Plånboksvinnarna i rekordbudgeten

Regeringen lägger en rekordbudget på 100 miljarder kronor. Många får lite av varje, och det finns inga direkta förlorare. En sockerpåse med något i allas smak – vilket gör att resultatet blir rätt spretigt.

Man kan jämföra med den största budgeten som lades under finanskrisen; den var på 30 miljarder. Nu har vi att göra med 100 miljarder. Det är enormt mycket pengar och ganska många reformer får plats. Det ska ju både vara en kris- och omstartsbudget samtidigt som fyra partier alla måste få sitt. Resultatet blir att budgeten är ganska spretig. Det är mycket pengar fördelade på många olika områden. Knappt någon grupp kan pekas ut som förlorare.

Här är reformerna som presenteras imorgon.

Låg- och medelinkomsttagare

Skattesänkning på förvärvsinkomster: I snitt sänkt skatt med 1500 kronor per år för en heltidsarbetande från 2021 och 3000 kr från 2023. Sänkningen sker på inkomster på upp till 40000 kronor per år men får fullt genomslag vid 20000 kronor per månad i lön. Omfattar även pensionärer, sjuka och föräldralediga.

Skattesänkning på arbetsinkomster: En tillfällig sänkning på framför allt lägre arbetsinkomster, ungefär som ett jobbskatteavdrag.

Min kommentar:

Det här är nog ingen reform som Socialdemokraterna eller Miljöpartiet är särskilt stolta över. Men det är helt enkelt ett resultat av att L och C ska få sitt. Man ska ju också komma ihåg att 73-punktsprogrammet till väldigt stor del består av både C- och L-förslag.

Att åtgärden riktas mot både hög- och låginkomsttagare gör det hela dels politiskt lättare att få igenom i en S/MP-regering. Men det är också så att man vet att låg- och medelinkomsttagare är mer benägna att lägga mer pengar på konsumtion, och inte på sparande. Satsningen ska ju vara en del av en omstart för att få igång ekonomin i spåren av pandemin.

Det blir en åtgärd som träffar ganska många men som därför inte blir så mycket i ören och kronor för var och en. Dock kan det ju fungera som en viktig signal att det lönar sig mer att arbeta.

Jag tror kanske att regeringen hoppas på väldigt mycket när man tror att det här är en förstärkning som sätter fart på de ekonomiska hjulen. Vi är i ett väldigt svagt konjunkturläge, så det är lite svårt att se att det här får väldigt stor betydelse.

Pensionärer

Skattesänkning: Sänkt skatt med 800 kronor per år för en pensionär med en månadsinkomst på 21000 kr.

Pensionstillägg: Upp till 600 kronor per månad mer i pension till personer med pensionsinkomster på mellan 11000 till 14000 kronor per månad. Något lägre tillägg till grupper med pensionsinkomster på upp till 17000 kronor.

Min kommentar:

Skattesänkningen är ytterligare ett led för att minska den klyfta mellan pensionsinkomst och lön som uppstod i och med att Alliansens jobbskatteavdrag infördes. Ibland talas det om en särskild så kallad ”pensionärsskatt”, men vad det handlar om är alltså en klyfta efter att löntagare fått lägre skatt, inte om att någon aktivt påfört pensionärerna en extra skatt. Skatteklyftan mellan lön och pension ska enligt regeringen vara helt borttagen 2023, något samtliga partier vill. Pensionärerna är för övrigt en stor och viktig väljargrupp, som i stort sett alla partier flörtar med. Regeringen har i flera steg sänkt skatten för pensionärer, något som är viktigt att påpeka när många pensionärer undrar varför ”just jag” inte får någon del i denna skattesänkning.

Inkomstpensionstillägget är jag personligen kritisk till. Dagens pensionssystem ger för låg pension, men att införa ett tillägg är inte rätt väg att gå. Det man gör med detta är att man från regeringens sida underkänner pensionssystemet och helt väljer att påverka pensionerna vid sidan av systemet. Därmed frångår man den breda pensionsöverenskommelse som finns mellan alla partier utom V och SD, om att pensionssystemet ska finansiera sig självt. Pensionerna behöver stärkas, men mer ambitiöst och i linje med överenskommelsen vore att göra det inom systemet. Som sparekonom kan jag här också sakna incitament att spara till pensionen själv. Skatten på ISK har höjts och avdraget för pensionssparande i pensionsförsäkring och IPS tagits bort. Hushållen skulle behöva en morot för att själva spara till sin pension, kanske i form av lägre skatt på långsiktigt pensionssparande.

Arbetslösa

Förlängd höjd a-kassa: Den tillfälliga höjningen av taket i a-kassan från 365 till 510 kronor per dag blir kvar i två år till.

Bostadsägare

Slopad uppskovsränta: Uppskovsräntan, som egentligen är en skatt, på 0,5 procent slopas på uppskov, som alltså är uppskjuten skatt på bostadsvinst.

Höjt tak för rut-avdraget: Från 50000 till 75000 per år. Utvidgas med fler tjänster; tvätt vid tvättinrättning och transport av bohag till second hand-butiker.

Skattereduktion för installation av grön teknik: Max 50000 kr per person och år för kostnader för installation av solceller, laddstolpar med mera. Idag måste man aktivt söka det stöd som finns idag. Nu blir stödet likt rut och rot, så att privatpersoner kan få skattelättnaden direkt vid köpet.

Min kommentar:

Höjt tak i rut är definitivt en eftergift till C och L. I riksdagsvalet 2018 hade samtliga Allianspartier krav på en höjning av rut till 75000 kronor. Nu kräver C och L som regeringens samarbetspartier att åtgärden genomförs.

Äntligen slopas uppskovsräntan! En viktig åtgärd för att lossa inlåsningskedjorna på bostadsmarknaden.

Unga vuxna

Sänkta arbetsgivaravgifter: Sänks med en tredjedel, från 31,42 procent till 19,76 procent, för arbetsgivare med anställda i åldrarna 19-23 år. Gäller tillfällift från 1 april 2021 till 1 april 2023.

Min kommentar:

Om åtgärden är effektiv och kommer till sin rätt så innebär det möjligen att unga personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har lättare att få anställning. Åtgärden har dock kritiserats för att vara dyr och ineffektiv. En kärnfråga för Centerpartiet.

Ensamstående föräldrar

Höjt underhållsstöd: Höjning med 150 kr i månaden per barn som är över 15 år till 2223 kr i månaden, med 100 kr i månaden för barn under 15 år till 1673 kr i månaden (barn upp till elva år) respektive 1823 kr (barn mellan 11 och 15 år).

Min kommentar:

Underhållsstöd är den ersättning föräldrar som har barnen boende hos sig kan få om den andra föräldern inte kan betala underhåll eller om det bara finns en förälder, och stödet betalas ut av Försäkringskassan. Underhållsstödet halkade efter inkomstutvecklingen i samhället under lång tid, men har nu höjts i ett antal omgångar, senast på initiativ från Vänsterpartiet.

Bilister

Höjd bonus för miljöbil: Höjt belopp från 60000 kronor till 70000 kronor som man kan få om man köper miljöbil. Samtidigt sänks gränsen för hur mycket en bil får släppa ut för att kunna ta del av bonusen, från 70 till 60 gram koldioxid per kilometer.

Konverteringspremie: Har du en bil med diesel- eller bensinmotor som du vill konvertera till en miljöbil som drivs på biodrivmedel eller biogas. Regeringen inför en sk konverteringspremie.

Dyrare med förmånsbil: Kostnaderna höjs så att de likställs med privat ägande. För en genomsnittlig förmånsbil kan det handla om en ökad kostnad på 700 kronor i månaden.

Övrigt

Karensavdragen fortsatt slopad. Ersättningen på 804 kronor fortsätter och staten ska kompensera arbetsgivare för delar av sjuklönekostnaderna.

Åldersgränsen för att få rätt till studiemedel höjs från 56 till 60 år. Enligt dagens system minskar antalet veckor som det går att ta studielån från det år man fyller 47. Den gränsen ska höjas till 51 år.

Höjd skatt på tobak och alkohol. Höjningarna bedöms ge ökade intäkter med netto 0,41 miljarder respektive netto 0,55 miljarder från och med den 1 januari 2023.

Imorgon måndag kommenterar jag budgeten ur plånboksperspektiv i Nyhetsmorgon i TV4. Kolla gärna!

/Frida