Nordnetbloggen

Veckans topp 5

USA laddar för räntehöjning, Riksbanken oroar sig för minusräntor och vad ska man egentligen ha en bil till. Det är 3 av Veckans topp 5.

 

1. Sista hindret före räntehöjningen, FED?

Levererar USA tillräckligt med nya jobb på fredag lär FED höja räntan redan i juni, även om det sticker i ögonen att agera veckan före Brexitomröstningen. Runt 160 tusen är förväntan på marknaden.

Läs inte in för mycket i att det är lågt jämfört med de senaste året. Enligt MarketWatch är det några större strejker som tillfälligt sänkt jobbtillväxten. Fast som vanligt är det ändå timlönernas utveckling som är den smarta siffran att kolla på. Även arbetskraftsdeltagandet blir intressant att se vart det tar vägen. Förra gången var den siffran en besvikelse.

source: tradingeconomics.com

Den som höjer blicken förstår att det mest är finlir när FED väljer att agera. Den längre trenden är att USA genererar jobb i den takt som krävts för att få ned arbetslösheten. Nu tyder en hel del på att ekonomin snarare är på väg mot en överhettning. Fast förra gången blev jobbsiffran en besvikelse – det skrev jag om i  ”Jobbdata trycker ned dollarn och lär inte lämna börsen ifred” (Molekylär Ekonomi). Problemet då var att USA ekonomiskt är en delad ekonomi med en urstark tjänstesektor och närmast en kris inom de delar av landet som är beroende av energibolag.

Sammantaget tydde kafffesumpen redan i början på maj på att FED skulle tvingas ut på banan före sommaren. Orsaken var att uppåt var riktningen både för faktorer som tillfälligt bromsat inflationen, som oljepriset, och mer långsiktiga faktorer som löneökningarna.

Nu har oljepriserna fortsatt stabiliseras och enligt exempelvis Wall Street Journal är vi i det gyllene läget där producenterna kan mjuklanda medan konsumtionen fortsatt stimuleras av låga energikostnader. Om det senare stämmer får vi en indikation om redan på tisdag när data kommer om hur mycket amerikanska hushåll spenderar. Senast den siffran kom visade det sig att kreditkorten gått varma till glädje för bland annat e-handlarna, har den trenden hållit i sig?

2. Ska vi vara oroliga, Riksbanken?

På onsdag kommer Riksbanken med en ny rapport om den finansiella stabiliteten. Förra gången var budskapet bland annat att minusräntorna pressar banker och livförsäkringsbolag att tänka alltmer kortsiktigt. Risken är att de för att nå sina avkastningskrav tar större risker än de borde. Mottagare för de ökade riskerna är bland annat hushållen som, enligt Riksbanken, fortsätter att låna alldeles för mycket.

Hushållens skulder ökar
Källa: Riksbanken

Den som tittar på Riksbankens kurvor ur den rapporten noterar att låga räntor hållit ränteutgifterna relativt konstanta. En faktor som oroar Riksbanken är att om räntorna stiger så kommer det bromsa konsumtionen betänkligt.

Senast var det alltså en bekymrad centralbank som beklagade sig över effekterna av den egna penningpolitiken. Skrivningarna om att bankerna hade för låg bruttosoliditet var en av faktorerna som under våren pressat bankaktier, så rapporten spelar roll. Den här gången skulle man exempelvis kunna tänka sig utspel om hur ekonomin klarar högre räntor när det faktiskt kan skönjas vissa tecken på inflation.

På ämnet skulder var förra veckans största nyhet att Grekland ser ut att få sina skuldlättnader så småningom. Strax innan var det Puerto Rico som slapp ur sin knipa.

Det finns en tydlig internationell inriktning mot att se lån till stater som en affärsrisk inte en moralisk fråga, som det går att läsa mer om i ”Världen, moralen och skulderna” (Molekylär Ekonomi). I en värld där länder som Kina har en skuldökning som påminner om svenska hushålls är det här en stor fråga. Inte minst påverkar den stabiliteten i det finansiella systemet. Fast det är global nivå inte bara det svenska – så det kanske inte platsar i Riksbankens rapport.

3. Har marknaden räknat rätt om risken för Brexit?

Det är inte nyheten utan hur den förhåller sig till marknadens förväntningar som påverkar börsen. Det påminns alla aktieintresserade om varje kvartal när bolagsrapporterna ska korsläsas mot analytikernas estimat. Möjligen är vi inte lika smarta när det kommer till att tolka politiska nyheter.

Vad är inprisat inför Brexitomröstningen den 23 juni? En värdemätare är valutans utveckling. Nu är pundet tillbaka där det började året. Det har jag skrivit om i ”Noll brexitrisk är inprisad på börsen” (Molekylär Ekonomi).

Det innebär att kommer det tecken på att Brexit vinner mark, så slår det med en gång på börser runt om i världen. Det kan du läsa mer om i ”Förvaltare oroade inför Brexit-omröstning”, som är en annan artikel i veckans nyhetsbrev.

brexit valuta 160528
Källa: Tradingeconomics

Den senaste opinionsundersökningen visade dött lopp. Samtidigt sätter engelska bookies, enligt The Spectator, sannolikheten till över 80 procent att Storbritannien väljer att stanna i EU. Tillfrågade tror de flesta britter mer på oddssättarna än på opinionsinstituten.

Helt klart är att Brexitkampanjen har problem. Tunga opinionsbildare, som Barrack Obama, på stannasidan och tröskel i folkomröstningar att övertyga väljarna om att rösta på förändring är två skäl. Det verkliga problemet enligt ”The reasons the Leave campaign are losing the EU referendum” (Politics) är dock att Brexitkampanjen allt mer ensidigt förknippas med migrationsfrågan och bland annat förlorat diskussionen både om plånboksfrågor och den samlade ekonomin.

Politiska rävar vet dock att sista månaden byter kampanjer karaktär. Förutom att de intensifieras så brukar de som är på efterkälken leta vändningar och vända sig mer ensidigt till grupperna som kan förändra resultatet. Räkna alltså med utspel om ekonomi, slöseri, byråkrati och liknande den närmaste tiden. Med ett valresultat som beror en hel del på valdeltagande är det långt ifrån säkert att marknaden fortsätter ta omröstningen med ro hela vägen fram till den 23 juni.

 

4. Har kniven fallit färdigt, Elekta?

Elekta 160528
Källa: Inquiry Financial

Under många år var Elekta, som rapporterar i veckan, en favorit bland analytiker, media och sparare. Sedan tog konkurrenten Varian över ledartröjan. Det har pressat värderingarna men förra veckan kom en ljusglimt när Elekta vann upphandlingen om att leverera till Karolinska. Har det vänt nu undrar nog de luttrade ägare som sett kursen backa med mer än en tredjedel på tre år.

 

Bilden med fallande multiplar känns igen även från exempelvis HM, som var med på topplistan häromveckan. Om räntorna lossnar och konjunkturen svalnar kan det bli något vi får se mer av framöver. Det är åtminstone en högst levande diskussion i USA. Så kanske får vi se fler grafer som den för Elekta framöver.

5. Ska man ha bil? Volkswagen tvekar

I veckan kommer Volkswagen med rapport och Tesla håller bolagsstämma. Det är lätt att tänka att gammalt nu ställs mot nytt i en av decenniets största branschomvandlingar. Det har jag skrivit om bland annat i ”Tesla 3 – bilbranschens Iphoneögonblick” (Molekylär Ekonomi).

Allt handlar dock inte om diesel mot el. En annan maktkamp står mellan tillverkarna av hårdvaran, de klassiska bilmärkena, och mjukvarubolagen Apple och Google. Är en bil bara en ovanligt stor mobil med samma behov av operativsystem? I den fajten har Tesla inget försteg. En lika närvarande trend är att erbjuda transport istället för att sälja bilar. För inget är så hett just nu som att köpa sitt eget taxibolag. Några som nyligen investerat i taxirörelser är Apple, Toyota och, just det, Volkswagen.

/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken. Jag finns också på Facebook där du dagligen hittar mina ”3 snabba” eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser.

Åsikterna som presenteras i denna blogg är mina egna och ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Lämna en kommentar

avatar

Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Nordnets veckobrev.
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.









Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
close-link