#Sparpodden 68 – Rädda mamma, innan det är för sent!

Förkrossande lyssnarrekord för #sparpodden!

Vi får löpande många kommentarer och inlägg från personer som nyligen blivit intresserade för sparande, delvis tack vare #sparpodden, vilket gläder mig och Jan väldigt mycket! Att inspirera fler till att spara mer – och klokare, var ett av de främsta målen när vi drog igång podden. Senaste veckan har lyssnarantalet exploderat till 43 000! Vi hälsar alla nya lyssnare välkomna och hoppas så klart att ni ska få ett rikare liv tillsammans med podden.

Våga ta risk i livet!

Risk och avkastning hör som bekant ihop, det vet alla som är intresserad av de finansiella marknaderna. Men detta gäller även i utanför finansvärlden! Därför kan man tillämpa samma tänk i såväl privatlivet och i sin karriär. Den som inte vågar att kasta sig in i något där man känner sig obekväm kommer heller inte att få den där höga avkastningen. En del av er lyssnare har kanske varit på min föreläsning där jag pratar om de tre pelarna som jag baserar mitt liv på. De tre pelarna är: privatlivet, yrkeslivet och det ekonomiska livet. Min uppfattning är att du behöver känna trygghet i två av pelarna för att våga ta stora risker i den tredje pelaren. Sedan handlar livet om att ta olika mycket risk för de tre pelarna – allt för att maximera avkastningen på livet! Exempelvis kan jag i min nuvarande situation ta högre risk i min ekonomiska pelare eftersom jag har en trygghet och balans i mitt privatliv och en stabil yrkesmässig situation. Skulle den stabila och trygga situationen i den privata eller yrkesmässiga pelaren försämras så skulle jag sannolikt försöka balansera detta genom att ta lägre ekonomiska risker.

Utöver detta ämne pratar vi i veckans avsnitt av #sparpodden om tjänstepension, snabbamortering av bundna bolån, nollsummespel på finansiella marknader, #sparadkrona och schweizerfrancen.

ISK, KF eller Aktie- och fonddepå? En återkommande fråga

Bland de flesta som börjar spara pengar i aktier eller fonder uppstår ofta en grundläggande fråga: vilken kontoform ska jag välja? Efter att investeringssparkontot (ISK) lanserades 2012 är det också en vanlig undran om det finns skäl att byta från sin kapitalförsäkring till ISK. Val av kontoform är något som jag skrivit om i tidigare inlägg men antalet inkomna frågor gör att jag ändå tar upp det igen. Jag har även gjort ett videoklipp som förklarar en del av skillnaderna mellan kontoformerna:

Skillnader i beskattning

De kontoalternativ som finns idag är aktie- och fonddepå, kapitalförsäkring (KF) eller investeringssparkonto (ISK) och den stora skillnaden ligger i hur de beskattas. I en aktie- och fonddepån beskattas vinsten och eventuella utdelningar med 30 %. Vidare är man tvungen att själv deklarera sina affärer med hjälp av en blankett som heter K4 hos Skatteverket.

Skatten på en ISK eller KF är i princip densamma och beräknas sett genom ett medelvärde av innevarande års kapital plus insättningar multiplicerat med statslåneräntan den 30 november från föregående år. Därav styr statslåneräntan till stor del hur hög skatten blir och 2014 var den rekordlåga 0,9 %. Detta innebär att för innevarande år kommer skatten på kapitalet vara ca 0,27 % (0,9% * 30%). För dessa kontoslag behövs heller ingen deklarering utan det sköts genom bankens inrapportering av schablonintäkt till skatteverket.

Vilken depåform bör man välja och finns skäl att byta?

Vilken typ av kontoform bör man då välja? Generellt sett så anser jag att för den som är långsiktig och har en förväntad avkastning som överstiger statslåneräntan är ISK och KF att föredra framför en aktie- och fonddepå. Enda gången jag är kritiskt mot kapitalförsäkringar är om banken tar ut avgifter för att ha kontot. Det sker fortfarande hos flera banker, men hos nätmäklare är det som regel kostnadsfritt. Om du sitter på ett avgiftsbelagt kapitalförsäkring är mitt råd att byta till ISK. Det finns ingen anledning att betala onödiga avgifter.

Fördelen med en vanlig Aktie- och fonddepå är, som vi nämner i #sparpodden och som jag skriver i mitt tidigare inlägg, om du investerar i många förhoppningsbolag och tror att vissa kommer att bli kursraketer medan andra går åt motsatt håll och närmar sig noll. Då finns en anledning att använda schablonmetoden vilket innebär att man vid försäljning får använda 20 % av försäljningspriset som anskaffningsvärde (godkänt av Skatteverket). Eftersom våra förhoppningsaktier förmodligen blir en blandning av rena investeringssucceer och katastrofer så kan vi använda schablonmetoden för raketerna och utnyttja förlusterna till att kvitta bort vinster. I detta extremfallet är aktie- och fonddepå att föredra.

Veckans avsnitt av #sparpodden kan du lyssna på via Podcaster, Soundcloud och massor av andra podcast-appar till din telefon!

aktie amortering bank bolag bolån börsen ekonomi finans fonder företagsekonomi investera investering makro nationalekonomi pengar privatekonomi ränta risk spara sparadkrona sparande sparkonto valuta

Günther Mårder

VD Företagarna

16

53

Anmäl inlägget