Hur smakar ordet “pension”? Vilka bilder dyker upp i ditt huvud och vilken känsla ger det i magen? Många ser en idyllisk period då rytmen saktar ner och man äntligen kommer att hinna med allt det där man inte hunnit med i den stressiga vardagen. Högt på listan hamnar ofta att umgås med vänner, ta upp det där intresset man inte hunnit med på många år, att kunna spendera tid med barnbarnen, att påta i trädgården men även att resa när och fjärran vid tillfälle. Personligen tycker jag att det låter som ett härligt liv!

Tyvärr är det ett flertal som inte får samma positiva vibbar, utan istället känner hur det knyter sig i magen och humöret sjunker när ordet “pension” kommer på tal. De har sett det orangea kuvertet, tittat på de ynkliga sifforna som visas och inser att det inte finns en chans att gå i pension vid 65 (eller 67). Ofta är det kvinnor som varit hemma med barnen, deltidarbetande eller personer som av olika anledningar stått utanför arbetsmarknaden. Som tur är visar inte det orangea kuvertet hela bilden.

Utöver ovanstående personer så finns det självklart även ett antal obekymrade själar som inte har koll i dag, men är lever i förvissningen om att det kommer att lösa sig.

Oavsett vilken kategori just du tillhör så finns det en tjusning i att få svart på vitt hur situationen ser ut. Om inte annat för att kunna vidta åtgärder så att du får den gyllene ålderdom du vill ha!

Pensionspyramidens byggstenar

Pensionen i Sverige består av tre delar:

1. Privat pension: en del personer har egna insättningar i IPS eller liknande privata pensionslösningar. Nu är dock avdragsrätten begränsad till de som är egna företagare eller anställda hos en arbetsgivare som inte har tjänstepension. Maximal avdragsrätt är 35%. Vidgar man begreppet skulle man kunna uttrycka det som “Privat sparande” och då även räkna med annat privat sparande till pension, tex aktier och fonder i en ISK eller KF.
2. Tjänstepension: den (oftast kollektivavtalade) pensionsavsättning arbetsgivaren gör. Varierar stort beroende på arbetsgivare och avtal. Om du inte vet om du har kollektivavtal eller ej så kolla med ditt fackförbund eller arbetsgivare.
3. Allmän pension: den allmänna pension baseras på allmän pensionsavgift, arbetsgivaravgift och statlig ålderspensionsavgift.
   • Allmän pensionsavgift: En avsättning motsvarande 7% av din lön och dina ersättningar ingår i ditt preliminära skatteavdrag, men dras av i samband med deklaration, så avsättningen bekostas i praktiken av andra skatter.
   • Arbetsgivaravgifter: Arbetsgivaren betalar in ett belopp motsvarande 18,5% av din bruttolön (maximal pensionsgrundande inkomst för 2017 är ca 461 250:-). 16% går till Inkomstpensionen och 2,5% hamnar i Premiepensionen. Inkomstpensionen blir vad den blir – vi kan inte påverka kapitalets utveckling. Tjusningen med Premiepensionen är att vi där har möjlighet att själv besluta om den ska förvaltas traditionellt eller om den ska bestå av fonder. Mer om det vid ett senare tillfälle.

Även om pensionen traditionellt sett visas som en pyramid så har varje person sin egen form. Min pension är mer äppelformad: Privat 18%, Tjänstepension 45% och Allmän pension: 37%.  Hur sin din pensionsform ut?

Pensionsprognos på minpension.se

Enklaste sättet att ta reda på fördelningen är att logga in på minpension.se och titta på hur din sammanställning ser ut just nu. När du loggat in följer du ett logiskt flöde:

“Allmän pension”  visar din Inkomstpension samt dina val i Premiepensionen. För att se historiska detaljer om din Premiepension, se Pensionsmyndighetens hemsida.

“Tjänstepension” visar de tjänstepensioner som de har kunnat hämta information ifrån. Kontrollera att alla dina pensioner är med i listan. Bli inte förskräckt om det är en lång lista. Har man bytt arbetsgivare några gånger under livet så är sannolikheten stor att du har flera försäkringar (själv har jag ett tiotal). Är det någon du saknar så lägger du till den (ofta får man årsbesked från bolagen varje år och kan på så sätt se vilka bolag man har pension hos). Tillbaka till sidan; i de fall det bara står ett bolag och ett månatligt belopp, typ som Alecta nedan, är det en traditionell försäkring där ett fast belopp betalas ut per månad. Om det däremot står ett bolag och en lista med innehav är det en fondförsäkring och du ser då vilka fonder du har. Här ser du inte fondens utveckling (om den gått plus eller minus). Det ser du enklast hos förvaltaren. I mitt fall så hade jag loggat in hos Skandia med mitt mobila BankID för att se om fonden har haft en rimlig utveckling sen jag köpte den. Personligen är jag så nördig så jag följer jag upp alla pensioner varje månad, men om du gör det i alla fall en gång om året så är det helt ok det med. 🙂
Är det så att du inte har några tjänstepensionsförsäkringar alls, så ställer det högre krav på dig att du själv sparar desto mer alternativt börjar fundera på om du kan byta till en arbetsgivare som har tjänstepension.

“Privat pension” visar din IPS eller annan privat pension. Här kan du, om du vill, lägga till eget sparande för din ålderdom.

“Pensionsprognos” är den roliga fliken där det börjar hända saker.

Löneutvecklingen och värdeutvecklingen bör ses ur ett realperspektiv, dvs utöver inflation (ca 2%/år), men trots det så känns standardvalet för värdeutveckling lågt med tanke på snittutvecklingen på svenska börsen. Några procent till är inte omöjligt, men det diskuterar vi vidare en annan gång.

Klicka på “Beräkna prognos” så visas en graf hur utbetalningarna ligger fördelade över tid (enligt standardinställningarna). Väljer du i stället alternativet: “Jag vill ta ut mina pensioner vid olika åldrar och/eller uttagstider”, så kan du simulera olika alternativ för att får fram andra pensionskurvor. Min graf visar att jag kommer att få en hel del pengar mellan 65-70, men inga mellan 55-65 och väldigt lite efter 70. Som tur är går det ofta att ändra uttagsperiod på pensionsförsäkringarna så de harmoniserar mer till våra behov. I mitt fall behöver jag fortsätta leta efter andra inkomstströmmar under perioden 55-65 för att det ska fungera för mig. Annars blir det på tok för knapert.

Oavsett om du är nöjd eller inte med din prognos så är det en bra början för det fortsatta arbetet! Nu när du vet var du står, så är det mycket enklare att se vad du behöver göra (alternativt fortsätta göra).  Stort lycka till!

Mer bra tips från Nordnetbloggen kring pensionen hittar du här:
Tjänstepension – den viktigaste förmånen efter lönen
6 tips för en högre pension
Sparskolan avsnitt 6: Spara till pension
Åtta steg för att boosta din pension

Både Pensionsmyndigheten och Min Pension har utförlig information om pension. Jag kan starkt rekommendera pensionsexperten Monica Zetterwalls blogg hos Pensionsmyndigheten.