Nordnetbloggen

Grexit: ska man köpa, sälja eller sitta still i båten?

Det fläktar lite i aktievärderingarna just nu. Grekland och långivarna spelar ett spel med höga insatser. Frågan är om den egna portföljen ska vara en del av potten eller om man bör plocka bort lite pengar från spelbordet. Jag vet hur vi väljer, här förklarar jag tankarna bakom vårt beslut.

Panik, tristess och andra reaktioner på det som står i tidningen

Ett vanligt dilemma för en småsparare är hur man ska reagera på det konstanta brus som omger ens investeringar. Är inte oljan för dyr så är den för billig. Räntan är lika oberäknelig som vilket svenskt sommarväder som helst. Men det lär vara ett högtryck på väg västerifrån. Fast det kanske dröjer eller svalnar när det väl når kontinenten. Ingen vet riktigt men det är gott om meteorologer som gissar.

Det går att förhålla sig lite olika till det ständiga flödet av information och den volatilitet detta skapar. En metod är att vara stoiskt långsiktig och aldrig ändra något i den egna portföljen baserat på något annat än långsiktiga förändringar i de egna bolagen. Den som varit med om några nedgångar vet dock att rådet att sitta still i en båt som sjunker inte alltid är helt genomtänkt. Det hjälper inte att envist säga att skeppet är osänkbart. Ett isberg är ett isberg, i alla fall. Fast visar det sig bara vara lite sjögång så kan det vara ett utmärkt råd att sitta still. Så det är inte helt lätt att veta vad man ska göra.

Flytväst är förstås något man kommer att tänka på i denna nautiska metafor. Inlägget ”CRASH, boom eller bang på börsen” (länk) handlade bland annat om hur man kan skydda sin portfölj. Frågan är vad man ska göra när problemen eller åtminstone oron för dem redan är ett faktum. Tre enkla regler jag använder när börsoro pågår är:

  1. Lyssna mer, inte mindre, på nyhetsflödet när omvärlden blir osäkrare
  2. Försök skapa handlingsutrymme i den egna portföljen
  3. Försök se vad som berörs respektive egentligen inte påverkas av det som pågår

Alla tre råden kokar ned till, att så gott det går, försöka agera precis som vanligt även i en svår beslutssituation. Det är verkligen inte det lättaste. Människan är en komplex varelse, som Elin Helander skrivit om i en rad utmärkta inlägg här på Nordnetbloggen – se t.ex. ”Den rationella illusionen” (länk). Det hindrar dock inte att man kan försöka ta sig i kragen och fatta egna beslut istället för att flyta med i den riktning strömmen för en just då. Den pågående Greklandsoron är ett bra exempel.

Grexit – nuläget

I dag, tisdag, kom en strimma hopp när för första gången på flera veckor både Grekland och långivarna äntligen valde formuleringar som andades förhandling och inte enbart ytterligare konflikt –  ”Greek Prime Minister Alexis Tsipras Says Negotiations in Final Stretch” (länk Wall Street Journal). Parterna, och framför allt de politiker och befolkningar som trycker på i bakgrunden, står dock fortfarande mycket långt ifrån varandra.

En lägesbeskrivning som fortfarande håller gjorde Economist redan i slutet på april i artikeln ”Greece: On the Gredge” (länk). I några inlägg på min egen blogg har jag försökt följa det spel som pågår, exempelvis i inläggen ”Grexit – vad står det egentligen i tidningen” (länk) och ”Graccidents happends” (länk). Ska jag sammanfatta mitt beslutsunderlag är alternativen på kort sikt:

  1. Krisen skjuts upp
  2. Det blir en ordnad skuldnedskrivning och fortsatt grekisk skuldsanering
  3. Det blir en betalningsinställelse och grekisk kapitalkontroll men sedan åter infasning i euron
  4. Det blir betalningsinställelse och grexit men förtroendet för euron består
  5. Det blir grexit och diskussioner om hela eurozonens framtid

Alternativ 1 kanske låter optimistiskt men det finns ett högst realistiskt förslag att rulla problemen nio månader framåt – ”Greece, Creditors Discuss Extending Bailout in Bid to Break Deadlock” (länk Wall Street Journal). Det har redan förkastats men om det nu finns någon vilja men ingen enighet så är ju vänta ett ganska bra alternativ.

Det andra alternativet framstår möjligen inte som så realistiskt med de hårda ord som nu framförs. Faktum är dock att det ganska länge har diskuterats att lånen läggs om till någon form av annuitetslån kopplade till BNP-tillväxt. Det är bra beskrivet i den här inlägget från Financial Times. ”Leaked: Greece’s new debt restructuring plan” (länk).

Problemet är att alla sådana upplägg för att vara realistiska måste inkludera att en ganska stor del av skulden rullas vidare in i evigheten eller åtminstone till dess ett ekonomiskt mirakel inträffar. Det har, nog, långivarna redan insett. Fast de 160 miljarder euro som skattebetalare i Frankrike och Tyskland redan pytsat in lär de hur som helst knappast få se röken av om Grekland ställer in betalningarna. Så lite är alternativen – du kan få ingenting nu eller fantasipengar längre fram. Det finns dessutom fler bud än man tror i luften, som ändå skulle ge lite till långivarna. Det här är ett som läckts via Huffington Post ”Europe Offered Greece A Deal To Meet Its Obligations By Cutting Military Spending. The IMF Said No Way.” (länk). Det känns helt realistiskt att långivarna får något köttben i utbyte mot att Grekland får sin skuldnedskrivning.

Det tredje alternativet, som ligger i tangentens riktning just nu, är att grekiska medborgare och företag hinner före politikerna. Det var det som var på väg att hända på Cypern när en rusning till bankerna tvingade fram kapitalkontroller. Det finns många artiklar om att allt fler för ut allt mer pengar ur Grekland. Fördelen med en sådan, första kollaps, är att det fryser systemet – både långivare och låntagare ställs inför ett fullbordat faktum. Det beskrivs bra i den här artikeln från Bloomberg ”What Would Greek Capital Controls Look Like?” (länk). Cypern lyfte nyligen sina restriktioner och är kvar i euron. Även det här alternativet stämmer med vad två parter som inte är överens men inte vill ge upp skulle kunna ge sig in i.

Det fjärde och femte alternativen bygger på tanken att Grekland ställer in betalningarna utan att det finns en plan för vad som händer därefter. Det skulle antingen bero på ensidigt trots eller av en olycka (förhandlingarna krånglar så länge att det helt enkelt inte finns något på kontot när autogirot ska dras). Det är det här alternativet som Grekland aktivt spelat på de senaste veckorna och är det som skrämt upp marknaden. Rubriker som ”Defiant Alexis Tsipras accuses creditors of ‘pillaging’ Greece” (länk Financial Times), säger en del.

Det är dock lite tveksamt både från ett spelteoretiskt perspektiv och utifrån vad de inblandade faktiskt säger om de är beredda att aktivt skicka in Europa i det här alternativet. Möjligen är x-faktorn att den politiska bakgrunden för medlemmarna i den grekiska regeringen är att några av dem var stalinister, till runt årsskiftet ungefär –  ”Faces behind Greece’s radical government” (länk Financial Times). Men som sagt, det finns ingen vilja i Grekland eller inom Syriza att lämna euron. Skulle det ändå bli nödvändigt är det många som skulle bli lättade. Inte minst bland tyska investerare, ekonomer och politiker finns en längtan bort från den pågående diskussionen om Grekland. Faktum är att när jag i två inlägg tittade på hur tyska investerare ser på framtiden var de flesta positiva till en Grexit – länkar till ”Tysk vår” respektive ”Tyskar gillar tyska börsen”. Enligt deras tolkning är kostnaderna, i form av skuldnedskrivningar redan inprisade. Dessutom gör ECB:s massiva tillgångsköp att effekterna på räntan i andra länder blir högst begränsad. Om Europa dessutom accepterar berättelsen att det inte var euron utan Grekland det var fel på, så blir de långsiktiga effekterna begränsade.

Den verkliga risken är istället att utträdet sker av misstag. De skrämmande konsekvenser de skulle kunna ge beskrivs av muntergökarna på Zerohedge ”Graccident” Will Trigger The Demise Of The ECB And The World’s Toxic Regime Of Keynesian Central Banking” (länk). Lite förenklat är det som Lehman Brothers men med ett helt land, som dessutom ingen är beredda att stänga igen helt och hållet.

Med en oväntad exit skulle förtroendet i hela Europa prövas och då skulle, enligt pessimisterna, tilltron brista på flera ställen. De skulle i sin tur göra att alla som någon gång tyckt det finns något fel med europeiska jordgubbar se sin chans att hoppa av. Brexit, Frexit, det är bara att spela vidare med bokstavskombinationerna. Det här kan förstås hända men skillnaden mot Lehman Brothers var att det var en genuin överraskning för de inblandade. Ingenting tyder på att situationen är den samma nu. Så även om dystopier är spännande att diskutera så måste det rimligen anses vara ett ganska osannolikt scenario.

Min slutsats

Lägger man ihop ovanstående är min gissning, och så vi har placerat våra pengar, att de tre första alternativen är det vi i realiteten pratar om. Åtminstone i den här rundan. Risken är inte noll för det sista, skrämmande, alternativet men sådär värst hög vet jag inte om jag tycker den är. Nu kan ju förstås jag ha totalt fel, precis som i vilket investeringsbeslut som helst. Poängen var ju dock att man alltid ska gneta på och göra sitt bästa och det här är den bästa bedömning jag kan göra just nu. Kommer det ett nytt dramatiskt utspel imorgon, så är det bara att fundera en gång till. Gneta på var det.

Nästa fråga är vad som är inprisat just nu – oro verkar vara det korta svaret. Det framgår i den här länken ”Fund Managers Pile Into Cash Amid Market Volatility” (länk Wall Street Journal) och här i form av ett råd från Nordea att hålla mycket likviditet ”Så förbereder du dig på en Grexit” (länk di.se). Med mycket pengar som ligger utanför börsen just nu, i kontanter, skulle kapitalflödena åtminstone i alternativt 1 och 2 ovan innebära en stigande börs. Så för min del blir slutsatsen att vi nyligen investerat de 10 procent kontanter vi haft i portföljen och alltså ligger fullinvesterade.

Därmed har vi offrat en del handlingsutrymme för att öka avkastningen i portföljen. Jag har dock avsiktligt styrt en del av portföljen mot investeringar som rimligen inte, i grunden, borde påverkas av vad som händer Grekland. Vill du veta mer om det kan du kolla i det här inlägget på min blogg – ”Rätt viktad (även) för problem i Grekland” (länk)

/Gottodix, som du kan följa på Shareville här.

P.s. en helt annan mycket rimlig strategi för en småsparare är att koncentrera sig på bolag man verkligen behärskar och som för eller senare får sitt lyft. Det gör Sharevillemedlemmen Karinbanan, som du kan följa här och som jag intervjuat i det här inlägget ”Gästinlägg: Solazyme, Immunicum och annat intressant inom biotech” (länk).

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Lämna en kommentar

avatar

Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Nordnets veckobrev.
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.









Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
close-link