Nordnetbloggen

Veckans topp 5: är börsen smartare än räntemarknaden?

Ännu ett kvartal lagt till handlingarna. Rätt bra för bolagen, utmärkt för börsen. Går det för fort? Tar vi riskerna på allvar? En klassisk varningssignal slog larm i veckan.

 

1 Vad lärde vi oss av rapporterna?

Nu är rapporterna i princip över. Det är några små pärlor kvar, som du hittar i kalendern från Finwire. Hur klarar nykomlingen Serneke vardagen på börsen? Äter vi tillräckligt med kyckling för Scandi Standard? Drar glampingtrenden vidare för husvagstillverkaren Kabe? Omåttligt intressanta frågor för en del av oss, mindre så för andra.

Det är en del av charmen med börsen. Vissa dagar känns det som om man är från det där avlägsna landet vars medborgare verkar rymmas i en enda ljudligt tutande bil, som ensam med flaggorna ut genom fönstret åker runt fontänen på Sergels Torg för att fira en överraskande seger i fotbolls-VM.

Källa: Börsdata

Har du någon av bolagen i inledningen – så håller jag tummarna för dig! För de flesta har det däremot nu blivit dags att lägga ännu ett kvartal till handlingarna. Hur har det gått? Ett sätt att svara på den frågan är att förflytta sig tre månader bakåt i tiden, när det kvartalet lades till handlingarna.

Det har på många sätt varit en trevlig period för oss aktieägare. Index är upp sju procent och det är bara åtta stora bolag vars aktiekurs är lägre nu än då. Tyvärr är bottentrion alla populära bland oss småparare, så det svider ju lite.

Källa: Börsdata

Å andra sidan var det, likt det senaste åren, en bra affär att äga mindre bolag de senaste kvartalet. Månne har det räddat många av oss aktieintresserade från att halka efter index? En intressant aspekt är att det är påfallande svårt att distinkt peka ut någon särskild trend utifrån hur branscherna har gått.

 

Källa: Sector SPDR

I Sverige blir det här lite extra förstärkt av att enskilda bolag får så stor effekt på olika branschindex men frågan är om man blir så mycket klokare på en titt över det stora sundet. Det mesta har gått bra och därtill ungefär lika mycket.

Både vinster och försäljning steg 5 procent fjärde kvartalet i de amerikanska bolagen, enligt Fact Set. Bra så, men börsen steg snabbare med dryga sju procent.

Källa: FactSet

Det hjälper inte heller att blicka framåt. Visst förväntas vinsterna fortsätta uppåt i år men den amerikanska börsen stiger i en snabbare takt. Något som fått det p/e-talet beräknat på den förväntade vinsten det kommande året krypa upp till 17,7, enligt FactSet. Högre än det låg före finanskrisen.

Källa: Börsdata

Motsvarande siffra för Sverige ligger på 17,2, enligt FVMR. I början på december förra året prissatta marknaden börsen till 16,2 gånger den förväntade vinsten 2017. Det är alltså mungiporna uppåt för närvarande, som jag skrev om förra veckan.

Hur ser det då ut med leveransen sista kvartalet. Jag tog med hjälp av Börsdata en titt på hur det ser ut i medianbolaget på börsen. Hur klarade gick det för Snittbolaget AB det gångna kvartalet?

I mitten på börslistan har omsättningen det senaste året ökat med 5,3 procent. Det är lite sämre än snittet för de gångna fem åren. Däremot ligger både rörelsemarginalen och vinsttillväxten över snittet. Möjligen kan man invända att den förstnämnda på vår exportberoende börs lyfts av en svag krona och den senare av svaga jämförelsetal förra året. På minuskontot hamnar också att direktavkastningen kryper nedåt vart efter kurserna vandrar uppåt.

Så vad landar allt detta i? Kanske att Sverige påminner om mönstret i USA. Hjulen rullar på i bolagen men hastighetsmätaren på börsen drar iväg snabbare än så.

 

2 Olika perspektiv på risk

 

En spridd myt är att börsen är först att uppfatta förändringar i ekonomin. Faktum är att aktiemarknaden tvärtom ofta är tryggare i sin övertygelse än både ekonomer och aktörer på andra marknader. Det här syntes exempelvis inför finanskrisen när obligationsmarknaden reagerade före börsen.

Källa: TradingEconomics

Nu behöver inte det här betyda så mycket, för det är inte så att den dystre har mer rätt än optimisten. Det visar alla de gånger de senaste åren som oro från ekonomer och inköpschefer aldrig materialiserats i längre nedgångar på börsen.

Däremot är det här diskrepanserna i förväntningar särskilt intressanta för alla som vill förstå hur marknaden tänker, något som jag ofta återkommer till i den här krönikan. Just nu verkar åsikterna gå isär ordentligt både om riskerna i europeisk politik och vilka beslut som faktiskt blir verklighet i amerikansk.

Nu har vi varit upptagna av rapporterna ett tag. Räkna med att fokus nu skiftar till att väljare i Europa och politiker i USA får lägga korten på bordet. Det är i det här ljuset man ska se att veckans makronyheter låter som introt till en evigt rullande såpopera.

Vad ska Trump säga i sitt första tal till kongressen? Vad står det i FED:s beigea bok om ekonomin? Hur tolkas tyska arbetslöshetsdata? Är kinesiska inköpschefer fortfarande alltmer positiva? Inget av detta ger mer än ledtrådar om de stora frågorna om inflation, konjunktur, räntor och politisk risk.

Allt ger dock ekon som kan tolkas, vridas och vändas till signaler om en ny vändning på börsen. Det för faktiskt tankarna till ett populärt samtalsämne på Bloomberg den senaste tiden. Det saknas inte investerare som letar ett skäl att ta hem vinster för närvarande.

Fast ok, nu kanske jag förföll till tankefällan att bara för att något gått bra ett tag så bör det snart ta slut. Den typen av gissningar kan bli dyrbara. Mer exakt är nog att säga att börsen är på bättre humör än sin omgivning för närvarande.

 

3 Enprocentsmålet

Om vi snart står inför en ökande volatilitet på börsen, så finns det vissa som ser det som lika efterlängtat som ett regn i öknen. Kanske skulle nämligen lite vidare svängar i kurvorna rädda en bransch som glider påfallande snabbt mot en krisstämpel – den aktiva fondförvaltningen.

Helt klart har indexfonderna de aktiva förvaltarna nere för räkning numera. Som om det inte räckte med forskning som visar att indexfonderna envist går bättre än de aktiva, så droppar det i en jämn ström in diverse skandaler som urholkar förtroendet för branschen.

Är det inte banker som tar bra betalt för vad som egentligen är dolda indexfonder, så är det förvaltare som fifflat med kassan. Motvinden har gått så långt att den breda valfriheten i exempelvis PPM-systemet är ifrågasatt. Har du verkligen inte ändrat dig och insett att du borde välja det statliga alternativet? Den frågan kan du komma att behöva besvara med jämna mellanrum i pensionsvalet framöver.

Mot den här vågen av ifrågsättande reagerade nyligen i Dagens Industri stjärnförvaltarna på Didner & Gerge och Lannebo Fonder. Det tyckte att deras goda resultat var argument nog men la för säkerhets skull till att aktiva fonder tjänar på att en växande del av börsen ägs av indexfonderna.

Så vad säger forskningen? Wall Street Journal har haft en välskriven och nyanserad artikelserie i ämnet. Än så länge har stjärnförvaltarna inte så mycket stöd för sina argument.

Det spelar ingen roll om du väljer fonder eller förvaltare som slagit index tidigare. De förlorar ändå i snitt mot index framåt. Det bekräftas i andra genomgångar, som den här som visar att sambandet mellan stjärnor i Morningstar och framtida avkastning är noll.

Det andra argumentet verkar inte heller ha något empiriskt stöd ännu. Indexfonderna växer och växer men så här långt har inte de aktiva fonderna knappat in avståndet i avkastning.

I teorin är det förstås inte orimligt att bra analyser betalar sig. Alla kan ju inte följa priset någon måste ta sig tid att sätta det också. Här har människor i växande utsträckning konkurrens av robotar – inte bara i blixtsnabb trading utan även i mer fundamentala analyser.

Är tiden alltså förbi för förvaltare med rockstjärnestatus? Nej, det tvivlar flera i artikelserien på.

Under en lång period har börsen varit en ganska enkel plats att vara på. Vi har haft en uppgång på snart 10 år med relativt låg volatilitet. Dessutom har allt åkt upp och ned samtidigt i takt med melodin från centralbankerna och basgången från skuldoron. På finspråk har korrelationen mellan olika tillgångar ökat markant efter finanskrisen.

Det har enkelt uttryckt inte spelat någon roll vad du ägt, bara du ägt något. Dumt då att betala dyra pengar för att någon annan ska fatta besluten om köp och sälj åt dig. Dessutom har ultralåga räntor och inflation riktat blicken mot den där höga avgiften många fonder tar ut.

Nu är vi kanske inne i ett skifte till högre inflation och en börs som inte styrs från Brunkebergstorg. Vi får väl se men är det så och börsen återfår sina mer normalt obegripliga beteendestörningar, då kanske det våras för aktiva fonder igen.

Åtminstone vissa av dem för det verkliga problemet är ett annat. En gång i tiden låg minimicourtagen på 100 kronor per aktieköp och fonder valde din personliga bankman ut åt dig. Numera behöver du inte leta för att hitta gratis aktiehandel eller fonder.

Så svaret från världens akademiker är inte att det är fel med aktiva fonder utan helt enkelt att det är för dyrt. Rock on, Sverker!

Därför har jag en utmaning till alla seriösa fondförvaltare. Klarar ni enprocentsmålet? Att Sverigefonder eller andra fonder med stora eller medelstora bolag på mogna marknader aldrig ska kosta över en procent?

Blev du sugen på mer om fonder så handlar min senaste 3 snabba om det, som du hittar längst ned i inlägget. Är du nyfiken på hur jag tänker kring en rolig men ändå billig fondportfölj så har jag skrivit om det här.

 

4 Mediakriget fortsätter

Senast det hände var när Ronald Reagan låg på sjukhus efter att ha blivit skjuten med tre skott av John Hinckley Jr. Det hindrade inte presidenten från att ringa in ett meddelande till Washingtons årliga pressmiddag. När Donald Trump tackade nej till journalisternas firmafest är det istället en del i årets mest omtalade pajkastning.

Så här långt verkar det vara Vita Huset som prickar bäst. Förtroendet för presidenten är förvisso rekordlågt så här snabbt efter valet men medierna har så här långt kommit ännu sämre ut enligt de senaste opinionsmätningarna.

Den högljudda starten för den nya administrationen har fått en del européer att undra om Trump verkligen klarar fyra år. Något bland annat Folksams VD spekulerat i. Om det vore en trolig gissning, så skulle det förstås vara en händelse av globala mått även för världens börser.

Därför kan det kanske vara värt att påminna om att amerikansk demokrati fortfarande mår ungefär så bra som den brukar, åtminstone enligt de statsvetare som specialiserat sig på frågan. Kanske är det lite som med Fox News rapportering från Malmö, oron ökar med avståndet.

 

5 Robotar och världsfred

Min fru är ett frälst Star Trek-fan. Hennes läsning av nyhetsflödet brukar mynna ut i orden ”där ser du, det blir som på Enterprise till slut”. Det är inte utan att krönikan ovan från Finacial Times ger henne lite rätt. Automatiseringen av arbetslivet gör gamla skattebaser obsoleta.

Det här är inget nytt men vi Stockholmare tar förstås inte upp det på agendan förrän det drabbar oss också. Utanför städerna, ni vet i de där delarna av världen där de röstar så himla konstigt, är det här redan ett stort problem.

En gång i tiden fälldes träden av rediga skattebetalare. Numera görs jobbet av maskiner som skattar som om det vore idrottsstjärnor i Monaco. Det vill säga inte alls.

Det här har fått bland annat Bill Gates att föreslå en robotskatt. Se där en del av tillvaron jag med varm hand lämnar över till maskinerna. Nästa fråga blir förstås när vi får den första roboten som åker dit för skattefusk och om den i så fall fångats av mänskliga skattmasar.

Slutligen. Goda nyheter! Fred verkar vara bra för börsen.

Det verkar åtminstone ha gått bättre för länder som inte bombats än för de som har bombats i ovanstående lista med avkastningen för aktier och obligationer sedan år 1900.

Tänk om det faktiskt är så att krig inte är bra för affärerna. I så fall kanske det inte bara är mer kärlek världen behöver utan även mer handel. Det ser ju sådär ut just nu men visst är det en uppmuntrande tanke att lönar sig att hålla sams?

/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken. Här är några andra ställen där du kan följa mina inlägg:

  • Läsarfrågor och mer om vår egen portfölj hittar du på Sparskolan. Där skrev jag senast om ”Ett sätt att investera aktivt i fonder”
  • På Sparskolan hittar du även 10 filmer om allt från bolagsvärdering till makro och konsten att hitta rätt fond.
  • Analyser och fler krönikor hittar du på min blogg Molekylär Ekonomi. Som det här inlägget med en ”När är aktiva fonder rätt val”
  • På min YouTube-kanal hittar du vlogginlägg i olika ämnen. Senast var ”3 snabba om när aktiva fonder funkar” (som du även hittar nedan).
  • I Värdepappret är mina inlägg gratis även för icke-prenumeranter. Senast skrev jag om ”Värdeinvesterans sätt att välja klädbolag”
  • Jag finns också här på Facebook och på Twitter @gottodix kan följa min löpande nyhetsbevakning

Om du gillar mitt bloggande och vloggande  finns det ett toppen sätt att visa det – via min insamling till SOS Barnbyar. Stöd den!

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Lämna en kommentar

avatar

Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Nordnets veckobrev.
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.









Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
close-link