Hoppa till huvudinnehållet

Så olika klarade aktiva förvaltare turbulensen

Hur aktiva Sverigefonder klarade turbulensen under våren skiljer sig rejält åt, visar en genomgång jag gjort. En del har trampat helt snett, andra har gått som index och ytterligare en grupp har lyckats riktigt bra. Att pricka in rätt aktiva förvaltare är för många sparare svårt. .

Jag har gått igenom hur Sverigefonderna presterat i år. Och spridningen mellan hur aktiva förvaltare klarat sig är stor.

Stockholmsbörsens breda index OMXSPI är ned med 12 procent i år (tisdag 19 maj). En rad aktiva fonder har gått ungefär som index. Hit hör SEB Sverigefond som är ned med 13 procent, och Didner & Gerge Aktiefond som är ned med just 12 procent. För SEB Sverigefond får spararen betala en avgift på 1,42 procent och för Didner & Gerge-fonden ligger avgiften på 1,31 procent. Även Enter Select, C Worldwide Sweden och Cliens Sverige Fokus är ned med 12 procent.

Fonderna som presterat sämre

Sedan har vi gruppen aktiva fonder som tyvärr gått vilse mellan de tvära kasten på börsen. Värst har det gått för Robur Sweden High Dividend (en specialfond med lite friare placeringsregler) (avgift 1,25 %) som fallit med hela 27 procent. Nordea Alfa, också en specialfond, är ned med 21 procent (avgift 1,40 %), Nordea Swedisg Ideas Equity, Prior Nilsson Sverige Aktiv och Öhman Sverige Hållbar är alla ned med 19 procent – alltså fem procentenheter sämre än index.

Här hade spararen fått se sina pengar falla mindre i värde om man istället satsat på en vanlig och betydligt billigare indexfond.

Fonderna som lyckats

Men det finns de aktiva fonder som lyckats hänga med i svängarna riktigt bra, och faktiskt presterat bra mycket bättre än index. Consensus Sverige Select ligger faktiskt på ett litet plus sett från årsskiftet. Och Handelsbanken Sverige är tillbaka på samma nivåer som vid årsskiftet. Spiltan Aktiefond Stabil har lyckats begränsa fallet till – 6 procent och Skandia Sverige Hållbar till -7 procent.

Sverigefonder i år (OMXSPI – 12 %):

Aktiva fonder som lyckats bäst i år:

  • Consensus Sverige Select: 1 %
  • Handelsbanken Sverige: – 0 %
  • Spiltan Aktiefond Stabil: – 6 %
  • Skandia Sverige Hållbar: – 7 %
  • Lannebo Sverige Hållbar: – 9 %

Aktiva fonder som gått ungefär som index i år:

  • Didner & Gerge Aktiefond: – 12 %
  • Enter Select: – 12 %
  • C Worldwide Sweden: – 12 %
  • Robur Exportfond: – 12 %
  • Cliens Sverige Fokus: – 12 %
  • SEB Sverigefond: – 13 %

Aktiva fonder som gått sämst i år:

  • Robur Sweden High Dividend: – 27 %
  • Nordea Alfa: – 21 %
  • Nordea Swedish Ideas Equity: – 19 %
  • Prior Nilsson Sverige Aktiv: – 19 %
  • Öhman Sverige Hållbar: – 19 %
  • Nordea Swedish Stars: – 18 %
  • SEB Swedish Value Fund: – 18 %
  • Robur Sverigefond: – 17 %
  • Källa: Morningstar, 200519

Slutsatsen?

Till att börja med är ju detta en extremt kort mätperiod. Självklart måste man se på avkastningen i ett mycket längre perspektiv. Men det här kan tjäna som en ögonblicksbild, en illustration, över hur olika bra förvaltare lyckas parera svängningar på marknaden. En hel del fonder begränsas också av sin placeringsinriktning. De kan inte avvika för mycket från den, för då blir fonden helt enkelt något annat än den utger sig för att vara.

1. Vill man som sparare ha en chans att få pengarna att växa mer än index måste man välja en fond med äkta aktiv förvaltning. Tracking error ska vara över 3, helst 4, och active share över 50, helst 60.

2. Aktiv förvaltning är en chansning. Dels på grund av avgiften, dels för att en förvaltare som avviker mycket från index ju också kan trampa helt snett. Och avviker förvaltaren inte särskilt mycket från index, ja då kan du ju lika gärna köpa en indexfond. Det här ställer krav på grundlig analys av fonden från spararens sida innan ett köp.

3. Den sparare som inte vill chansa och inte lägga tid på att analysera förvaltning gör klokt i att välja indexfonder tycker jag. Då betalar man inte för mycket. Man får acceptera att fonden aldrig kommer gå bättre än snittet, men inte heller sämre.

Så här analyserar jag en aktiv fond i 8 steg:

1. Kolla priset. Jag sorterar en fonds kategori utifrån årlig avgift, för att ha något att utgå ifrån. Sedan går jag igenom fond för fond för att hitta den fond som har placeringsinriktningen jag önskar.

2. Riskjusterad avkastning. Det man vill är ju att fonden ska ha åstadkommit så hög avkastning till så lågt risktagande som möjligt. Därför kollar jag den riskjusterade avkastning, sharpekvoten. Det är fondens avkastning minus den riskfria räntan dividerat med den totala risken mätt som standardavvikelse. Här någonstans är kanske risken att du somnar, men lugn, du behöver inte räkna på det här själv. Sharpekvoten finns utskrivet hos exempelvis Morningstar och Nordnet. En kvot under noll är dåligt, medan en kvot på 0,5 är bra. 1 är en mycket bra sharpekvot.

3. Kolla vad fonden BORDE ha gett. Här utgår du från fondens så kallade betavärde, som finns i fondinformationen. Marknaden i stort har ett betavärde på 1, och kan sägas ge en riskjusterad avkastning på 6 procent per år. Om en fond har ett betavärde på 0,5 tar fonden hälften så stor risk. Då BORDE den riskjusterade avkastningen vara 3 procent. Har fonden gett mer än så har den alltså presterat bra.

4.  Kolla risktagandet. Ett sätt att mäta risk är att kontrollera hur avkastningen varierat från år till år. Det gör man med måttet standardavvikelse. Om standardavvikelsen är 16 och förväntad avkastning är 10 procent nästa år så kommer avkastningen med 68 procents sannolikhet hamna mellan -6 procent och +26 procent. En standardavvikelse under 10 betyder låg risk och över 20 innebär hög risk. Bilda dig en uppfattning om fondens risktagande stämmer överens med vad du letar efter hos en fond.

5. Jämför fonden med konkurrenterna. Vilken standardavvikelse har exempelvis fonden jämfört med konkurrenterna?

6. Kolla aktiviteten. Den här är viktig, du vill inte råka ut för en dold indexfond. Kolla fondens tracking error som bör ligga över 3, men gärna 4. Kolla också måttet active share, som bör ligga över 50 men gärna 60.

7. Kolla förvaltaren. Den här är viktig. Är det en ny förvaltare spelar de här måtten mindre roll. Kolla hur förvaltaren lyckats tidigare i sin förvaltning.

8. Lägg ihop pusselbitarna. Är priset viktigt för dig? Eller att fonden har en intressant placeringsinriktning? Att du tror på förvaltaren eller att risktagandet är lägre än hos konkurrenterna? Du kan aldrig bara använda ett mått för att analysera en fond, det är helt enkelt ett litet pussel att lägga. En sak att tänka på är att nyckeltalen är bakåtblickande. Men de ger indikationer och ledtrådar, och är din bästa chans att hitta rätt aktiva fond.

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier och fonder gett historiskt god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning.

Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer. Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Subscribe
Notifiera mig om
guest
0 Kommentarer
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer

© 2024 Nordnet Bank AB.
Nordnet | Box 30099 | 104 25 Stockholm