Vad är Normanbelopp?
Ett sätt att hålla koll på avgifterna i en fond är med hjälp av Normanbeloppet, vilket är döpt efter Sveriges tidigare finansmarknadsminister Peter Norman. Normanbeloppet beräknar hypotetiskt de totala avgifterna i en fond om du månadssparar 1 000 kronor under 10 års tid. Resultatet av beräkningen visar totala avgifter samt förlorad avkastning (det vill säga avkastning som kunde ha skapats men som nu gick till avgiften).
Eftersom Normanbeloppet visar hur mycket, i faktiska kronor, som avgifter kommer att uppgå till, blir det enklare för dig som konsument att få överblick samt att jämföra olika fonder med varandra.
Hur beräknas Normanbeloppet?
Först beräknas de avgifter som kommer att betalas på en insättning om 1 000 kr i fonden varje månad i 10 år. Nästa steg är att beräkna hur mycket förlorad avkastning du går miste om på de pengar du betalat i avgift. Genomsnittlig årsavkastning som används är:
Aktiefonder 6% per år
Blandfonder 4% per år
Räntefonder 2% per år
Med andra ord, varje krona du betalar i avgift till en aktiefond hade kunnat skapa cirka 6% avkastning per år om fonden varit kostnadsfri.
Hur ska jag använda Normanbeloppet?
Nyckeltalet Normanbelopp är bra att använda för att enkelt få en helhetsbild av kostnadernas storlek i en fond. Ju lägre Normanbelopp desto bättre, om du letar fonder med låga avgifter.
Märk väl, att i praktiken säger detta inget om hur bra fonden har varit på att skapa avkastning. Om det är en duktig förvaltare som lyckas slå index kan det vara motiverat med en högre avgift. Använd därför Normanbeloppet som ett av många verktyg för att analysera fonder.
Bra att veta om risker och avkastning
Vi vill bara påminna om att ditt sparande kan gå upp och ner. Även om sparande i fonder historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.