Nordnetbloggen

Striden om flytträtten – ur ett partipolitiskt perspektiv

Tre partier har offentligt kritiserat regeringens flytträttsförslag. De vill gå skarpare åt pensionsjättarnas möjligheter att ta ut höga straffavgifter från pensionssparare som vill flytta, än vad regeringen vill. Tre partier har ännu inte tagit ställning. Här går jag igenom hur omröstningen den 13 november i riksdagen kan sluta.

Kort bakgrund:

Regeringen la i våras ett förslag som innebar att pensionsbolagen ska få ta ut flyttavgifter motsvarande anskaffningskostnader (som är de provisioner som pensionsbolaget betalat ut till säljare och förmedlare för att få spararen som kund) i upp till tio år.

I det ursprungliga förslaget ansåg regeringen att spararen ”endast” ska behöva bära pensionsbolagets utbetalade provisioner i fem år. Pensionsbolaget sparkade bakut och krävde tio år. Då ändrade sig regeringen så det blev tio år. Försäkringar tecknade innan 2007 ska fortfarande vara inlåsta och inte omfattas av den lagstadgade flytträtten, enligt förslaget.

Jag har kritiserat förslaget ända sedan det aviserades i april i år. Min senaste kritik kan ni läsa bland annat i Dagens industri, i Svenska Dagbladet eller i Expressen.

Partier som ställt sig emot förslaget

Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna alla lämnade in så kallade följdmotioner med kritik mot regeringens förslag. Samtliga anser kort och gott att förslaget är för lamt och kräver tuffare begränsningar för pensionsbolagens möjligheter att fortsätta ta ut höga flyttavgifter.

Kristdemokraterna: Vill ha ett avgiftstak för flytt och att den fria flytträtten även ska gälla försäkringar tecknade innan 2007.

Sverigedemokraterna: Vill att anskaffningskostnaderna ska anses vara avbetalade efter fem år, i enlighet med regeringens ursprungliga förslag, och att den fria flytträtten även ska gälla försäkringar tecknade innan 2007.

Vänsterpartiet: Vill ha ett avgiftstak uttryckt i kronor, som ska presenteras för kunden innan försäkringen tecknas.

Det här är ju partier som inte direkt brukar sitta vid samma sida av förhandlingsbordet, vilket gör flyttfrågan väldigt speciell.

Varken Moderaterna, Centerpartiet eller Liberalerna har uttalat sig i frågan eller hur de kommer att rösta i riksdagen den 13 november.

Så är mandatfördelningen idag

Utan att vi vet hur C, L och M kommer att rösta är mandatfördelningen just nu 116-112, där alltså regeringen (de som kommer rösta JA till förslaget) har fler mandat än SD, V och KD (som förmodligen kommer rösta NEJ).

I dessa illustrationer har jag valt att kalla regeringssidan för ”pensionsbolagen”, eftersom de kan sägas vinna om regeringens flytträttsförslag går igenom. Då blir det fortsatt inget tak för flyttavgiften, inga incitament ges för att minska provisionerna och det blir fortsatt möjligt att ta ut höga flyttavgifter. Nej-sidan till förslaget kallar jag i illustrationen för ”spararna”, eftersom kritikerna mot förslaget alla kräver mer spararvänliga åtgärder än vad regeringen gör.

Men det kan bli flera olika scenarion.

JÖK-scenariot:

Skulle C och L på grund av januariöverenskommelsen med regeringspartierna ställa sig på JA-sidan och Moderaterna på NEJ-sidan så röstas regeringens förslag ned med 182 röster mot 167. Här får alltså Moderaterna en nyckelroll.

V byter fot-scenariot:

Sedan kan det förstås också vara så att V upptäcker att man står på samma sida som SD, ett parti man försiktigt uttryckt inte direkt brukar sitta vid samma sida av förhandlingsbordet med. Ett scenario är att Vänsterpartiet av denna anledning därför byter sida och ändå röstar med regeringspartierna.

Då vinner JA-sidan med 195 mandat mot 154, och regeringens förslag går igenom.

Alla mot regeringen-scenariot:

Om de tre partier som ännu inte uttalat sig om förslaget (C, L och M) sätter sig in i vad det innebär, så är det knappast osannolikt att de håller med kritikerna och anser att det är för lamt. Då röstas förslaget ned med 233 röster mot 116. Här hänger mycket på dessa partiers intresse av att sätta sig in i förslaget och förstå vad det innebär. Den som exempelvis vill verka i liberal anda borde ju verka för schysst konkurrens och individens rätt.

Regeringen + C vs konservativa/liberaler-scenariot:

I det här scenariot är det upplagt för en rysare. Om vi antar att Vänsterpartiet byter sida och ställer sig med regeringspartierna, och Centerpartiet också bestämmer sig för att rösta med regeringen, så blir mandatfördelningen 175-174, med fördel regeringspartierna. Förslaget röstas då med minsta marginal igenom.

Under oktober bereds förslaget i finansutskottet och omröstningen sker i riksdagen den 13 november. Återstår att se vilka som blir vinnare – spararna eller pensionsbolagen.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Lämna en kommentar

avatar

Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Nordnets veckobrev.
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.









Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
close-link