Allt du behöver veta inför Brexit-omröstningen (Veckans topp 5)

Brexit all around us – förstås. För enligt bedömarna väntar tvåsiffriga reaktioner när resultatet kommer på torsdag. Veckans topp 5 ger dig hela uppsnacket till vårens största händelse på börsen.

(Denna text är en del av Nordnets veckobrev som du kan prenumerera på här. Vill du läsa mer om specifika bolag som drabbas av en Brexit kan du läsa denna text från Finwire)

1. Ni stannar väl kvar, eller?

Strong move to REMAIN on Betfair – now a 73% t pic.twitter.com/X9alUQ1u21

— Mike Smithson (@MSmithsonPB) 19 juni 2016

Förrförra veckan kom frossan på allvar. Det kunde verkligen hända att Storbritannien lämnar EU. Effekten kändes direkt på börsen. Nu är det fortsatt jämnt i undersökningarna men förväntningarna har svängt tillbaka till att det här ändå ordnar sig för stannasidan. Till och med överlägset en spelmarknaden. Det har märkts på börsen, som avslutade förra veckan på utmärkt humör.

My piece: @TheSun rises on #Brexit https://t.co/RuwGZV5BAs

— Keith Walker (@KeithWalkerNews) 14 juni 2016

Samtidigt har det faktiskt svängt i fram och tillbaka i opionionsundersökningarna. Länge var bilden att telefonundersökningarna, där stannasidan dominerat, var mer pålitliga än mätningar gjorda online. Faktum är att båda sidorna nu varit i ledningen i olika mätningar av båda slagen. Brittiska väljarmätningar är notoriskt osäkra, något som de senaste valet visade. När vi nu går in på upploppet är det nog därför fortfarande en i högsta grad öppen fråga hur det går. Inte minst efter den här nyheten i slutet på förra veckan.

2. Det här händer

The Times, Mirror, FT, Mail on Sunday & Observer all say “vote REMAIN”: pic.twitter.com/cYMMynYeRo

— Stronger In (@StrongerIn) 19 juni 2016

Det saknas dock inte tunga media på stannasidan. Hur det går vet vi på torsdag. Frågan på valsedeln är:

“Should the United Kingdom remain a member of the European Union or leave the European Union?”

Är det här en sådan där omröstning som det går att vessla sig ur? Formellt ja. Parlamentet kan fatta vilka beslut de vill. Däremot har alla inblandade, inklusive David Cameron, bundit sig så hårt det bara går vid masten. Resultatet gäller punkt slut. En möjlighet som har förekommit tidigare i EU:s historia, exempelvis när Danmark röstade nej till euron, är att förhandla fram ett nytt avtal för landet och sedan hålla en ny folkomröstning om detta.

Om Storbritannien stannar är nästa steg att genomföra det förändringar som landet förhandlat fram med EU. Det gäller bland annat begränsningar i möjligheten för migranter och tillfälligt boende i Storbritannien att få fullt ut få del av olika statliga bidrag. Dessutom har David Cameron försäkrat att han blivit lovad att pundet blir kvar men att Storbritannien ändå inte diskrimineras inom EU samt att Londons finanssystem åtminstone inte fullt kommer att regleras från Bryssel. Slutligen menar Cameron att nu är det fastställt att Storbritannien inte kommer att tvingas in i eller ta del av ytterligare närmare samarbeten inom unionen.

Ett besked att stanna skulle med andra ord inte ha så stor effekt på ekonomin. Det skulle däremot en Brexitvinst ha. Då skulle omedelbart en utträdesansökan lämnas in. Den skulle sedan i förhandlas i upp till två år. Under den tiden skulle även eventuella nya frihandelsavtal och andra avtal om relationerna med övriga Europa förhandlas fram. Här står dock bilden i Storbritannien i skarp kontrast mot den inom övriga EU.

Röstar ni #Brexit så åker ni ut. Frankrike höjer insatserna och lovar gasa på med rest EU så snabbt som möjligt.
https://t.co/lZsuwOIyy8

— Gottodix (@Gottodix) 19 juni 2016

Lämnasidan har sagt att den norska modellen att införa EU-lagar utan att var medlem inte är aktuell. EU har sagt att russinplockande är det inte tal om. I botten finns möjligheten att använda de globala frihandelsavtalen via WTO men det vore en stor begränsning för alla inblandade. En svår förhandling med andra ord. Ett drag i det schackpartiet bjöd Frankrike på i veckan –“Brexit: Britain is either in or out, French economy minister warns – Tough message reflects intense debate with Berlin over how to deal with aftermath of Brexit” (FT). Om Storbritannien röstar ut sig bör landet lämna EU så fort som möjligt och övriga EU koncentrera sig på att förstärka samarbetet ytterligare.

Mer basfakta finns på BBC:s valsida. Där återfinns även svaren på de två brinnande frågorna om Storbritannien vid en Brexit även måste lämna Eurovision Song Contest samt om man får använda blyertspenna när man röstar.

3. Förväntningar om ekonomin

Vad som faktiskt händer går det att dividera om inte i det oändliga men väl till slutet på veckan. Vissa tar i mer än andra i sina bedömningar som Finlands finansminister Alexander Stubb “Brexit Would Be Europe’s Lehman Brothers Moment, Finnish Minister Says” (Wsj). Klart är att ingen, inte marknaden heller, vet säkert vad reaktionen blir.

IMF says effects of Brexit would be ‘negative and substantial’ for U.K. https://t.co/WbDdo1zXH8 via @jillianfward pic.twitter.com/wltVKiA42P

— Bloomberg Markets (@markets) 18 juni 2016

Räkna därför med att det blir jakt på fakta på fredag om det blir en Brexit. Vem reagerar hur och vad händer nu? Frågorna kommer dock bli hängande i luften ett tag och börsoron sannolikt med den. Några som försökt svara är IMF. De räknar med att BNP faller och sedan stannar på en permanent lägre nivå om beslutet blir att lämna EU.  Någonstans i spannet minus 1,4 procent till minus 4,5 procent är bedömningen.

Frågan är väl om väljarna påverkas av att “IMF says Brexit will permanently lower UK incomes” (FT). Däremot brukar deras resonemang få stort genomslag hos beslutsfattare. Centralbankerna har för övrigt redan slagit på larmberedskapen. Exempelvis har Bank of England lovat göra “allt som krävs”.

4. Marknadens reaktion

Brexit? What Brexit? Europeans wake up to possibility of U.K. departure https://t.co/dqWNWp4bKA

— Wall Street Journal (@WSJ) 19 juni 2016

Så här långt är inte särskilt stor risk för Brexit inprisad, som framgår exempelvis av “Stock market panic? It’ll be muck worse if Britain votes leave” (The Guardian). Det har kommit olika bud om hur stor nedsidan är för börsen men tvåsiffrig är åtminstone inte lågt gissat. Här är en från ThisIsMoney som gissar på 20 procent ned.

En annan intressant analys kommer från banken Berenberg. De räknar med ett fall på 15 procent men tror de kan ta 2-3 månader. Det kan alltså, som alltid finnas anledning att hålla köpfingret bort från fallande knivar.

Exclusive @handelsblatt : Bank #Berenberg Co-CEO Does Not Expect ‘Black Friday’ in case of #Brexit https://t.co/cnpSXBK49c

— Handelsblatt Global (@HandelsblattGE) 19 juni 2016

Nu har vi från Grexit och framåt haft ett år med återkommande börsnoja. Det har gett en indikation om var svagheterna sitter. Förutom allt som är direkt berört av handeln med Storbritannien är det framför allt en sektor som sticker ut. Det är bankerna. De har, sett till hela EU, redan haft ett svårt år – där deras affärsmodell ifrågasatts och effekten av minusräntorna gjort synliga avtryck i reslutatet. Mer om vilka som kan få en tuff sommar finns i “Vilka bolag drabbas värst av en Brexit?”.

Vad är det då som skulle orsaka fallet om lämnasidan vinner? Rapporten från IMF sammanfattar effekterna på marknaden av en Brexit med att priset på risk kommer att höjas. Det kommer att leda till kapital pressas mot allt som upplevs som säkrare avkastning. Problemet är att räntorna i länder som Japan, Tyskland och delvis även i USA är nedpressade till låga nivåer. Det samma gäller guld som redan rusat, som en följd av minusräntorna, under året. Mer riskfyllda tillgångar som aktier eller lån till länder med sämre ekonomi får alltså räkna med utflöden men frågan är var pengarna skulle ta vägen. För det är en ny situation att en större börsnedgång inleds med så här mycket kapital redan utanför börsen.

Vad händer om stannasidan vinner då? Kortsiktigt finns en uppsida på 5-10 procent enligt flera bedömare. Med andra ord ungefär det som börsen fallit med de senaste veckorna. Tittar man förbi den normaliseringen är världsekonomin tillbaka i det limbo den befunnit sig i ett bra tag. För nu har alla ställt om till den här frågan – bakom hörnet väntar vardagen. I den är det oro för bolagsvinster, osäkerhet om konjunkturens uthållighet och växande misstro mot minusräntorna som dominerat diskussionen under våren.

Den trista slutsatsen är kanske som Financial Times skriver att “Market worries are deeper than the spectre of Brexit” (FT). Det är svårt att veta, för andra exempelvis FED senast har en ljusare bild av ekonomin. Klart är åtminstone att en vinst för stannasidan inte skulle ge den långvariga effekt på marknaderna som en seger för lämna skulle innebära.

5. Hur ska man tänka?

“Brexit Volatility Brings Tempting Opportunities for Investors – Some funds have seen possibilities in U.K. stock selloffs, bets against sterling” (Wsj) är en av många artiklar senaste tiden som funderar på om det inte borde vara köpläge när oron redan är hög och trycker på priserna. En av slutsatserna i den artikeln kommer från fondförvaltaren Manu Vandenbulck på Dutch fund NN Investment Partners, som konstaterat att:

“Some quality stocks with domestic exposure…have now come down to levels we like”

Med andra ord när oron är som störst slår den i blindo men en del av det den träffar förmår resa sig igen. Det skriver jag om på min egen blogg i “Läsarfrågor – min gameplan för Brexitveckan” (Molekylär Ekonomi), där bilden ovan är hämtad från. Hur olika det går för olika aktier i en nedgång är också ämnet för 3 snabba som du hittar under inlägget.

Oavsett hur det går får man säga att midsommar låg helt fel i år. För på fredag är börsen stängd. Fast det kanske är tvärtom – för då finns ju lite tid för eftertanke. För räkna med några turbulenta dagar. Det kan man se olika på. För den som, likt mig, gillar ekonomi och investeringar är det åtminstone inte långtråkigt.

Så buckle up, nu kör vi.

/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken. Jag finns också på Facebook där du dagligen hittar mina ”3 snabba” eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. Här är ett exempel på 3 snabba. Det sammanfattar ett inlägg jag skrev åt Värdepappret som hittar här – “Värdeinvesterarens guide till Brexitoron” (Nordnetbloggen). Vill du veta mer om mina tankar kring nyhetsveckan hittar du i “Kommentar: Börsen i veckan” (Molekylär Ekonomi).

Åsikterna som presenteras i denna blogg är mina egna och ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här