Nordnetbloggen
Günther Mårder
VD Företagarna

Är vanlig depå bättre om du köper och behåller?

Investeringssparkontot vid långsiktiga innehav?

Tidigare idag fick jag en fråga av @matstellving på Twitter:

Twitterfråga
Twitterfråga

För att kunna besvara frågan måste jag anta en förväntad avkastning och använder mig då av den akademiskt vedertagna modellen att vi ska få en avkastning som motsvarar riskfri ränta + en riskpremie. Just nu har vi en lång statslåneränta strax under på mellan 2-2,5% och riskpremien lär ligga kring 4-5% långsiktigt (går att diskutera givet dagens låga ränteläge). En rimlig förväntad avkastning är alltså 7%.

De sammantagna förutsättningarna ger här:
En engångsinsättning om t.ex. 100 000 kr
Årlig värdestegring 7%
Ingen utdelning
Tidshorisont för sparande 30 år
Jämförelse mellan vanlig depå och Kapitalförsäkring (närmast motsvarande för ISK).

Vilken kontoform är bäst, om man vill få högst avkastning (minst skatt)?

Ett grundproblem är att vi inte vet den framtida statslåneräntan som ligger till grund för schablonskatten som återfinns i både KF och ISK. Däremot kan vi undersöka vid vilka nivåer för statslåneräntan som KF och ISK kommer att vara likvärdigt avkastningsmässigt med en vanlig depå.
Vid en statslåneränta om 5,08% (linjärt för alla 30 år) så erhåller man samma avkastning via en KF jämfört med en vanlig depå vid 30% beskattning av slutvinsten. Statslåneräntan för fjolåret var 1,49% och för i år är den 2,09% (vid avläsningen den 30 november året innan, då skattesatsen sätts), det är det enda vi vet just nu.
Utifrån detta så är alltså KF och ISK att föredra även med exempel som jag ställt upp (sedan undrar jag hur många aktier som har snittat 7% avkastning under hela 30 år – utan att komma till ett läge där man betalar utdelningar. Jag kan faktiskt inte komma på ett enda företag. Apple t.ex. har ju börjat ge utdelningar nu.). Vill du veta mer om hur man beräknar skatt för Investeringssparkonto och Kapitalförsäkringar rekommenderar jag denna sammanställning hos Skatteverket.

Glöm inte schablonmetoden

MEN, exemplet ovan om 7% i avkastning i 30 år leder ju till en otrolig avkastning vilket gör det möjligt att använda schablonmetoden för beskattning av aktier. Den säger att du får räkna aktierna som anskaffade till en femtedel av försäljningspriset. Detta blir aktuellt i just detta fall. Den nya statslåneräntenivån där KF och vanlig depå balanserar avkastningsmässigt blir då 2,8%.
Om jag återvänder till samma grundexempel men adderar en årlig direktavkastning så ger det följande:

Vid direktavkastning…
…1% slr 5,65% (linjärt)
…2% slr 6,27%
…3% slr 6,91%
…4% slr 7,57%
(Just nu är den genomsnittliga direktavkastningen 3,1% bland börsens 60 största bolag.)

ISK och KF bästa valet för de flesta

Sammantaget skulle jag säga att rent generellt så kommer KF och ISK att vara det överlägset bästa valet för att få högsta möjliga avkastning efter skatt. Man ska också komma ihåg att statslåneräntan även styr den förväntade avkastningen på börsen. Vid högre slr så ökar vår förväntade avkastning: riskfri ränta + riskpremie.

Inga regler utan undantag

Men det finns undantag. Den som investerar i en portfölj som består av många förhoppningsbolag så kan en vanlig depå vara att föredra. Mest sannolikt kommer de flesta av dessa bolag göra närma sig ett värde kring noll medan ett fåtal kan bli rena kursraketerna. Då kan man använda förlustaffärerna till att göra avdrag och för kursraketen kan man sedan tillämpa schablonmetoden.

Hoppas att detta var ett uttömmande svar!

Sparhälsningar
Günther Mårder – ställ din fråga du också. Här hittar du mig på Twitter.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Lämna en kommentar

11 Kommentarer på "Är vanlig depå bättre om du köper och behåller?"

avatar
Sortera:   Nyast | Äldst | Mest gillade
Gregor Tomasevic
Gäst
Gregor Tomasevic
Tack för grundlig genomgång, Günther. Att göra antaganden om 30 är ändock lite vanskligt. Under den senaste 28-årsperioden (statistiken på riksgalden.se sträcker sig bara t 1986) har statslåneräntan varierat kraftigt, under långa perioder har den varit över 10% och ibland över 13%. Under samma period har mängder av dramatiska saker hänt i ekonomin och med börsen: vem kunde 1986 förutse börskraschen 1987, svenska finanskrisen i början av 90-talet, IT-hysterin m efterföljande krasch, finanskrisen på 00-talet – eller bara de två senaste årens makalösa börsuppgång? Dessutom är tidshorisonten så lång att det inte går att säga ens om de här sparformerna… Läs mer »
Mats Tellving
Gäst
Mats Tellving

En del av dessa sakerna som flyger tyvärr över mitt huvud. Skulle man kunna simulera ett sparande i t.ex. Investor sedan 2004. T.ex. 35.000kr i halvåret i tio år fram till idag. Dels i ISK, dels i vanlig depå och se hur stor skillnaden hade blivit?

mvh
Mats

Janne
Gäst
Janne

Hej Günther!
Hur ser du på om man har en depå sedan några år.Jag har haft en depå i nordnet sedan 2011 och sparat regelbundet, skulle du råda mig att sälja och öppna ett ISK i stället och skatta av vinsten på portföljen. Jag har en sparhorizont på ca:20 år där inriktningen är att bara köpa inte sälja.

MVH
Janne

Nordnets veckobrev

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Anmäl

Anmäl
Nordnets veckobrev
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Håll mig uppdaterad
close-link