Nordnetbloggen

Kraftiga signaler från räntemarknaden

Veckans utan tvekan mest omskrivna händelse i finansmedia var att räntemarknaden skickade en kraftfull signal om en eventuell lågkonjunktur. Räntan på den tioåriga statsobligationen i USA sjönk under tvåårsräntan för första gången sedan före finanskrisen och fick börserna att dyka.

Först och främst, räntekurvan visar skillnaden mellan räntor och olika löptider på obligationer. Normalt sett innebär längre löptid en högre ränta då det är mer riskabelt att låna ut pengar under en längre tid. När räntekurvan inverterar innebär det att investerare förväntar sig en svagare ekonomi och lägre räntor. Obligationsmarknaden har alltså en mer pessimistisk syn på den amerikanska och globala ekonomin än USA:s centralbank.

Kombinerat med handelskriget ökar därmed trycket på Federal Reserve att sänka räntan ytterligare efter sin sänkning i juli. Fler sänkningar är något som inte minst president Donald Trump högljutt efterfrågat i sina attacker mot centralbanken och Jerome Powell.

Pålitlig signal – men annorlunda nu?

En inverterad räntekurva brukar kallas den mest träffsäkra indikatorn för ekonomin. En invertering har skett före alla recessioner sedan 1956. Kanske inte så konstigt att det ger farhågor om en annalkande kris. Men meningarna går isär, kanske är det annorlunda den här gången?

Det klassiska uttrycket “it’s different this time” har emellertid upprepats, ofta med goda argument, under historiens lopp för att sedan gång på gång visa sig vara felaktigt.

En som tonat ned betydelsen av räntekurvan är den tidigare Fed-chefen Janet Yellen som häromdagen sade att det “den här gången kan vara en mindre bra signal”. Hon pekar på att det finns flera faktorer, förutom marknadsförväntningarna, som trycker ned de långa räntorna.

Men man ska komma ihåg att då sittande Fed-chefen Ben Bernanke år 2007 försökte tona ned vikten av den inverterade räntekurvan. Vad som hände sedan vet vi alla.

En del bedömare har också fört fram att räntekurvan visserligen historiskt varit en pålitlig indikator, men att det nu finns flera faktorer som ger ett annat utgångsläge. Främst gäller det den extremt expansiva penningpolitiken från centralbankerna under många år och det historiskt låga ränteläget i världen.

Och ja, helt klart befinner vi oss i en tid som saknar motstycke och på oprövad mark. Under veckan har även den 30-åriga räntan i USA fallit brant och är nu för första gången under 2 procent.

Historiken kring inverterad räntekurva

Historisk data visar att det har det skett fem inverteringar sedan 1978. Det ledde i genomsnitt till en recession efter 12 månader. Det är alltså inte något som kommer som en blixt från klar himmel. På samma sätt har börsfallen i flera fall fördröjts och i snitt har S&P 500 varit upp över 15 procent under perioden från en invertering till starten av en recession. Undantaget var våren 2000 då index började falla rätt omgående.

Ibland har S&P 500-index toppat ur redan två-tre månader efteråt, men det kan också ta 1-2 år innan en börstopp, enligt Bank of America Merrill Lynch.

“För de tio inverteringarna sedan 1956 toppade S&P 500 inom cirka tre månader efter inverteringen vid sex tillfällen (1956, 1959, 1965, 1973, 1980 och 2000). S&P 500 dröjde 11 till 22 månader att toppa efter de fyra andra inverteringarna (1967, 1978, 1989 och 2005), enligt bankens strateger.

Se upp för vändning i räntekurvan

Men kanske är det inte själva inverteringen som är det viktigaste. Flera marknadsstrateger på Wall Street pekar på att en större varningssignal är när räntekurvan går från ett inverterat läge till en brantare kurva. Det sker alltså när tvåårsräntan åter handlas under tioårsräntan.

En brantare kurva sker när tvåårsräntan pressas ned i takt med att Federal Reserve sänker räntan och då investerare söker en säker hamn i obligationer med kortare löptid.

I våras varnade till exempel Goldman Sachs för att betydande börsnedgångar startat först när räntekurvan blir brantare efter att först ha varit inverterad.

Summerat talar historien för att en inverterad räntekurva är värd att hålla ögonen på, men kanske ännu mer om kurvan återigen blir brantare. Då gäller det att fundera på vad som sker och varför investerarna på räntemarknaden agerar på det viset. Samtidigt får framtiden utvisa om centralbankerna lyckas parera en eventuell lågkonjunktur och ett större börsfall.

Finwire
Nyhetsbyrå

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

2
Lämna en kommentar

avatar
Nyast Äldst Mest gillade
Hasse
Gäst
Hasse
Undrar vad en inverterad räntekurva är och hur den ser ut. Inte ett ord om det.
A B
Gäst
A B
Hade varit super med några illustrerande grafer här!

Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Nordnets veckobrev.
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.









Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
close-link