#Sparpodden 56 – Riskfest & sänkta skatter med noll-räntan

Noll, nada, zero – vad händer vid 0-ränta

Riksbanken skickar ner räntan till noll och på marknaden jublar investerarna. Rekordbilliga pengar blir ännu billigare vilket skapar goda förutsättningar för stigande tillgångspriser på aktier, obligationer och fastigheter. Vi djupdyker i frågan och diskuterar även andra förändringar som kommer av den nya nollräntan.

Hur spara när avdragsrätten försvinner?

Som många hört under hösten så kommer avdragsrätten på privat pensionssparande att minskas från 12 000 kronor till 1 800 kronor nästa år för att sedan försvinna helt till 2016 (det betyder att man inte får göra skatteavdrag för sparande som låses i privat pensionssparande till minst 55 års ålder). Detta är olyckligt enligt mig eftersom vi behöver uppmärksamma fler om behovet av ett privat sparande inför ålderdomen. Individuellt pensionssparande (IPS) och pensionsförsäkringar kommer att finnas kvar i framtiden, men logiken med att spara pengar på ett konto som innebär en lång inlåsning försvinner med avdragsrätten.

Bästa alternativen framåt

För den som ändå vill fortsätta ta ansvar för sin framtida ekonomi är mitt råd att fortsätta sparandet i ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring (KF). Båda dessa kontoformer ger en låg skatt (nästa år ser den ut att landa kring 0,3 procent av hela kapitalet) och inget deklarationskrångel. Genom att du betalar en schablonskatt på hela kapitalet så slipper du alltså att betala skatt när du får dina utdelningar eller när du realiserar vinstaffärer. Däremot har du ingen avdragsrätt för de förluster som du eventuellt får. Detta är det givna alternativet för dig som tjänar under 40 000 kronor per månad. I videoklippet talar jag mer om likheter och skillnader mellan KF och ISK.

För dig som tjänar mer finns fortfarande en lösning

Om du tjänar kring 40 000 kronor eller mer så kan löneväxling vara ett intressant alternativ. Det innebär att du som anställd kommer överrens med din arbetsgivare om att avstå lön till förmån för att istället på extra inbetalningar till din tjänstepensionsförsäkring. Vid en sådan löneväxling så växlar du helt enkelt lön före skatt mot en motsvarande insättning till din tjänstepension. Din arbetsgivare får även en lägre arbetsavgift för den del av lönen som du väljer att avsätta till din pension vilket innebär en besparing om cirka sex procent. Denna del brukar man kunna finna en modell för att dela på, eller fullt ut få som arbetstagare. Försök även att få tillåtelse att öppna en tjänstepensionsförsäkring hos en aktör där du får stora friheter i att placera i såväl aktier som fonder och andra värdepapper.

Ett exempel för höginkomsttagaren

För den som tjänar 55 000 kronor och bestämmer sig för att löneväxla 3 000 kronor per månad så innebär det att lönen före skatt minskar till 52 000 kronor. De 3 000 kronorna som växlas behöver personen inte beskatta vilket innebär att de 1 800 kronor som skulle ätas upp av skatten (värnskatten ser ut att bli 60 procent efter årsskiftet) sätts in på tjänstepensionsförsäkringen (plus eventuell extra kompensation för att arbetsgivaren får en lägre arbetsgivareavgift). Kapitalet får sedan placeras fritt, precis som på en ISK eller KF och man kan välja att bygga en långsiktig aktie- eller fondportfölj. Pengarna kan tidigast börja utbetalas efter 55 års ålder.

För den som tjänar mindre finns risker med löneväxling

Om en person som tjänar under 40 000 (gränsen är just nu kring 38 000 kronor när man slår i inkomsttaket för olika ersättningssystem) löneväxlar så riskerar man att det påverkar insättningarna till din allmänna pension negativt samtidigt sänker ersättningen om du blir sjuk eller tar ut föräldraledighet.

Kurssvängningar, vinnarstrategi & teckningsrätter

I avsnittet avhandlas även ISK och KF vid konkurssituationer, stora kurssvängningar under eftermiddagen, hedgar, en potentiell vinnarstrategi och pris på teckningsrätter. Veckans avsnitt av #sparpodden kan du lyssna på via Podcaster, Soundcloud och massor av andra podcast-appar till din telefon!

Agenda:

00:00 – 23:00 Reducerade räntor & stigande riskaptit
23:00 – 28:19 Återkoppling efter inslaget om Sino Agro Foods
28:19 – 36:26 Spännande seminarier vid öppet hus på börsen
36:26 – 40:08 Nordnet reser till västkusten för att lysa upp hösten
40:08 – 40:27 Vad hände med kvalitén på #sparpodden?
40:27 – 43:05 Ska jag utnyttja avdragsrätten för privat pensions innan det försvinner?
43:05 – 48:27 Ska jag löneväxla om jag har chansen? För vem är det bra?
48:27 – 50:11 Vad händer med innehaven i ISK/KF om banken går i konkurs?
50:11 – 51:59 Innebär noll procent reporänta noll procent beskattning på ISK?
51:59 – 53:00 Bör jag placera om mina fonder till aktier?
53:00 – 56:41 Blir det ofta större kurssvängningar på eftermiddagen?
56:41 – 01:02:51 Vad menar Günther med att småköp i dominerande innehav skapar ett ”brus”?
01:02:51 – 01:07:46 Varför hedgar man i Bear?
01:07:46 – 01:12:14 Är det en vinnarstrategi att köpa fjolårets vinnaraktie?
01:12:14 – 01:18:39 Varför sätter man samma pris på teckningsrätten som priset på aktien?

Du gör #sparpodden

Eftersom #sparpodden baseras på lyssnarnas frågor och önskemål så ber vi dig att fundera vilka frågor som du söker svar på? Skriv här i kommentarsfältet eller skicka frågor och kommentarer under hashtag #sparpodden på Twitter.

Prishälsningar,
Günther Mårder – som du kan följa på Twitter här.