Nordnetbloggen

Så kan coronakrisen förändra vårt sparande

Jag har tittat på hur vårt sparande kan komma att förändras efter den kris vi nu genomgår. I hur stor utsträckning krisen kommer att prägla oss beror förstås på hur långvarig den blir. Men här är några spekulationer.

Ökat försiktighetssparande

Till nationalekonomers och politikers förtret lär vårt så kallade försiktighetssparande komma att öka. Det vill säga fler – de som har möjlighet – kommer på grund av oron för sämre tider hålla hårdare i plånboken, minska konsumtionen och istället lägga pengarna på en buffert. En bra idé om man ännu inte har en buffert, det ökar tryggheten i orostider.

Ett ökat sparande kan hämma eventuell tillväxt, men det är inte konstigt att hushåll vill se om sitt eget hus först. I turbulensen, och särskilt under nedgången, lockades många också att starta ett sparande i aktier eller aktiefonder, vilket vi såg på kundinflödet här hos Nordnet.

Medvetenheten och fokus på privatekonomi och sparande tycks helt enkelt ha ökat i turbulensen. Men det kan förstås förändras på sikt. En motverkande faktor till ökat sparande på lite längre sikt är stigande arbetslöshet, som gör att färre helt enkelt har möjlighet att spara.

Minskad amortering

Vi har odlat en amorteringskultur i Sverige, mycket tack vare amorteringskravet. När nu Finansinspektionen har klargjort att banker får medge amorteringsfrihet kan amorteringens framfart bromsas in. Delvis kan det vara nödvändigt, om vi får en hög arbetslöshet där hushåll har svårt att få ihop kalkylen, och där bostadspriserna annars riskerar att falla än mer. Dessutom möjliggör amorteringsfrihet att pengar kan läggas på att bygga upp eller stärka en buffert på sparkonto, och en sådan är viktig att ha.

Men att sluta amortera bara för att det är möjligt kan bli en dålig idé. Amortering är trots allt ett sparande som minskar sårbarheten om bostadspriserna skulle falla.

Risk för ny syn på risk

När börsen faller rycker den amerikanska centralbanken Fed in och sänker räntan och köper statspapper. När högbelånade företag riskerar att gå i konkurs rycker också Fed in och köper företagsobligationer. När räntorna på svenska bolån riskerar att stiga rycker Riksbanken in och köper bostadsobligationer.

Kommer vi i framtiden räkna med att centralbanker och regeringen alltid kommer att rycka in, och kommer det att påverka vårt risktagande? Det är inte omöjligt. Utifrån centralbankers och regeringars agerande kommer vi kunna dra slutsatsen att risktagande lönar sig.

De enorma stimulanspaketen var och ’är oundvikliga för att ta oss igenom en kris av den här magnituden. Men konsekvenserna av ibland ganska trubbiga åtgärder, som att exempelvis även illa skötta företag som även innan corona var på fallrepet nu räddas, kommer vi nog kunna dra slútsatser om först längre fram.

TINA jobbar på

TINA är en figur vi har umgåtts med under en längre tid. There is no alternative, är en devis som har hjälpt till att trycka upp börskurserna igen. Och som det ser ut nu kommer det låga ränteläget bestå under en lång tid, vilket talar för att börsen fortsätter stöttas upp av detta.

Vi bör dock också i framtiden kunna umgås med tanken på att räntorna på sikt kan stiga i länder där stora stimulanser kommer att resultera i statsfinansiella utmaningar. Får vi en långvarig nedgång i ekonomin kan en konsekvens bli väldigt stora kreditförluster för bankerna, som kan tvingas bli mer restriktiva i sin utlåning.

Insikt: Ingen lunch är gratis

Många sparare har flyttat längre och längre ut på riskskalan i jakten på avkastning. Företagsobligationer gick bra under 2019, och det var tydligt att många såg fonderna som ett slags alternativ till sparkontot. Det gick att hitta exempel på att det också var så vissa fonder marknadsfördes.

Men det går helt enkelt inte att få avkastning utan att ta risk. Och risken fanns där, vilket problemen för företagsobligationsfonderna under turbulensen tydligt visade. Många innehöll illikvida papper som var svår att sälja. Och det här i fonder som fått ett lågt riskmått på den skala som används i fondfaktablanden, informationen till spararen.

Det finns ingen gratis – eller riskfri – lunch, även om centralbanker ryckt in även på företagsobligationsmarknaden för att öka likviditeten.

Nykter syn på ISK

ISK har setts som en skattegynnad sparform. Och det har den varit – vilket till stor del har berott på att vi har haft goda börsår (med några undantag) i princip sedan ISK infördes 2012. Dessutom har räntan hela tiden varit låg, vilket gett en låg skatt då beskattningen bygger på statslåneräntan plus ett påslag.

Men hur skattegynnad kan ISK anses vara om börsen går dåligt? Då får sparare skatta på avkastning de inte fått, eftersom schablonskatten tas ut på hela kapitalet. Fördelarna med ett schablonbeskattat sparande ska inte underskattas, ISK har underlättat för sparare och minskat krånglet.

Problemet är snarare att det är politiker som har förutsatt att börsen alltid kommer att gå bra och att räntorna alltid kommer att vara låga, när de har höjt skatten på ISK (och kapitalförsäkring) i två omgångar.

År 2020 kan få oss att se mer nyktert på ISK. 

Hur tror du att coronakrisen kan påverka vår syn på sparande och risk?

/Frida

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Lämna en kommentar

avatar

Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Nordnets veckobrev.
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.









Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
close-link