Nordnetbloggen
Värdepappret
Ekonomiskribenter & värdeinvesterare

Varför finns företag?

I detta blogginlägget förklarar Värdepappret en dominerande teori om varför företag finns, vilket är viktig kunskap för alla aktieinvesterare – en aktie är en liten andel i ett företag, och för framgångsrika aktieaffärer måste man förstå företaget bättre andra!

Varför finns företag?

Ronald Coase (1910-2013) vann det såkallade Nobelpriset i ekonomi för sitt svar på denna fråga.

Företag har, särskilt ur en historisk synvinkel, ett tydligt prägel av central planering, maktkoncentration och byråkrati. Således påminner dem om en planekonomi. Så varför organiseras inte allting bara i en marknad, där vi köper och säljer tjänster av varandra som individer?

Jo, Coase hade svaret redan 1932 som 21 år gammal; transaktionskostnader. För att organisera all ekonomisk verksamhet i marknader, skulle det krävas en enorm mängd förhandlingar runt priser, motprestationer, villkor och kontrakt. Det skulle kosta pengar och tid att hantera alla oberoende relationer. I sin essens är ett företag bara en hög med långsiktiga kontrakt, organiserade därför att kortsiktiga kontrakt är för mödosamma i ett visst sammanhang.

Detta kan förklara en rad intressanta fenomen än idag. Stora konglomerat, såsom Tata i Indien, existerar kanske därför att arbets- och kapitalmarknaderna inte är tillräckligt effektiva? När tilliten till etablerade institutioner är låg, ger det kanske stora fördelar att organisera en rad olika industrier i ett stort, mer välfungerande maskineri?

Men Coase-teoremet är såklart inte hela förklaringen. Marknaden misslyckas med att organisera vissa aktiviteter, men företag har också vissa inneboende positiva egenskaper. Senare teorier pekar på hur företag kan ackumulera kunskap över tid och rum, hur de inte bara uppfyller efterfrågan men också omvandlar marknader med innovativa nya produkter och hur företag kan skapa sina egna kulturer som skapar stora värden och som aldrig hade gått att skapa i en ren marknadsstruktur.

De senaste årtiondena har dock bevisat att Coase-teoremet har en väsentlig förklaringskraft. IT-teknikens utveckling och mer effektiv kommunikation genom internet har lett till outsourcing, konsultbolagens framväxt (inte sällan en- eller fåmansbolag) och ekosystem av företag som lever i symbios. Dessa fenomen existerade inte innan teknologin sänkte transaktionskostnaderna väsentligt. På Henry Fords tid ägde biltillverkarna gummiträden som skulle bli däck; idag är en bilfabrik ett ställe där man monterar komponenter som andra företag har tillverkat. Lägre transaktionskostnader låter oss specialisera; den berömda arbetsdelningen som Adam Smith identifierade som en stark drivkraft bakom produktivitetstillväxt.

I praktiken kan man se fenomenet på aktiemarknaderna ibland. När ett företag integrerar vertikalt, det vill säga köper upp sina leverantörer, så är det oftast för att minimera någon typ av transaktionskostnad. Till exempel när stålbolag köper gruvbolag för att säkerställa tillgång till järnmalm. Ett annat exempel är skogs- och pappersbolag som ofta investerar i eltillverkning, eftersom deras fabriker behöver stora mängder el. Om transaktionskostnaderna upplevs som för höga för att köpa elen på marknaden, kan man investera i egen elproduktion och säkerställa att man inte är beroende av förhandlingar om priset med en tredjepart i framtiden.

Värdepappret
Ekonomiskribenter & värdeinvesterare

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Lämna en kommentar

Var den första att kommentera

avatar
wpDiscuz

Nordnets veckobrev

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Anmäl

Anmäl
Nordnets veckobrev
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Håll mig uppdaterad
close-link