Gottodix
Åtta månader om året är väntan. De fyra resterande exploderar börshimlen i siffror. Det är dags för rapporterna. Här kommer allt du behöver veta om Handelsbanken, SEB, Atlas Copco och många fler.
1 Mörkret före gryningen?
Som OS fast oftare
Ok, jag vet. Det blir rätt mycket siffror och grafer idag. Fast förklaringen är enkel. Det är ju rapportdags – äntligen! För visst är det vägen som gör mödan värd och allt det där men det är roligt att komma fram också.
Nu testas alla gissningar och teorier mot verkligheten. Allt ifrån det stora som hur hela världen har utvecklats till vad som hänt i det där lilla specialiserade bolaget du hoppas ska få ett break. Det blir börshopp upp och ned morgon, middag och kväll (för den som även har amerikanska aktier) ett tag.
Jag brukar säga att det är som OS fast inte vart fjärde år utan fyra gånger om året. Så det är förklaringen till dagens bonanza i information. Se det som ett smörgåsbord och plocka i dig det du gillar. Nu kör vi.
Siffrorna som sätter ramen
Förra kvartalet sammanfattades med orden mindre dåligt än väntat. I USA föll vinsterna för femte rapportperioden i rad, ändå gladdes börsen. Här hemma var den goda nyheten att försäljning och vinst i många bolag höll emot bättre än väntat.
Sett till hela börsåret har, nästan, alla haft sin stund i solen. Sektorrotation kallas det när det rör sig mer mellan branscher än uppåt. I år har det dansgolvet varit välfyllt. I slutändan är ändå det mesta uppåt på amerikanska börser. Därtill med hälsosamma tal.
Många kombinationer är lite ovan som att defensivt, som nyttighetsbolag och dagligvaror, gått bra samtidigt som cykliskt och tillväxtinriktat. Bakgrunden är det möte mellan en hygglig konjunktur och en låg ränta som styrt börsen. Inte minst tjänstesektorn har haft ett bra år runtom i världen. Gärna kopplad till digitalisering, automatisering eller genteknik.
Inför rapportperioden innebär det här att lika mycket handlar om vad som ligger i priset som vad bolaget levererar. Såsom det ofta är långt in i en börsuppgång. Det här kan mycket väl bli ihågkommet som eftersläntrarnas kvartal. I den miljön är det också högst obehagligt att inte leverera.
Den här hårt dömande börsen har varit typisk även i Sverige de senaste kvartalen med relativt stora och inte alltid helt lättlästa kast i aktiekurserna på rapportdagen.
Vad är det då som kan överraska? I lilla Sverige är vi vana vid att tänka på valutaeffekter. Det sagt kan det förstås ändå överraska. Det var få som inför året eller det senaste kvartalet hade en ännu svagare krona på sin radar men så blev det.
Dollarn var i snitt 4 procent starkare mot kronan under tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet. Mot en vägd valutakorg av Sveriges handelspartners försvagades kronan 3 procent. Det är siffror som glädjer exportföretagen men tynger importerande bolag, som syntes i rapporten från HM häromveckan.
Hur mår världen då? Fallande försäljning har ju varit mer regel en undantag för många bolag ett tag. Håller det i sig?
Signalerna går åt lite olika håll. Helt klart är världshandeln fortsatt svag och tillväxten en besvikelse. Tillväxtländerna har fått viss fart men i de mogna ekonomierna går det segt. Investeringar ser fortsatt särskilt dåligt ut medan konsumtionen, både offentlig och privat går bättre. Sammantaget är dock efterfrågan fortsatt svag. Det framgick när IMF häromveckan gav ut sin World Outlook.
Riktiga lyft uppåt skulle alltså överraska. Samtidigt visar en tur runt synen inköpschefer runtom i världen har, ovan, att framtidstron ändå är hyggligt stor. Med en rimlig dos positiva överraskningar bryts kanske den nedåtgående trenden i vinsterna det här kvartalet. Räkna dock inte med det stora lyftet.
Det är helt enkelt mycket som tyder på att vi är kvar i en börs som väntar på mer klara besked om ekonomins framtid.
Slutligen, på makrosidan, så går vi in i rapportperioden främst med en stor obalans. Den mellan ränta-dollar-olja. Inflation och kanske stagflation är på väg tillbaka. Det syns lite varstans men har inte riktigt slagit igenom i räntorna ännu. Uppåt har däremot oljepriserna börjat röra sig. De har till och med brutit sig loss från sin alltid nära koppling till dollarn.
Det här skulle kunna synas inte minst i guidningar framåt från bolag i råvarusektorn. Det påverkar även ett annat av höstens mest intressanta teman – vad händer med värderingarna? Ska multiplarna upp på grund av det låga räntorna eller ned för att vinsterna inte kan matcha dem? Det är dags att få ett svar på den frågan.
2 Rullar hjulen i verkstaden?
Atlas Copco måste visa en vändning
Bakgrunden för Atlas Copco är att det servicetunga bolaget länge kunde uppvisa både stigande försäljning och lönsamhet. Ett kännetecken för ett kvalitetsbolag. I början av 2015 hoppades marknaden på att konjunkturen skulle lätta men istället kom en ny dipp, driven från Kina men kännbar även exempelvis i Europa och Sydamerika.
Nu knakar värderingen av bolaget betänkligt. Riktkursen analytikerna sätter på Atlas Copco är 228 kronor, enligt StockPiper. Det är 12 procent under dagens kurs, så det finns en oro kring aktien inför rapporten. En starkare dollar lär ha gynnat bolaget men någon större fart på investeringar inom råvarusektorn eller överhuvudtaget i industrin har inte synts till i makrosiffrorna under kvartalet. Har marknaden tålamod att fortsätta vänta?
Några siffror till. Omsättningen förväntas i år falla 1,3 procent och vinsten före skatt 3,6 procent. I den här rapporten förväntas försäljningen landa på 26,1 miljarder och rörelseresultatet på 5,1 miljarder. Det är en respektive fyra procent lägre än för ett år sedan.
Den riktiga nyckeln är dock vad bolaget kan peka på framöver. Orderingången förväntas ha stigit fem procent till 25,3 miljarder. Nästa år ska försäljningen öka knappt 5 procent och vinsten före skatt drygt 7 procent om analytikernas förväntningar ska hålla. Gör de det, så väntar en direktavkastning, vid nuvarande aktiepris, på 2,5 procent i år till 2,7 procent 2018.
Det här kan nog bli en nagelbitare för aktieägarna. För å ena sidan är förväntningarna på just den här rapporten inte så upptrissade. Fast å andra sidan blir varje guidning som antyder att motvinden ligger kvar längre än väntat en betydande besvikelse.
Volvo har farthållaren inställd på 100
En annan verkstadsjätte rullar också ut resultatet i veckan. Volvo är dock ett bolag och en aktie i ett något annat utgångsläge än Atlas Copco. Finanskrisen innebar ett abrupt slut för en gyllene era där tillväxtmarknaderna köpte många lastbilar till bra marginaler för Volvo. Samtidigt var lönsamheten god även på mogna marknader, i Europa delvis driven av en av kontinentens största karteller någonsin.
Sedan har bolag och aktie trampat vatten i många år. Det har blivit något av en swing trading-favorit att spekulera i köp runt 80 kronor med devisen att Volvo alltid är värt 100 kronor. Mycket riktigt sätter analytikerna riktkursen för närvarande till 99 kronor, enligt Stock Piper.
Är det dags för en vändning nu? När man pratar Volvo är det både geografi och affärsområde som behöver analyseras. Om vi koncentrerar oss på lastbilarna, så förväntas Volvo ha sålt 43172 stycken under kvartalet. Jämfört med förra året ska Europa ha gasat från 18 till 20 tusen medan USA tvärbromsar från 15 till 10 tusen. Asien ligger still på 7 tusen medan Sydamerika fortsätter backa till 2,5 tusen och övriga marknader ligger still på drygt 3 tusen.
Den sifferexercisen sätter fingret på att möjligheten till överraskningar sannolikt finns i Nordamerika och Europa. Här kan en svagare svensk krona ha gjort susen både för lönsamhet och möjligheten att kriga till sig marknadsandelar. Nedsidan ligger förstås även här i det svaga investeringsklimatet.
Enligt analytikerna backar försäljningen 4,5 procent, främst drivet av lastvagnarna, till 70 miljarder kronor medan rörelsevinsten exklusive omstruktureringskostnader blir 4573 miljoner kronor. Det där tillägget med omstruktueringskostnader är en nästan stående post hos Volvo, som vanligt är det en nyhet hur effektiviseringarna går och hur marginalerna utvecklas.
3 Räkna med minus för bankerna
Amerikanerna snabbt ur blocken
Förra veckan dominerades börsnyheterna från USA av överraskande starka bankrapporter. Det var främst en högre affärsaktivitet och inte minst bra fart tradingverksamheten som bidrog till att JP Morgan men även Citigroup och i mindre utsträckning utskällda Wells Fargo överraskade.
I veckan kommer en intressant uppföljning med rapporter från Goldman Sachs och Morgan Stanley. Det som gör det här intressant för fler än bolagens aktieägare är att det är en stark indikator både om utvecklingen i amerikansk ekonomi och i en av de stora börsfrågorna just nu. Går det att driva bank i en lågräntemiljö?
Här ligger amerikanerna före med en ränta som, om än långsamt, ändå tickar uppåt. Det gör även bankernas pressade avkastning på eget kapital. För låg lönsamhet för att täcka kapitalkostnader är ju huvudproblemet även för exempelvis krisande Deutsche Bank. Signaler om att en bank fortfarande kan vara en bra investering kan därför gynna hela börsklimatet.
Handelsbanken och SEB ska försvara sin utdelning
Räntenettot, alltså intäkterna från in- och utlåning, är under press i för de svenska bankerna när sparare inte accepterar minusräntor på sina insättningar. Det har kunnat vägas upp av bra fart i utlåningen till hushållen och därtill med goda marginaler. Vi kunder har helt enkelt inte varit lika priskänsliga vid exempelvis bolån när räntorna kommit ned till riktigt låga nivåer. Det har underlättat när bankerna har flyttat över kostnader för högre kapitalkrav på låntagarna, trots att den lägre risk detta ger kanske snarare borde slå på avkastningen.
Det här gör det lite knepigt att direkt se hur exempelvis Handelsbanken påverkas av att räntorna fortsatt nedåt. Helt klart sätter det press på bankens inlåning men eventuellt har utlåningen kunnat ta en del av smällen. Fast så var det frågan om amorteringskravets effekter. Det syns tydligare nu än i förra kvartalet och mer i bolånetunga Swedbank och Handelsbanken än i de bägge andra storbankerna.
Analytikerna är också rejält negativa till Handelsbankens aktie och sätter riktkursen till 102 kronor, enligt Stock Piper. Det trots att rörelsevinsten förväntas öka drygt 8 procent jämfört med förra året och landa på 5127 miljoner kronor. För helåret väntas dock vinsten backa som framgår av grafen ovan.
En annan siffra att hålla ett öga på är kärnprimärkapitalet. Det landar enligt analytikerna på den stabila nivån 22,3 procent i rapporten. Det är en viktig siffra, eftersom den styr om den fina utdelningen kan bibehållas.
Möjligen ser det aningen ljusare ut för företagsinriktade SEB – det är åtminstone analytikernas gissning. De sätter riktpriset nära det nuvarande aktiepriset. Kanske är det också här utrymmet finns för en svensk kopia av det amerikanska fenomenet med stigande transaktionsvolymer.
Rörelsevinsten väntas öka knappt sju procent till 4607 miljoner kronor och kärnprimärkapitalet stanna vid 18,8 procent. Det är kanske särskilt intressant, eftersom siffran både proffs och sparare stirrar på i SEB är den höga direktavkastningen. Det sticker onekligen ut att parkera sig över sex procent de kommande åren. Särskilt som den långa räntan ligger på noll.
4 Växeln var god dröj
Telefonister i behov av tillväxt
Telekom är ingen tillväxtbransch just nu. Det lät, som bekant, Ericsson meddela med dunder och brak förra veckan. Investeringar både i befintliga och nya nät ligger på sparlåga. Kunderna är prismedvetna och konkurrensen är på de flesta marknader åtminstone alldeles tillräcklig för att hålla nere priser och lönsamhet. Lägg till det misslyckade och korrupta utflykter i österled och det här har inte varit en vinnarbransch på börsen.
Ser det bättre ut framöver? Nja, analytikerna har låga förväntningar även framöver, enligt uppgifter från Stock Piper. I Tele2 förväntas rörelsevinsten exklusive engångskostnader bli 517 miljoner kronor och i Telia 4643 miljoner kronor.
Några andra rapporter
Det går förstås inte att göra en fullödig rapportvecka rättvisa i en enda text. Bland de övriga rapporter som kommer i veckan märks bland annat kvartetten i bilden ovan.
Intrum Justitia är extra intressant så fort de svajar på bankmarknaden. Det är en balans mellan att mer oro synts i finansieringen av bolagets skuldportföljer och att priset på dem faller när bankerna vill städa sina balansärkningar. Betsson och Getinge är två bolag som fått se sitt upparbetade förtroende och sina p/e-tal kapas. Dags för revansch nu? Axfood slutligen är ett av många exempel på hur värderingarna tickat uppåt vart efter räntan förblivit låg.
Utöver den här gruppen kommer det spännande rapporter från Boliden, flera fastighetsbolag (som Wihlborgs och Fabege) samt ÅF. Lägg därtill några egna favoriter att följa, som Duni, och det här har alla förutsättningar att bli en toppenvecka för den börsintresserade.
Allt får som sagt inte plats här men väl via Shareville! Logga in där och delta!
5 Barn eller förare?
Ett barn springer ut i vägen, ska den självkörandw bilen köra över barnet eller in i ett träd?
https://t.co/kptx3E0r1O via @TheStreet— Gottodix (@Gottodix) 13 oktober 2016
Veckan som gick bjöd förutom på rapportpremiären även på den här filosofiska frågan. Hur ska man programmera en bil? Så att den alltid räddar föraren eller ska hänsyn tas till levande varelser utanför bilen. I så fall vilka?
Det hela blev mycket konkret när utvecklarna på Mercedes menade att föraren är den enda de vet något om när de programmerar bilen. Bättre rädda en än ingen var deras argument. Frågan är bara om det skulle vara ok att exempelvis köra på ett barn som sprang ut i gatan istället för att svänga och köra in i ett träd?
Nya tider, nya frågor.
/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken. Mitt största projekt är Sparskolan. Där hittar du bland annat 10 (roliga?) filmer om allt från bolagsvärdering till makro och konsten att hitta rätt fond. Jag finns också på Facebook och YouTube där du dagligen hittar mina ”3 snabba” eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser.
Fast just nu försöker jag fokusera på välgörenhetstävlingen i Investerar-SM. Om jag vinner är det här mitt val av välgörenhet. Min strategi för att vinna? Den hittar du i det här YouTube-klippet!
Bidra till en bättre värld och en glad bloggare
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
