Så går vaccin-bolagen på börsen

Kommer vi att få ett vaccin mot corona och i så fall hur snabbt? Här är är de främsta aktörerna inom vaccinforskningen och så här har aktierna gått på börsen den senaste tiden. Finwire har gjort en genomgång på området.

Marknaden för vaccin är minst sagt lukrativ. Den har sexdubblats de senaste två årtiondena och beräknas vara värd 35 miljarder dollar idag, enligt analyshuset Bernstein. Men konkurrensen om att bli först med att få fram ett vaccin på marknaden är stenhård. Vägen är lång, dyr och osäker. Nya tekniker har sett ljuset sedan till exempel Sars-utbrottet för nära två decennier sedan. Det bör dock nämnas i sammanhanget att minst en av teknologierna som används ännu inte lyckats få ut ett godkänt vaccin på marknaden mot något virus.

Marknaden har konsoliderats till fyra större aktörer som tillsammans står för 85 procent av marknaden. Det är den brittiska läkemedelstillverkaren GlaxoSmithKline, franska läkemedelsföretaget Sanofi samt amerikanska Merck och Pfizer, enligt CNBC.

För varje dollar som investeras i vaccin till de 94 fattigaste länderna är avkastningen 44 dollar, enligt en analytiker på Bernstein:

Oligopol

“Det är ett oligopol som bildats genom en betydande konsolidering i marknaden, främst drivet av den komplexitet som råder i tillverkning och försörjningskedjan”.

Dessa företag har tagit sig an utmaningen att slå ut det dödliga coronaviruset genom att ta fram ett vaccin eller ett läkemedelsprogram.

Sanofi samarbetar till exempel med den amerikanska regeringen för att ta fram ett vaccin mot viruset och hoppas att deras erfarenhet av Sarsutbrottet 2003 skulle kunna påskynda processen.

GlaxoSmithKline uppgav tidigare denna månaden att de har inlett ett samarbete om ett vaccinationsprogram, med Coalition for Epidemic Prepardness Innovations.

Men trots intensivt arbete så kan det dröja år innan ett vaccin finns på marknaden. Experter framhåller att allmänheten inte bör förvänta sig ett tillgängligt coronavaccin förrän tidigt nästa år.

Vaccinföretag kan vissa perioder se höga tillväxttal, men det krävs väsentlig utveckling för att bli en vinnare på lång sikt. Det är en kapitalintensiv marknad att befinna sig i och dessutom så krävs det i slutändan ofta billigare alternativ till utvecklingsländerna, enligt Bernsteins analytiker.

Ny teknik – snabbare utvecklingsfas

Det är dock långt ifrån säkert att det kommer att bli något av de fyra nämnda bolagen som lyckas ta fram ett coronavaccin först samt få ut det på marknaden. Det vittnar inte minst tidiga och snabba framsteg som Moderna, där Astra Zeneca är delägare, hittills gjort. Bolaget steg rejält efter beskedet att de tagit fram sin första batch av mRNA-1273 vaccin till forskare knutna till den amerikanska staten. Den ska nu genomgå en fas1-studie. Läs mer om kliniska studier sist i artikeln.

Här handlade det om en utvecklingsperiod på 42 dagar, från det att de fick tillgång till den genetiska koden för viruset.

Om försöken drar igång som planerat i april, så innebär det att det tar tre månader från design av vaccinet tills tester på människor kan inledas, skriver Wall Street Journal.

Affärstidningen har intervjuat en chef på NIAID, National Institute of Allergy and Infectious Diseases som berättar om att de första resultaten från tester på ett 20-tal frivilliga, skulle kunna komma i juli eller i augusti.

Det innebär i så fall en rekordsnabb process. I samband med Sars-utbrottet så tog det 20 månader för NIAID, National Institute of Allergy and Infectious Diseases att komma till den punkt att tester på människor kunde inledas. NIAID är också den tillverkningsanläggning som Moderna använder sig av denna gång.

Ny genteknik

Det bör också tilläggas att Moderna använder sig av en genteknik, som ännu aldrig har resulterat i ett godkänt vaccin för människor. Om studien blir positiv så skulle det kunna dröja till nästa år innan det resulterar i ett vaccin på marknaden på grund av vidare studier och klartecken från reglerande myndigheter på området, uppger NIAID-chefen för affärstidningen.

Är det då inte försent med ett vaccin först nästa år? NIAID-chefen anser det vara tänkbart att smittspridningen minskar under de varma sommarmånaderna för att senare uppstå som en säsongsinfluensa till nästa vinter. Därför skulle ett vaccin kunna bli användbart även om det inte skulle kunna distribueras förrän nästa år.

Moderna använder sig av RNA-teknik som gör att de inte behöver tillgång viruset eller dess protein, däremot den genetiska koden, som idag gjorts tillgänglig för forskarvärlden.

Moderna satsar på att ta fram ett vaccin som fungerar genom att aktivera immunförsvaret. Vaccinet innehåller nukleinsyror, en substans i cellerna med genetiska koder som instruerar kroppens celler att tillverka proteiner från viruset som i slutändan aktiverar immunförsvaret.

Moderna har dock ännu inte fått ut något annat vaccin på marknaden och jobbar även med att ta fram medicin mot cancer, hjärtproblem och olika infektionssjukdomar.

Bland de fem läkemedelsbolagen som nämns i artikeln så har Moderna gått bäst, både på kort sikt och sedan årsskiftet. Se tabell nedan:

Klinisk prövning innebär undersökning på friska eller sjuka människor för att studera effekten av ett läkemedel eller en behandlingsmetod. Kliniska prövningar delas upp i olika faser, fas1, fas 2, fas3 och fas4. Fas3 betyder en slutgiltig studie för att avgöra hur användbart läkemedlet är för att behandla sjukdomen. I fas4 har läkemedlet börjat säljas på marknaden och studerar om det finns ovanliga biverkningar av läkemedlet. Fas4 kan alltså ses som en övervakning av vad som händer.

Tillägg 1:Efter att detta skrevs steg Gilead Sciences 6,6 procent på uppgifter om att NIAID ockås kommer att jobba med bolaget för att testa läkemedlet remdesivir mot coronaviruset. Det ska testas vid upp emot 50 platser världen över. Remdesivir har tidigare tillämpmats på ebola.

Tillägg 2:Under torsdagen beräknades att 82 183 människor smittats av coronaviruset och 2 804 dödsfall har rapporterats.