Prognoser – till vilken nytta?

Svensk BNP tillväxt kommande 5 åren

När vi började året 2020 så var det ganska samstämmig syn på att högkonjunkturen är över för denna gången. Vi har nu haft ett gäng goda år bakom oss och nu kommer vi se några svaga år innan det börjar ta fart igen.

Så här såg prognosen ut från svenska Konjunkturinstitutet i januari:

Det tar alltid lite tid att sammanställa föregående års BNP utveckling, så 2019 är ännu inte avklarat men ser ut att landa på ca 1,1% tillväxt för svensk BNP. 2020 blir något sämre med fjuttiga 1% BNP tillväxt. Sen kommer återhämtning och om några år får vi se svensk ekonomi växa med 1,8%.

Det blir rätt uppenbart när man ser siffrorna för 2022, 2023 och 2024 att det är en linjal man lagt på pappret och sedan bara fortsätt måla linjen rakt framåt. Det är givetvis inte så enkelt, men det blir rätt påtagligt att det är svårt att sia så långt in i framtiden.

Sen kom en Coronakrash och nu i maj ser prognosen ut som följer:

Nu vet vi att ekonomin har gått ner i en lockdown och Svensk BNP ser just nu ut att falla med ca 7% för året och sen kommer en återhämtning på kraftiga 4,8% under nästa år. Det hämtar inte hem hela tappet, så det kommer ta något eller några år till innan vi är tillbaka på samma nivåer som vi var i början av året.

Framtiden är inte alltid linjär

Det är ju givetvis en svår utmaning att försöka bygga sig en uppfattning om framtiden. Det naturliga blir att kolla i backspegeln för att se om det finns några trender och tendenser vi kan använda för att måla upp framtidsbilden.

Rätt ofta funkar det. Det finns mått av upprepning och en del trender återkommer faktiskt. När vi nu blickar tillbaka på åren 2016-2019 så var det inga enormt stora förändringar som skedde. Det fanns en konstant oro om att britterna skulle lämna EU-samarbetet och det skulle upplösa allt vad det fredliga Europa har byggt upp. Det negativa scenariot hände aldrig – britterna kommer väl kanske inom kort lämna men ännu pågår processen.

Eller den överhängande oron att den kontroversielle amerikanska presidenten skulle säga något så obekvämt att det skulle leda till kraftiga internationella konflikter. Det hände inte riktigt heller. Eller ja, han har sagt massa dumt men det har blivit det nya normala snarare.

Utan ekonomin rullade på i ett ganska normalt läge med en tillväxt på ca 2% per år. Så framtiden var ganska linjär kan vi konstatera med facit i handen. Men framtiden är bara linjär fram tills att den inte längre är det.

Det går att förutspå att pandemier slår till med jämna mellanrum. Men det är svårt att förutspå att just denna skulle få hela den globala ekonomin ur balans.

Reflektioner från finanskrisens prognoser

Tillfällen då världen inte längre beter sig på ett linjärt sätt är just under kriser. Det är ju själva definitionen av en kris, just det faktum att det skakar om allt och förändrar världsbilden kraftigt.

Här kommer prognoserna under finanskrisen och vad ekonomin faktiskt växte med:

Här har jag sammanställt vad Konjunkturinstitutet har för prognos över svensk ekonomin i januari för åren 2008, 2009 samt 2010. Den understa raden visar vad BNP faktiskt sen växte eller sjönk med.

Prognoserna slog i princip fel både på nedsidan och uppsidan. Både hur djupt fallet skulle bli, men också hur kraftig och snabb återhämtningen skulle bli.

Det ska givetvis tilläggas att prognoser uppdateras löpande och det reviderades successivt under alla dessa år, men det förändrar ändå inte faktumet att det är svårt att förutspå både djupet ner och höjden på återgången till det mer normala.

Vilken funktion fyller prognoser då?

Med ovanstående text är det lätt att känna en viss bitter eftersmak till prognoser. Samtidigt ska man komma ihåg vad och till vem prognoser riktar sig till. Till institut och politiker så är det ju bättre att ha någon form av uppfattning om framtiden än ingen alls. Vartefter som prognoserna revideras så kan institut och politiker ändra sitt beteende.

För oss som investerare leder det till en ganska spännande insikt. Prognoser blir konsensusuppfattningen om framtiden.

Det är en enkelt uppgift att bara säga; “Prognoser funkar inte, så jag struntar i de”.
För att skapa en avkastning som avviker från konsensus positivt så behöver vi ha en uppfattning om vad som faktiskt är konsensus, och sen gå emot det, och i sin tur ha rätt. Det är en betydligt svårare uppgift.

Du kan byta ut ordet konsensus mot index och det blir tydligt vad som skapar en avkastning över index. Index är ju marknadsgenomsnittet. Eller för den delen byta ut konsensus mot vilken strategi ett land bör välja för att bekämpa Covid-19.
Konsensus i början av mars vara att gå ner i total lockdown. Några länder valde en avvikande strategi. Om de i sin tur får rätt, ja det är för tidigt att säga.

Prognoser kan vara väl värda att ha i bakhuvudet för de representerar den genomsnittliga uppfattning om framtiden. Att sedan följa den genomsnittliga uppfattning bör rimligtvis ge ett genomsnittligt resultat. Att avvika från prognosen genom ett medvetet val är den del på vägen till ett resultat som avviker från genomsnittet.

Vad är dina tankar om prognoser?
Nu har jag använt makro-prognos som exempel ovan, men principen gäller såväl prognoser och analyser om aktiemarknaden eller enskilda bolag. Använder du prognoser för att följa de, eller för att gå emot de? Eller är de helt oanvändbara? Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan.