Nordnetbloggen

#sparpodden – E-Kronans frammarsch

#Sparpodden 270! Riksbanken kollar på bygga ett nytt betalningsmedel en E-Krona. Jag träffar Eva Julin, projektledare för E-kronan för att ta reda på mer. Likheter med kryptovalutor, är detta säkert och kommer staten att spionera på alla våra transaktioner? Lyssna in för att lära dig mer.

Digital plånbok i form av E-krona

Antalet kontanter faller årligen och mycket pekar på att Sverige går mer mot ett kontantlöst samhälle. 2010 stod kontanter för 39% av betalningarna, 2018 är det nere på 13%. Nu utreder därför riksbanken om man bör införa en E-krona som komplement till fysiska sedlar och mynt.
Jaha, hur skiljer det sig från de redan digitala pengar vi använder idag undrar du?

När du handlar med ditt betalkort, swishar över pengar till en vän eller bara betraktar saldot på ditt Nordnetkonto så kallas detta för Affärsbankspengar. Det är pengar som du har kopplade till en bank i det finansiella systemet. Skillnaden mot kontanter är att dessa direkt är underställda den centralbank som utgivit de och har således ingen ”affärsbank risk” kopplade till sig.

En enkel metafor skulle vara att kalla det för plånbok fast i digital form. Denna digitala plånbok fyller du sedan med e-kronor, en digital valuta som är direkt kopplad mot centralbanken vilket vi i sverige kallar för riksbanken.

Tre delar en centralbanksvaluta måste innehålla

För att denna digitala valuta ska fungera som pengar behöver det uppfylla dessa tre funktioner: Betalningsmedel, räkneenhet och värdebevarare.
Det vi kallar för svenska kronor fungerar som en räknehenhet, vare sig det är affärsbank pengar eller kontanter. En e-krona är lika mycket svenska kronor, skillnaden mot kontanter och affärsbank pengar är vart dessa e-kronor förvaras.

Ambitionen är att e-kronan ska finnas tillgänglig dygnet runt alla dagar om året. Realtidsbetalningar och överföringar är idag en hygienfaktor för att det ska fungera som ett effektivt betalningsmedel.
E-kronan kommer vara direkt underställd riksbanken och kan därmed ses som en värdebevarare. Detta är givetvis så länge vi har ett förtroende till riksbanken.

En registerbaserad eller värdebaserad lösning

Det är två modeller som riksbanken föreslår att e-kronan kan ta form som. En registerbaserad lösning där tillgodohavandet finns registrerat i en central databas som riksbanken sköter. I den värdebaserade modellen så ligger ditt värde istället lagrat på ett kort eller en app, mer som kontanter fungerar idag.

Värdebaserad lösning

Denna är troligen mer snabbutvecklad och möjliggör att e-kronan kan introduceras fortare. Det skulle i stort se ut som ditt kort du använder för lokaltrafiken. SL kortet för stockholmarna fylls med pengar för din resa och värdet finns lagrat i kortet.
Anledningen till kryptovalutornas framfart är viljan att kunna betala anonymt vilket ett system likt detta skulle möjliggöra.


(Riksbankens rapport för e-krona, värdemodell)

Registerbaserad lösning

Denna modell skulle byggas med en central databas som lagrar alla transaktioner. Lite mer likt tekniken blockkedja bygger på. Vitala skillnaden givetvis att centralbanken driftar databasen istället för nätverket som för exempelvis bitcoin. Denna lösning är mer komplex och skulle ta längre tid för riksbanken att utveckla. Samtidigt kan den formas efter de behov som finns och som kan uppstå i framtiden.

Detta innebär i stort att system för betalningar & överföringar behöver utvecklas. Möjlighet att hålla koll på sitt saldo och använda pengarna måste vara på plats. Det blir ett större arbete att utveckla. Sen hur mycket som riksbanken själv behöver göra eller om tredjepartsleverantörer kan lösa återstår att se.

(Riksbankens rapport för e-krona, registermodell)

(Riksbankens rapport för e-krona, registermodell med tredjepartsleverantörer som utvecklar)

Framtidens betalningsmedel

Ännu har inga beslut fattats och riksbanken fortsätter att utreda ett eventuellt behov för e-krona. En enklare jämförelse mellan kontanter, affärsbankspengar som vi har idag och de två modeller för e-krona ser du här:

Jag har sammanfattat de stora penseldragen kring konceptet E-krona i detta blogginlägg. För den riktigt nyfikne så finns alla riksbankens rapporter att läsa här. 

Vad är dina tankar om en E-krona? Behöver vi ett komplement till affärsbank pengar och kontanter? Dela gärna dina åsikter och tankar i kommentarsfältet. 

/Alexander Gustafsson

Alexander Gustafsson
Investeringscoach på Nordnet

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Lämna en kommentar

avatar

Nordnets veckobrev

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser. Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Anmäl

Anmäl
Nordnets veckobrev
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter,
klicka här.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
close-link