Nordnetbloggen

#Sparpodden 78 – Ta hem pengarna & skatta dig lycklig!

Jan Dinkelspiel & Günther Mårder

Sammanflätad finansiell marknad

Börsen går väldigt starkt trots att det talas om uppblåsta värden och bubbeltendenser. I skrivande stund är Stockholmsbörsen upp 16 procent och under den senaste tiden har vi fått frågor angående vilken marknad man bör söka sig till om man tror på en större sättning på Stockholmsbörsen? Många verkar ha en stor förhoppning till att det finns säkra tillflyktsorter där man fortfarande kan vara fullinvesterad i aktier. Mitt budskap och svar är att världens finansiella marknader är så sammanflätade att det blir närmast omöjligt att gå skadeslös ur en större marknadssättning. Detta blev ytterst tydligt under finanskrisen 2007-2009, då den finansiella marknaden världen över fullständigt frös.

Anledningen till att världens börser tenderar att samvariera allt tydligare har sin grund i att kapitalet har globaliserats. Både dina och mina sparpengar befinner sig bara några få knapptryckningar ifrån att flyttas mellan de olika börserna i världen. Detta gör att pengar flödar i någon form av utjämningssystem i jakten den ständiga jakten på högre avkastning. Därtill är de stora bolagen på toppen av marknadernas index väldigt gigantiska pjäser vars försäljning och inköp har blivit allt mer globala i takt. Digitaliseringen har påskyndat denna globaliseringstrend.

Svårt att diversifiera bort marknadsrisken

Jan och jag brukar ofta förespråka en väl diversifierad portfölj för att att kunna få en högre riskjusterad avkastning (vilket inte är samma sak som högsta möjliga avkastning). Riskjusterad avkastning är något som i akademiska termer benämns som den effektiva fronten och formulerades i matematiska termer av Harry Markowitz (om någon vill fördjupa sig). I dagens läge har det  dock blivit allt svårare att diversifiera bort den globala risken på aktiemarknaden främst av de skäl som jag nämnde tidigare. Går vi tillbaka ungefär 10-20 år i tiden var det för investerare svårare att investera globalt. Därefter har den tekniska utvecklingen och prispressen på transaktionskostnaderna gjort det enklare och billigare att röra sig mellan jordens olika aktie- och kreditmarknader.

Finanskrisen innebar en tankeställare

När Lehman Brothers lämnade in sin konkursansökan innebar det att flera av världens finansmarknader rämnade rakt nedåt. Trots att ursprunget till katastrofen vilade i vårdslös kreditgivning till hushåll i samband med bostadsköp i USA blev spridningseffekterna närmast totala, världen över. Finanskrisen innebar en tankeställare för världens alla tillsynsmyndigheter eftersom det under krisen blev uppenbart att den sammanflätade finansmarknaden ställde helt nya krav på övervakning och reglering. Ekonomierna har alltid varit sammankopplade med varandra men inte i den utsträckning som vi ser idag. Sammanflätningstrenden har varit stark och regelmakarnas uppfattning verkar vara att att trenden fortsätter framöver (jag delar den synen). Därefter har regler som Basel III och Dodd Frank införts i syfte att minska en eventuell spridning av ekonomiska problem i framtiden. Reaktionerna på dessa regelverk har som man kan förvänta sig varit blandad. Vissa anser att banker och finansiella institutioner gör bäst i att minska risken genom att sprida kapital på flera marknader och för att på så sätt minska risken för att en stor finansiell kris ska uppstå. Medan andra anser att detta innebär att pengarna blir alltför sammanflätade – något som i sin tur riskerar att återigen ge förutsättningarna till den global finanskris likt den senaste.

Diversifiering med valuta

Genom att ta valutarisk finns dock en möjligheten att balansera risker. Ofta när man utvärderar marknader kan det vara lätt att bli lurad genom att förhålla sig till ett index som oftast redovisas i lokal valuta. Detta innebär alltså att avkastningen i ett svenskt perspektiv kan ha varit något helt annat än de vi ser i indexgrafen, detta gäller särskilt i ekonomiskt oroliga tider i världen eftersom kronan då brukar röra sig kraftigt. En sak bör man däremot vara klar över – valutarörelser är ett nollsummespel som innebär att det den ena förlorar, vinner den andre.  Detta innebär alltså att man aldrig kan bli någon långsiktig vinnare genom att bara investera i en enskild valuta (om inte den valuta du investerat rusar i värde för evigt). Vår svenska krona ses av utländska investerare som en skvalpvaluta. Vi är färre än tio miljoner människor som har det som våran huvudvaluta och vi är en liten ekonomi i norra utkanten av Europa. Det här är också skälet till att kronan historiskt har tappat mycket i värde när vi haft stora kriser i världsekonomin. De globala investerarna har vid dessa tillfällen valt att investera sina pengar i trygga hamnar vilket ofta innebär amerikanska dollar och i vissa lägen även schweizerfranc. För att exemplifiera detta presenterar jag nedan ett urval av olika börsindex mellan tidsperioden 2007-2009, redovisade både i lokal valuta och justerad för svenska kronor. Observera att denna sammanställning förutsätter en ”all in-all out”-strategi vilket sällan återspeglar hur de flesta investerar. Däremot ger det en fingervisning om hur olika börser gick under finanskrisen och hur valutan förändrade denna avkastning i ett svenskt perspektiv.

Land Index Avkast. Valutakurs Valutajust. Avkast.
Australien AXJO -35% AUD/SEK = 2% -33%
Brasilien BOVESPA -17% BRL/SEK = 4,5 % -12,5%
Frankrike CAC40 -42% EUR/SEK = 21% -21%
Hong Kong HSI -28% HKD/SEK = 27% -1%
Indien BSESN -27% INR/SEK = 5% -22%
Indonesien JKSE -21% SEK/IDR = 9% -30%
Japan NIKKEI225 -48% SEK/JPY= -33% -15%
Kina SSE Composite -32% CNY/SEK = 31 -1%
Mexico IPC -15% MXN/SEK = -11% -26%
Ryssland MICEX -42% RUB/SEK = -1,5% -43,5%
Storbritannien FTSE100 -29% GBP/SEK= -14% -43%
Sydkorea KOSPI -20% KRW/SEK = -16% -36%
Tyskland DAX -28% EUR/SEK = 21% -7%
USA S&P500 -37% USD/SEK = 14% -23%

Källa: Yahoo Finance, Google Finance

Skatter, ädelmetaller och utdelningar

Utöver globaliseringen går vi i detta avsnitt av #sparpodden igenom förra veckans program av Skavlan i SVT där den kände ekonomen Thomas Piketty gästade programmet och diskuterade hur man ska tänka vad gäller utformningen av skattesystemet. Därtill besvarar vi också frågor som varför utdelning är så viktig, om ädelmetaller är en bra investering och hur du kan hitta ditt näsa komplement till aktieportföljen.

Veckans avsnitt av #sparpodden kan du lyssna på via Podcaster, Soundcloud och massor av andra podcast-appar till din telefon!

Agenda:

00:00 – 05:27 Hur sköter Günther sitt jobb?
05:27 – 20:45 Hur ska man utforma ett rättvist skatteformat?
20:45 – 22:20 Vilka aktier kan man lägga till portföljen bestående av investmentbolag?
22:20 – 27:35 Hitta dina nya aktier via Shareville Relax!
27:35 – 30:15 Jan och Günthers tankar om Malmberg Elektriska.
30:15 – 36:35 Är ädelmetaller en bra investering?
36:35 – 40:40 Högsta möjliga avkastningen eller högsta riskjusterade avkastningen?
40:40 – 42:20 Exponera dig mot en fallande bostadsmarknad. Går det?
42:20 – 52:45 Hur fungerar dagens globaliserade ekonomi? Finns det någon marknad som klarade börskraschen?
52:45 – 57:00 Spelar aktieutdelningen någon roll?
57:00 – 01:00:58 Har Günther blivit slösaktig och köpt en Breitling?

Du gör #sparpodden

Eftersom #sparpodden baseras på lyssnarnas frågor och önskemål så ber vi dig att fundera vilka frågor som du söker svar på? Skriv här i kommentarsfältet eller skicka frågor och kommentarer under hashtag #sparpodden på Twitter. Lägg även gärna upp bilder på Instagram där du visar hur du lyssnar på #sparpodden. Använd samma hashtag.

Globaliseringshälsningar

Günther Mårder

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

53
Lämna en kommentar

avatar
Nyast Äldst Mest gillade
Anonym
Anonym
God Dag Herr Günter. Skulle uppskatta ditt råd med motivering av följande scenario; Jag sålde en bostadsrätt 2014 med ca 450 000 SEK i vint efter avdrag för renovering och mäklaravgift. Samma år köptes en ny dyrare bostadsrätt där jag initialt tagit höj för vinstskatten (22%) på ca 99 000 SEK som jag således har i likvid på mitt konto. Skulle du rekommendera att betala in vinstskatten i år och få det ” avklarat ” eller begära uppskov för delar eller hela summan? Vore tacksam för svar och ett resonemang. Torde vara ett vanligt spörsmål och därmed något för er eminenta podd. Vänligen Moreno
Anonym
Anonym

Hej! Det är så att jag ska flytta till Holland nu i April och kommer då kunna utnyttja holländska 30% tax benefit. Min arbetsgivare kommer inte att göra något pensionssparande åt mig. Jag är 27 år och vet inte riktigt hur framtiden ser ut men min tanke är väl att jag ska vara där i några år. Jag kommer kanske kunna spara runt 50000-60000 i månaden i dagsläget sätter jag in mitt sparande på en kapitalförsäkring och köper egentligen bara aktier. Hur tycker ni jag ska göra? Ska man pensionsspara något redan och hur isåfall eller fortsätta med att handla… Läs mer »

Anonym
Anonym

Hej! Jag tänkte delge lite bombsäker info om hur börsen kommer gå i år 🙂 Jag läste nyligen boken Tradingguiden som bl a tog upp sambandet med börsens utveckling och vinnaren i Superbowl. Enligt detta går börsen upp det år ett NFC-lag vinner och ner om ett AFC-lag vinner. I boken fanns bara statistik fram till år 2000, så jag kolla upp resterande år själv. Mellan åren 1967-2000 så stämde detta till 82%. Men dom senaste 14 åren stämmer det bara till 50%. De senaste sex åren stämmer detta vartannat år, vilket betyder att om trenden håller i sig, så… Läs mer »

Anonym
Anonym
Tillägg. Egentligen ska ju börsen ner när AFC-lag vinner men eftersom som det var rätt förra året med NFC-vinst och uppgång så ska det bli fel i år. Alltså AFC-vinst och uppgång
Anonym
Anonym

Tjena Jan och Gunther. Jag är 26 år och har nyligen kommit igång med mitt aktie och fondsparande sedan i november månad efter att jag lyssnat på boken Vägen till din första miljon och sparpodden. Jag har flyttat över mina pengar från en utav storbankerna. Det aktier jag hittills köpt är H&M , Telia Sonera , Investor och Cloetta och Carnegies indienfond i en AF. Efter att jag lyssnat ikapp avsnitten så hörde jag att de är bättre att fondspara än amortera. Så jag har slutat att amorterat eftersom mitt bostadslån är mindre än 50% av värdet på bostaden. Så… Läs mer »

Anonym
Anonym
Hej Jan & Günther! Tack för en riktigt grym podd!! Jag har en fråga som jag funderat på ett tag som ni kanske kan hjälpa mig med att reda ut. Det gäller fonder med belåning/hävstång. Minns att ni har pratat om att sådana fonder endast är bra kortsiktigt då hävstången gröper ur värdet pga marknadens volatilitet. Men varför är då AP7 Aktiefond ett (vad jag har förstått) bra val i premiepensionen? Borde inte värdet urholkas i AP7? Är det något som jag har missat/missförstått? Mvh Joel
Anonym
Anonym
Hej, Om man har för mycket aktier i sitt aktie och fondkonto är man inte berättigad till bostadsbidrag och liknande. Speciellt som pensionär. Men hur ser det ut om man placerar det i ett isk? Har för mig att man är berättigad till CSN exempelvis om man har sina aktier i isk.
Anonym
Anonym
Hej! Tack för en riktigt bra podd! Jag är 24 år och kommer nu börja få tjänstepension. Jag har börjat titta på fonder (med låga avgifter såklart) och då det är långt till pensionen så är tanken att det ska vara ganska mycket risk. Tanken är 35% index sverige, 35% index globalt, och resten i tillväxtmarknader (tanken just nu är Indien, känns ganska stabilt på lång sikt). Hur ser ni på detta? Någon marknad som ser mer intressant ut än Inden?
Anonym
Anonym

Hej Jan & Günther! Tack för bästa podden ever! Jag har slaviskt hört vartenda avsnitt minst en gång (ibland tre gånger) sedan dag ett. Nu har jag gjort slag i saken och lytt rådet som ni gav till Peter – att bli sambo! Det är första gången som jag är sambo och tänkte därför höra vad ni (och kanske speciellt Jan) kan tipsa om inför samboskapet eftersom vi har väldigt olika ekonomiska förutsättningar. Jag är den som har det lite mer förspänt och sitter just nu med sparkapital på drygt 500K (plus ytterligare 100-200K från kommande lägenhetsförsäljning efter att kontantinsats… Läs mer »

Anonym
Anonym
Hej! Nu som ’fattig’ student vill man ju ha de pengar man kan få. CSN, bostadsbidrag är de enda jag vet. Vet ni om det finns fler ställen man som student kan få bidrag från? Sen såg jag även att Emil tidigare kommenterade angående bostadsbidrag och ISK. Eftersom mina omständigheter kommer vara lite annorlunda jämfört med majoriteten av studenter i vårt land. Jag kommer få en bostadsrätt som kommer stå på mitt namn. Kan jag fortfarande få bostads- och csn-bidrag eller kommer det räkna som min förmögenhet? Frågar just er eftersom Günther hade lite erfarenheter från när han var yngre. Tack
Anonym
Anonym
Hej gunther å jan! Grymt bra podd ni levererar! Nu till frågan, om man vill lära sig att läsa en årsredovisning men inte vill sätta sig i skolbänken i flera år. Vad är ert bästa tips då? Nån hemsida, bok? Kurs? #sparpodden
Anonym
Anonym
Skulle ni kunna göra en re-cap och se hur det går för qumula och det fastighetsbolaget som skickade ett prospect hem till Jan?
Anonym
Anonym
Jag skulle gärna vilja en förklaring till hur man ska tänka med att köpa utländska aktier, ska man köpa dom i ISK eller KF? Varför? Vad jag läst mig till så är skillnaden i hur mycket källskatt man kan få tillbaka. Men vad är egentligen ”överskott i kapital”? Jag sitter personligen utan bolån, och lär därmed ha just överskott i kapital. Borde jag fortfarande välja KF för mina utlänska innehav då? Tack för svar och tack för en superbra pod! Mvh Enok

Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Nordnets veckobrev.
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.









Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
close-link