Nordnetbloggen

Räntan avgör om konsumentbolagen kan stiga ännu mer

Konsumentbolag som Ica och Axfood har rusat på börsen. Visst spelar höga marginaler och vinster in, men den i särklass viktigaste faktorn för uppgången är bolagens defensiva karaktär – och de låga räntorna.

Det har varit mycket snack om Ica (som kom med försäljningssiffror på måndagen) och Axfood senaste månaderna, eftersom de är defensiva aktieval på en turbulent börs och sådana vill ju många hitta nu. Men nu har de stigit väldigt mycket.

Sedan årsskiftet:

ICA: 47 %

Axfood: 34 %

AAK: 59 %

Attraktivt med defensivt

Uppgången kan bara delvis förklaras av bolagsspecifika faktorer, som högre marginaler och därmed större vinster. Istället ligger bolagens attraktiva konjunkturokänslighet bakom – och rekordlåga räntor! För det första söker sig placerare naturligt till defensiva bolag när det skakar. Vi kommer ju att behöva handla livsmedel oavsett konjunktur. Ica och Axfood är stabila bolag med goda marginaler.

Men mycket av kursrusningarna kan helt enkelt förklaras av de låga marknadsräntor, som kommer sig av de stora centralbankernas agerande.

Lägre avkastningskrav kan betyda uppsida

När placerare tittar på en investerings på aktiemarknaden brukar man räkna på hur mycket ”extra” man kräver för den risk man tar, jämfört med om man skulle placera i räntor till ingen risk. Man talar om ett så kallat ”avkastningskrav” jämfört med räntemarknaden, som historiskt har legat kring 8 procent (då räknar man att man får 4 procent genom att investera i riskfri ränta, och då vill man ha ytterligare 4 procent som kompensation för högre risk). Det är vad investerare vill ha som kompensation för att placera till högre risk.

Nu när räntorna är låga – det var väldigt länge sedan någon fick 4 procent på räntemarknaden – så är investerare beredda att acceptera lägre avkastning för sitt risktagande på aktiemarknaden. Det innebär att man också är beredd att betala ett högre pris för aktierna. Särskilt för bolag med stabila kassaflöden, som just Ica och Axfood.

Vinstprognoserna har inte hängt med

Problemet är om analytikerna inte tycker att det finns någon anledning att höja sina prognoser för bolagens vinster i närtid, vilket man heller inte har gjort för Ica och Axfood. Om priset på aktierna har stigit väldigt mycket, samtidigt som vinstprognoserna ligger kvar på samma nivåer, så anses kursuppgångarna av naturliga skäl vara utan tillräcklig täckning.

Och därför är varken Ica eller Axfood någon favorit bland analytiker. Istället har säljråd stått som spön i backen. Ica värderas nu till p/e 28, om vi tittar framåt ett år. Det betyder att marknaden nu betalar 28 gånger nästa års vinst. Det här samtidigt som direktavkastningen fallit tillbaka, vilket ju blir effekten av en stigande aktiekurs. Nu ligger den på beskedliga 2,4 procent.

Kan de stiga mer?

Knäckfrågan är ju om Ica och Axfood kan bli ännu dyrare, det vill säga om man som sparare kan hoppa på tåget nu. Och här kommer vi tillbaka till resonemanget om räntan. Faller marknadsräntorna ännu mer, och om investerare därmed är beredda att acceptera en lägre avkastning från aktier, så ökar också det pris man är beredd att betala för aktier. Och då öppnar sig trots allt möjligheten att aktierna i konsumtionsbolagen kan stiga ännu mer.

Som sparare kan det här vara bra att ha i bakhuvudet. Hur mycket man egentligen bör betala för aktier är svårt att veta, men just nu hänger börsens framtid helt enkelt på centralbankerna.

Det hela kokar ned till att vi sparare får ställa oss det här decenniets knäckfråga nummer ett: vad är egentligen en normal ränta? Kan vi svara på det kan vi också svara på frågan hur mycket vi ska vara beredda att betala för aktier. Men att svara på det är lättare sagt än gjort. En sak är säker: det är sannolikt inte smart att blint kasta sig över höga aktiepriser bara för att räntorna är låga.

Digital konsumentsektor

Personligen är jag just nu mer nyfiken på till exempel Kinnevik, som ju ger relativt stor exponering mot den digitala konsumentsektorn. Dels genom största portföljbolaget Zalando, som för någon vecka sedan släppte en stabil rapport, dels genom investeringen i Mathem.se. Kinnevik handlas nu till en substansrabatt på 24 procent, och många bedömare tror att den rabatten kan minska framöver om man lyckas sälja Millicom.

Ett annat intressant konsumentbolag som är intressant att följa är förstås H&M. Den senaste rapporten gav knappast bevis på att vändningen är här, hur gärna investerarna än vill tro det. Men känslan är att bolaget ändå är på rätt köl. Stora investeringar i online bör snart börja ge effekt, trots att utmaningar som marginalpress och stort lager kvarstår. Men onlineförsäljningen växer och försäljningen i juni var överraskande stark.

Läs gärna artikeln där jag pratar om detta i Affärsvärlden.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Lämna en kommentar

avatar

Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Nordnets veckobrev.
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.









Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
close-link