Nordnetbloggen

Jämförande aktievärdering oavsett bransch!

Jämförande aktievärdering, dvs. en fundamental bedömning av vilka aktier som är att anse som de mest köpvärda, utgår vanligtvis från räkenskapsenliga finansiella mått. Vanliga jämförande nyckeltal är P/E-tal, direktavkastning samt PEG-tal – alla dessa nyckeltal tar ju sikte på just aktiekursen i relation till ett annat mått för att få en uppfattning om hur dyr eller billig en aktie är – och med andra ord om den är köpvärd.

För en uppskattning av företagets finansiella ställning (vilket inte har med aktiekursen att göra) är lämpliga mått bl.a. soliditet (företagets egna kapital i relation till det totala kapitalet), balanslikviditet (omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder) samt kassalikviditet (differensen mellan omsättningstillgångar och varulagrets värde, i relation till kortfristiga skulder). En stark soliditet ger spararen en trygghet, då företaget bedöms kunna klara sig på lång sikt då det är lågbelånat. En god likviditet kan innebära att företaget inte drabbas av kortsiktiga betalningsproblem.

Utöver räkenskapsmåtten ovan är det även lämpligt att göra en bedömning av företagets vinstkapacitet – investeraren bör göra en bedömning av vinstmarginalens och/eller rörelsemarginalens värde. Detta fås genom att beräkna vinsten respektive rörelseresultatets värde i relation till företagets omsättning. Avkastningsmått som avkastning på eget kapital (vinst i relation till genomsnittligt eget kapital) eller avkastning på totalt kapital (som ovan men med genomsnittligt totalt kapital i nämnaren) är också bra nyckeltal.

Dessa enkla, lättbegripliga värderingsmått lämpas sig, mot förmodan, utmärkt för att göra en jämförande aktievärdering oavsett vilken bransch man som investerare tittar på. När man läser aktieanalyser eller till och med läroböcker i ämnet nämns det inte sällan att räkenskapsbaserad aktieanalys inte är generellt tillämpligt oavsett bransch. Med detta sagt menar man att det är möjligt att jämföra företag som verkar inom samma bransch, men att det inte går att jämföra t.ex. en skogsindustrikoncern med ett konsumentbolag. Men detta är helt felaktigt. Då dessa nyckeltal är utformade på det sättet att de ska mäta ett företags finansiella ställning såväl som dess förmåga att generera vinster eller avkastning, är det för den rationella investeraren uppenbart att bedömningskriterierna är generellt tillämpliga för så gott som alla branscher. Med andra ord, olika företag har olika styrkor och svagheter vilket i längden kommer att visa sig i aktieanalyserna.

Som exempel kan nämnas en jämförelse av ett företags avkastning på eget kapital för ett fastighetsbolag respektive för en industrikoncern. Den förstnämnda har en tämligen låg avkastning på eget kapital i relation till den senare – för de större fastighetsbolagen på börsen är avkastningen på eget kapital ofta i spannet 5-7 % för respektive räkenskapsår.  Framgångsrika industribolag på Stockholmsbörsen levererar ofta en konkurrenskraftig avkastning på ca 15-25 % sett över ett rullande genomsnitt för ett antal år. Kritiker skulle i detta läge mena att fastighetsbolag ska värderar för sig och industribolag för sig – men det den rationella spararen istället skulle konstatera är just faktumet att industribolag generellt sett är lönsammare än fastighetsbolag. Och det är just i detta läge man inser att en jämförande värdering är generellt tillämplig oavsett vilket företag eller vilken bransch vi talar om. Olika branscher är i sig förknippade med en viss lönsamhet, ett visst kapitalbehov eller en viss marknadsrisk. Man ska därför som fundamental placerare investera utifrån en jämförande analys som man tillämpar oavsett bransch.

Förutom insikten att det är mest naturligt att se olika fördelar respektive nackdelar mellan företagsstrukturen i olika branscher är en annan synpunkt givetvis att det är tämligen opraktiskt att ha en “egen” analysmodell för respektive bransch. Att ställa olika krav på t.ex. P/E-tal, vinstmarginal eller avkastning på eget/totalt kapital för samtliga branscher skulle innebära att man glömmer vilka parametrar som värderingsverktygen är avsedda att mäta. Med andra ord skulle det spela ut sin roll om man lät varje analys få sina “egna” kriterium inom vilka olika parametrar ska falla. Då ägnar man sig ju inte längre åt jämförelser mellan olika aktier.

Slutsatsen man kan dra är att den bästa strategin för aktiespararen är att använda sunt förnuft och inte krångla till saker i onödan. Att sätta upp en specialanpassad modell för olika branscher eller till och med för olika bolag är i min mening minst sagt att krångla till det.

 

//Benjamin Daneberg

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
0 Kommentarer
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer

Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Nordnets veckobrev.
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.









Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
close-link