Nordnetbloggen

Förslaget på grönt sparande är häpnadsväckande ogenomtänkt

Med förslaget på ett så kallat ”miljösparkonto” missar regeringen målet helt. Kontot riskerar att omfördela långsiktigt sparande från fonder till sparkonto. Att detta dessutom ska finansieras med en skattehöjning för alla fondsparare är helt orimligt.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver jag om förslaget på det så kallade miljösparkontot.

Debattartikeln har väckt stor uppmärksamhet på sociala medier. Dels för att förslaget på miljösparkonto gått under de flestas radar – få kände helt enkelt till att det lagts fram, inte minst för att media inte alls har skrivit om det. Men mest för att förslaget är så dåligt.

Det handlar om ett betänkande från en utredning efter direktiv från regeringen. Direktivet handlar om ett grönt sparande och hur ett sådant kan hjälpa Sverige att snabbare uppnå miljömålen. Nu är utredningen klar, och resultatet är ”miljösparkontot”; ett vanligt sparkonto där banken ska se till att minst 70 procent av inlåningen skagå till utlåning till ”miljöcertifierade projekt”. Incitamentet för spararen består i en skattereduktion som motsvarar 1 % av kapitalunderlaget som max får uppå till 950 000 kronor.

Hur detta ska finansieras? Via en skattehöjning på ISK och KF. I klartext: man premierar de som flyttar pengar från fonder till detta sparkonto, och straffar samtliga fondsparare får det. Förslaget är häpnadsväckande i sin uselhet.

Omfördelning av långsiktigt sparande

Skattereduktionen på 1 procent av kapitalet kan förstås framstå som intressant för vissa sparare – kortsiktigt. Ett alternativ hade ju också kunnat vara att göra räntan skattefri, och då är en reduktion visserligen bättre. Men i dagens ränteläge kommer spararna inte kunna förvänta sig någon ränta på kontot alls. Faran är därför att man med detta förslag helt enkelt omfördelar långsiktigt sparande i fonder till sparkonto utan ränta. Och därtill straffar exakt alla som fondsparar, med en skattehöjning på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar. Givetvis helt orimligt.

Kanske kan detta konto då passa för buffertsparande, tänker någon. Tack vare skattereduktionen skulle ju miljösparkontot vara lite mer fördelaktigt än ett vanligt sparkonto. Problemet är att det är svårt att se hur en bank, som ska matcha inlåningen från kontot till miljöcertifierade projekt, kan tillåta fria uttag. Man kan heller inte lagstifta om vilka villkor en bank ska ge avseende uttag exempelvis. Men det är inte heller vad utredaren avser. För att ”premiera långsiktighet” i sparandet på miljösparkonto ska underlaget beräknas med den räntemodell för sparkonton där banken vill premiera få uttag (lägsta saldo-ränta).

Så: eftersom sparkontot knappast ger någon ränta passar det inte för långsiktigt sparande. Men eftersom fria uttag inte kan garanteras passar det inte heller för buffertsparande.

Spararperspektivet saknas helt

Det är dock helt uppenbart att den frågan inte varit i fokus när man tänkt sig miljösparkontot. Spararperspektivet lyser med sin frånvaro. Istället är det tänkt att miljösparkontot ska ge ökad inlåning som ska hjälpa Sverige att snabbare nå sina miljömål.

Men det är inte avsaknaden av kapital som är problemet. Inlåning finns i överflöd hos bankerna och småskaliga projekt får finansiering redan idag om banken anser det befogat på affärsmässiga grunder. Att kapital inte saknas är också vad utredaren konstaterar i sitt betänkande, samtidigt som man också skriver att det är oklart om ett miljösparkonto alls bidrar till att Sverige uppnår sina miljömål (som är tanken). Ändå föreslår man miljösparkontot, eftersom regeringens snäva direktiv tvingar utredaren att göra det.

Varför inte göra detta på riktigt?

Ska man nu använda sig av skatteincitament för att premiera hållbart sparande så är det en självklarhet att insatserna måste riktas mot fondsparande. Med förslaget om miljösparkonto missar man helt att ta chansen att faktiskt göra något bra på riktigt. Det är en utmaning att det inte finns någon gemensam definition av vad en hållbar fond är. Men här borde man kunna utgå från det EU-gemensamma klassifikationssystem som nu tas fram (”taxonomi”), och skapa en definition som kan gälla som underlag.

Intentionen att öka intresset för hållbart sparande är lovvärd. Men vad blir konsekvenserna av utredningens förslag? Högre skatt på fonder och aktier, förflyttning av långsiktigt sparande till sparkonton utan ränta, samt ingen positiv effekt på miljön. Förslaget om miljösparkonto är häpnadsväckande ogenomtänkt.

Vad tycker du?

/Frida

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

4
Lämna en kommentar

avatar
Nyast Äldst Mest gillade
Lars
Gäst
Lars
Jag tycker att det är ganska sällan som politikerna funderat ut något som kan definieras som genomtänkt den sista tiden. Eller så är det faktiskt genomtänkt; De som handlar med värdepapper är rika knösar som borde bestraffas.
Kjell Hagelin
Gäst
Kjell Hagelin
När utredningarna är så hårt styrda så blir kvaliteten lidande och utredningsresurserna förslösas vilket denna utredning är ett tydligt exempel på.
Erik
Gäst
Erik
Frida Bratt underlåter både i sin SVD-artikel och detta inlägg att specificera hur stor den föreslagna skattehöjningen är. Läser man SOU 2020:17 kan man konstatera att hennes upprördhet inte direkt står i i proportion till skattehöjningens storlek: ”Utredningen föreslår att förslaget finansieras genom att schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för kapitalförsäkring ändras så att den beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 1,025 procent i stället för dagens procentenhet.” En sparare med hundra tusen på ett ISK kommer med andra ord att betala 7,50 kr (sju och femtio!) mer i skatt per år.
Jimmy
Gäst
Jimmy

Det är svårt det här med principer. När skatten på ISK:t höjdes sist talade kommunisterna om att de allra rikaste – alla småsparare med ISK:n hörde tydligen till de allra rikaste – skulle bidra mer. Situationen var densamma då, skattehöjningen motsvarade några enstaka kronor på större summor. Redan då handlade det om principen att sparande, och inte konsumtion, beskattades ytterligare och nu är vi här igen. När det gäller just miljöincitament är det självklart att medlen ska tas ut via konsumtionsskatter i stället. Varför inte högre skatt på bensin, högre moms på teaterbesök eller diversifierad skatt på ISK efter tillgångar… Läs mer »

Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Nordnets veckobrev.
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.









Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
close-link