eller som det kanske borde heta rysk-roulette-investering. Fem gånger av sex vinner du men den sjätte smäller det ordentligt. Nu gjorde de inte det och därmed kan jag och andra med is i magen glädjas åt fina börsår istället för att gå till doktorn med magsår.

Så är livet. Historien utser vinnarna. Fråga Bengt Hansson på Bostadskreditnämnden som sedan finanskrisen varnat för en bostadskrasch. Kanske får han en dag rätt även om fallet till utpekade bottennivåer nu börjar bli väldigt långt både på börsen och bostadsmarknaden. Det som är nyheten den här hösten är en helt annan. Det är inte allt eller inget längre. Det är välja rätt eller fel som gäller.

Rotation istället för RoRo helt enkelt. Det gläder alla som livnär sig på att analysera bolag och branscher. För vad är poängen med en aktiv fond om du kan köpa vad som helst? Nu spelar analysen och besluten roll igen och vore det inte för de höga avgifterna så skulle kanske aktiv förvaltning kunna få en liten boost.

En annan grupp som säkert uppskattar en normalare börs är alla värdeinvesterare, stora som små. De senaste åren har det inte varit så mycket bevänt med att plöja årsredovisningar. De stora penseldragen har ändå satt bilden för hela börsen. Än värre blev det när värderingarna toppat och räntorna bottnat. Då var bolagen med tillväxt det enda marknaden ville satsa på. Ni vet sådana där digitala och sociala amerikanska megabolag med tresiffriga p/e-tal.

Småbolagens börssommar belyst

Nu är det andra tider. På med läsglasögonen, sätt på en panna kaffe och slå på excel för numera kommer udda men lönsamma småbolag inte längre styras av om det pågår en kreditkris i Kina utan av vad de själva presterar. Med kurser som börjar rätt högt behöver det inte alltid vara en bekväm åktur men den är åtminstone roligare än den vi haft. Den nya eran för småbolagen skriver jag mer om i min senaste krönika till tidningen Värdepappret.

Nya tider, nya frågor

Det finns något för alla på det smörgåsbord av analysmöjligheter som nu serveras. Vi som gillar makro behöver inte sörja att centralbanksprotokollen och IMF-rapporterna blir något mindre dramatisk läsning. Jo, lite förresten. Jag kommer sakna att det är en megahändelse vilka ordval Janet Yellen väljer i sina presskonferenser vid halv nio på kvällen svensk tid efter att FED haft räntemöte.

Precis som alla med nyhetsnäsa kommer att gäspa när nyheter från Grekland handlar om inköpschefsindex och inte statsbankrutt. Till och med politiken ser allt mer vardaglig ut. Brexit vad blev det? Ungefär som nu ett bra tag till. Tur att det finns vissa länder som kan leverera ledare som får igång smattret på journalisternas tangentbord.

https://gottodix.blogspot.se/2017/08/helt-kort-om-borsbalansen-som-stottar.html

Det finns dock gått om lite mindre världsomvälvande makrofrågor att borra i för oss som har den läggningen. En syns på kurvan med Stockholmsbörsen mätt i dollar och kronor som jag inledde inlägget med. Den som förstod och förstår reglerna i och effekterna av valutaspelet mellan FED och ECB har en trumf mot alla oss andra. Den har jag skrivit lite mer om i det här inlägget.

Kris och elände tillhör alltså gårdagens nyheter. Numera förpassade till forskarnas studier, där de lika kliniskt befriade från tajming som vanligt, leder till en guidning om hur vi borde ha gjort snarare än vad vi ska göra nu. En växande skara ekonomer har kommit till slutsatsen att de politiska stimulanserna borde varit större tidigare. För höga lån och för svaga ekonomier borde ha mötts med åtgärder riktade mot det senare snarare än det förra.

Det är ju så dags nu för den slutsatsen. För nu går till slut stora delar av världen – inklusive Spanien, Grekland och de andra – allt bättre. Tio år efter finanskrisen och trots tal om motsatsen rinner det dessutom fortfarande för fullt ut centralbankskranarna. Det skriver Dagens Industri om som konstaterar att de fyra stora – FED, ECB, Bank of England och Bank of Japan – tillsammans har en viktad ränta på 0,5 procent och varje månad pumpar in 1400 nya miljarder i tillgångsköp.

Källa: TradingEconomics

Det här gör stimulanserna till en av höstens stora börsfrågor men med en för oss svenskar nygammal tvist. Vad är värst att få tillbaka pest du just botats från eller ta stimulanser tills du drabbas av kolera? Stefan Ingves tyckte tillgångsbubblorna var för stort hot men sågades av Lars EO Svensson, Janet Yellen med flera för att inte ta deflationshotet på allvar.

Ironin är att vi precis här och nu mår världsekonomin rätt bra med både deflation och överhettning på tryggt avstånd. Tillgångspriserna är det ingen fara med. De bygger ju på de låga räntorna och därför finns det inte så mycket dåliga krediter heller. Till och med Kinas lånetyngda ekonomi står på hyggligt stabila ben tillsvidare.

När ingen måste göra något uppstår ett roligt läge i spelteori. Särskilt när något till slut måste hända. Det blir mycket utrymme för prat och plakat kan man sammanfatta det. Lite som de mestadels tomma tunnor som bullrat om svenska bolån de gångna åren. Min personliga gissning är att bristen på stress slår igenom hos de i grunden akademiska själar som har att fatta besluten. Ingen brådska här inte.

Allra minst hos amerikanerna, som med fortsatt dämpad lönetillväxt och inflation kan sörpla i sig en allt billigare dollar utan att behöva tänka alltför mycket på att dra åt svångremmen via räntorna. USA ska till en början ta sig an en skattereform och budgetdebatt av det udda slaget där det finns en majoritet som inte kommer överens. Ska vi gissa i att det landar i lite grann men inte så mycket när det kommer till investeringar och skattesänkningar?

I Europa börjar det däremot skava allt mer med minusräntor i en ok ekonomi. Det tillsammans med handelsöverskottet på den här sidan Atlanten ger en hel del av förklaringen till varför euron stärkts.

En konjunktur i gyllene skrift

Källa: TradingEconomics

En annan nyhet vi går in i den här hösten med är att industriråvaror är glödheta. Det om något ger en ledtråd till sammanhanget i ekonomin. Det här är en av mina favoritgrafer, som jag kollar med jämna mellanrum.

Hur förhåller sig industrimetallen koppar till den mer värdebevarande ädelmetallen guld? Svaret är att båda är på väg upp men koppar i en snabbare takt. Negativa förväntade realräntor, billigare dollar och så en allt bättre efterfrågan på investeringar stavas förklaringarna. Om du köpte teorin i förra avsnittet om att ingen för närvarande gör sig någon brådska att pressa upp räntorna i närheten av inflationen, då är det här du ser effekten. En stabil ekonomi tankad med raketbränsle. Lite det vi haft i Sverige under rätt många år men nu på global nivå.

Det lät ju muntert. Finns det inga tydliga risker då? Förutom att det republikanska partiet får ett tokryck och vägrar komma överens om skuldtaket? Alternativt att räntehökarna visar överraskande beslutsamhet. Jodå, det gör det alltid. Den som står högst på de flestas agenda den här hösten är att vinsterna inte levererar de stöd till redan höga värderingar som marknaden hoppas på. Vill du leta tecken i den riktningen, så var det senaste kvartalet det första på många år där bolag på den amerikanska börsen som slog analytikernas förväntningar i snitt backade på börsen.

Vinstfrossa kan mycket väl bli höstens stora förkylning på börsen, för med bolag som ändå går bra är det svårt att se just det problemet växa till mer än en korrektion.

Digitaliseringens vinnare?

Med världens och börsens undergång avskriven är det äntligen dags att tala trender igen. Det finns egentligen så mycket spännande som pågår – allt ifrån demografiska förändringar till genteknikens alla möjligheter. Just nu är det dock bara digitalisering som lockar.

Den som riktar blicken inte mot hela ekonomin utan dess enskilda trender lär den här hösten ägna mycket tid åt detaljhandeln. Ni vet HM:s kris eller vändning och allt det där.

Ingen är mer älskad än Amazon. Här är en fundering jag haft när jag läst artiklar som ovanstående. Om det hade varit Lidl som köpt den amerikanska specialisten på organisk mat till premiumpriser och Lidl sedan glatt meddelat att nu sänker de priserna och plockar in sina egna varor, hur tror ni marknaden hade reagerat då?

När Amazon gjorde som de brukade gick det som det brukade aktier i den berörda branschen backade och megabolaget steg. Om strategin fungerar på sikt får tiden utvisa. En sak är klar. I Kina fungerar den inte för där får Amazon förnedrande storstryk av lokala spelare.

Ett tidsdokument för framtidens krönikörer att fnissa åt är reklambranschens våndor inför hur internet fungerar. Här har hårt knegande reklamare med programmerares hjälp byggt reklamrobotar som jagar dig på nätet med allt du någonsin råkat få syn på. Tänk om det var så även i resten av livet att det kom framspringande personer och undrade om man inte ville köpa båt bara för att man fikade på en marina i somras.

Det går dock inget vidare. För reklamen förstörs av den växande användningen av låtasläsarrobotar. Maskiner som klickar på reklamen åt oss, så att sidorna får de intäkter de behöver utan vi tar del av reklamen. Upprörande tycker reklambranschen. Själv tycker jag det finns något slags hållbarhetstanke i det där. Robotar som jobbar med robotar helt utan vår inblandning. Carry on, för min del.

En spännande aspekt att fundera på i allt från bilindustrin till svensk landsbyggspolitik är hur blir framtiden egentligen blir. I höst lär ett lokalt tema i svensk politik vara uppspelet till nästa års val. Vilka frågor är det som ska upp på agendan? En som ligger bra till tas upp i en ny bok. Är det lika kul att bo i Bollstabruk som vid Telefonplan?

Författaren Mats Jonsson vrider och vänder på perspektiven om stad och land. Den fråga som bekant var en viktig del i att Donald Trump vann i USA. Var skapas välståndet och vem ska ta del av det. Mitt svar, jag är intervjuad i boken, är att en bättre fråga är hur vill var och en av oss leva. För om det nu är maskiner som sår, skördar, kör till silon, backar brödet, sätter priserna, levererar hem till dig, räknar ut vinsten, börsnoterar bolaget, handlar med aktien och köper en villa i Spanien för vinsten – vad spelar det då för roll var du bor?

I en automatisk värld behövs ingen landsbygd. Inga städer heller för den delen. Inte för den som bara tänker i termer av produktion. För behövs gör nog bådadera ändå. För vi, människorna alltså, efterfrågar olika platser att leva på.

/Jacob Henriksson, Gottodix – som du kan följa live på Shareville via den här länken.

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

Gottodix
Ekonom
4
0
 Anmäl inlägget

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier och fonder gett historiskt god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning.

Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer. Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Subscribe
Notifiera mig om
guest
0 Kommentarer
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer

Du kanske också gillar

Nordnet
Hjälp
Juridik och säkerhet
© 2024 Nordnet Bank AB.
Nordnet | Box 30099 | 104 25 Stockholm