Nordnetbloggen

Hur ska man spara till sina barn?

Alla som har blivit föräldrar och som har möjlighet att stoppa undan lite pengar ställs ganska snart inför frågan om man borde spara till sina barn. Hur mycket borde man i sådana fall spara? Det finns tusen olika sätt som beror på både livssituation, tycke och smak men jag tänkte redovisa hur jag själv tänker och gör och också nämna några ord kring hur jag inte gör och varför.

Ska man spara till sina barn?

Ja, klart man ska spara till sina barn! Om man har en buffert som gör att man klarar både väntade och oväntade utgifter och dessutom har ett eget sparande igång så kan det vara lämpligt att öronmärka lite pengar åt sina barn.

myfirstsaving

Hur ska man spara?

Vill du att dina barn ska få åtkomst till alla de sparade pengarna från och med 18-årsdagen? Om svaret på frågan är ja ska du spara i ett konto som tillhör ditt barn. Om svaret på frågan är nej ska du spara i ett konto som tillhör dig själv. Jag väljer det senare för att själv kunna styra hur, när och om pengarna ska pytsas ut. Risken finns att en nybliven 18-åring med en stor påse pengar inte tar de allra klokaste besluten även om det är möjligt att just dina barn kommer att ta kloka beslut.

Att spara i eget konto betyder alltså att det är mina pengar, men att sätta dem på ett eget konto gör att de blir öronmärkta för mina barn och kan betalas ut när som helst och hur som helst.

Med detta sagt skulle man egentligen kunna öka på sitt eget sparande istället för att själv bli bättre rustad när det är dags för barnen att flytta hemifrån, men jag tycker själv att det är praktiskt och tilltalande att ha vattentäta skott mellan olika delar av mitt sparande. Därför håller jag sparandet till barnen på separata konton; ett konto per barn. Vill du hellre blanda ihop alla pengar i en stor pott, så gör det istället om du har den disciplinen. Känn efter vad som passar för dig!

Vanlig aktie- och fonddepå, ISK eller KF?

Kontoformen som jag har valt till mina barn är ett vanligt aktie- och fondkonto.

Vissa förordar kapitalförsäkring (KF) eller investeringssparkonto (ISK) som det enda rätta valet för barnsparande, men jag själv är inte övertygad. Genom att välja en kontoform som schablonbeskattas (alltså KF och ISK) kan man få en högre avkastning över tid på grund av skattemässiga fördelar men då gäller det att avkastningen blir tillräckligt hög och att skatten på ISK och KF inte förändras till det sämre (vilket det naturligtvis finns planer på så här i valtider).

Ett potentiellt problem med att spara i eget namn skulle vara om en arvs- eller gåvoskatt skulle återinföras, men det bortser jag helt från då friheten att fritt disponera över pengarna väger tyngre än en hypotetisk skatt som idag inte finns. Om arvs- och gåvoskatten börjar petas i kan man för övrigt vara ganska säker på att skattemässigt fördelaktiga konstruktioner som KF och ISK inte heller går helt säkra.

En fördel med KF är att man kan ha den i eget namn men ha barnen som förmånstagare. Det kan också vara ett gångbart alternativ men om det värsta skulle hända så tycker jag att det är bättre att min partner får disponera pengarna än mina barn och därför har jag valt en vanlig aktie- och fonddepå.

Hur mycket ska man spara?

Hur mycket man ska spara beror förstås vad man tänker sig att man ska ha pengarna till, men ett riktmärke som de flesta kan hålla sig efter är att spara hela barnbidraget eller en del av det. Om man sparar hela barnbidraget på 1050 kr/månad under 18 år blir det totalt 226 800 kronor sparat eller 323 000 kronor efter 4 % avkastning per år. Sparar man knappt halva barnbidraget, en femhundring i månaden, blir det totalt 108 000 kronor sparat eller 154 000 kronor efter 4 % avkastning per år.

Dessa pengar kan bli bidrag till körkort, lägenhet, studier eller vad som helst. Sparar man i eget namn kan man vara med och påverka. Det kanske passar bättre att man bidrar med möbler än en påse pengar. Jag ser själv utbetalningsformen som ett senare problem. Om 18 år är det bättre att fråga sig vad pengarna ska användas till än att fråga sig varför man inte sparade till sina barn överhuvudtaget. Det finns en hel uppväxt med tillhörande uppfostran som man ska ta sig igenom först så att barnen blir precis så fina som man tycker att de ändå är.

Man ska naturligtvis inte spara mer än vad man är bekväm med. Man måste se till att man fortfarande kan upprätthålla en god livsstil som man trivs med. Innan man sparar åt någon annan ska man först ha sitt eget på det torra så att man under (nästan) inga omständigheter behöver ta av pengarna. Först ska man ha en egen buffert för mer eller mindre oväntade händelser och därefter kan man börja tänka på att spara åt andra.

Aktier eller fonder?

Jag strävar efter enkelhet och att kunna genomföra ett mekaniskt sparande, så valet mellan aktier och fonder faller på fonder. Nackdelen med aktier och även börshandlade fonder (ETF) är courtaget som blir ganska högt om man köper för storleksordningen barnbidraget varje månad. Courtagen har dock pressats sedan jag startade mitt barnsparande så idag är aktier ett gångbart alternativ även om man bara köper för en femhundring i månaden. Nackdelen med aktier är att det kräver mer tid, kunskap och engagemang.

Aktiefonder eller räntefonder?

Det speciella med sparande till barn är att man inte bara sparar med en ganska lång tidshorisont, utan horisonten är också fast, ungefär 18-20 år. Det påminner egentligen om ett pensionssparande eftersom man bör trappa ned risken med tiden. Det man inte vill råka ut för är att man sitter med alldeles för mycket aktiefonder när 18-årsdagen närmar sig samtidigt som börsen kraschar. En säker avkastning är enligt mig viktigare än en hög avkastning när det gäller barnsparandet.

För att få en balanserad risk med möjlighet till en hyfsad avkastning tänker jag mig att det är lämpligt att ha en hög andel aktiefonder i början av sparandet och en lägre andel med tiden. Då riskerar man inte att stora delar av värdet försvinner på grund av en feltajmad börsnedgång när det blir läge att plocka ut pengarna.

För att få en bra övergång mellan fonder och räntor och för att minimera risken för godtycklighet och misstag tillämpar jag därför en mekanisk modell som balanserar förhållandet mellan aktiefonder och räntefonder över tid på följande vis:

  • År 0: 100 % aktiefond
  • År 1: 100 % aktiefond, 0 % räntefond
  • År 9: 100 % aktiefond, 0 % räntefond
  • År 10: 90 % räntefond, 10 % räntefond
  • År 11: 80 % räntefond, 20 % räntefond
  • År 16: 30 % aktiefond, 70 % räntefond
  • År 17: 20 % aktiefond, 80 % räntefond
  • År 18: 10 % aktiefond, 90 % räntefond

Balanseringen sker i första hand genom inköp; inte genom några försäljningar. Jag säljer alltså inte redan inköpta värdepapper om inte förhållandet vid någon tidpunkt skulle bli allt för skev. Det kan vara lämpligt att en gång per år stämma av att fördelningen inte är för skev.

Min balansering är ganska försiktig. Man skulle säkert kunna vänta till år 12 eller 14 innan man börjar blanda in räntefonder i bilden men jag tror att det är viktigt att i god tid innan utbetalning närmar sig ha börjat balansera över mot räntefonder i en kontrollerad takt. Ju längre man väntar, desto mer måste man ombalansera genom både försäljningar och inköp.

Skulle det bli börskrasch år 10 kommer jag att vänta med att börja balansera om till år tolv eller fjorton. Det skulle ta emot för mig att sälja aktier under en börskrasch. Ett lämpligt riktmärke här kan vara att börsen sjunker med 25-40 % eller mer från toppen.

Vilka fonder ska man välja?

Här kan man välja och vraka och jag rekommenderar Martins inlägg i ämnet på Aktiefokus. Valet har för min egen del fallit på en svensk indexfond utan fondavgifter och en korträntefond med låga avgifter och utan valutarisk.

Om man vill kan man lägga till ytterligare någon aktiefond och någon räntefond. När det gäller aktiefond skulle jag kunna välja någon med ännu mer globalt fokus. När det gäller räntefond vet jag inte riktigt vad ytterligare en fond skulle tillföra.

Avslutningsvis

Summa summarum tillämpar jag följande strategi för sparande till barnen:

  • Pengar sparas varje månad på en vanlig aktie- och fonddepå i mitt namn men pengarna är öronmärkta till barnen.
  • Sparandet fördelas mellan en indexfond och en räntefond med ett förhållande som ändras mekaniskt över tid. Efter tio år börjar jag köpa räntefonder och ökar andelen räntefonder över tid.
  • År 18 kommer nästan hela sparandet bestå av räntefonder och vara redo att utbetalas på lämpligt sätt.

Ett mekaniskt angreppssätt borde minska risken för att man gör något dumt med de pengar som ska gå till barnen.

Hur gör ni andra föräldrar med sparande till era barn?

Med vänliga hälsningar,
Kenny
Aktiefokus.se

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

2
Lämna en kommentar

avatar
Nyast Äldst Mest gillade
Anonym
Anonym

Som blivande föräldrar står vi just inför denna fråga hur vi ska göra med sparande till det inom kort kommande barnet. Numera betalas ju barnbidraget ut till vardera föräldern med 525 kr vardera och vi planerar att spara 500 kr vardera i en vanlig depå alternativt på ett ISK hos någon av nischbankerna. Vi kommer at välja 2-3 värdepapper vardera där vi månadssparar. Förmodligen i en globalfond, en gratisfond och eventuellt någon ytterligare fond eller stor och stabil aktie som H&M eller liknande. Det kan ju vara något som ändras över tid också. Vi har inte bestämt om vi båda… Läs mer »

Anonym
Anonym

Det går att ordna så att bara ena föräldern får hela barnbidraget också, för att slippa strul. Eller om det görs automatiskt om man är gifta, jag vet inte riktigt. Det låter som att ni har en sund strategi i övrigt. Vi har faktiskt olika depåer till våra barn men vi kommer att justera mot slutet om det blir för stora skillnader. I slutändan är ändå alla pengar våra tills den dagen vi har gett bort dem! Skillnaderna borde också bli relativt små om man börjar omviktningen mot räntor med ganska lång tid kvar. Jag vet att Günther tog upp… Läs mer »

Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Nordnets veckobrev.
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.









Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
close-link