Hoppa till huvudinnehållet
Den webbläsare du använder stöds inte längre. Klicka här för att se vilka rekommenderade webbläsare som stöds.
Logga in
Aktuellt på börsen
Gottodix
2017-05-21

Veckans topp 5: börsoptimisterna slår tillbaka

Det är optimisterna vid draget på börsen i veckan. Det ska visa att Volvo kan växa, inköpscheferna är glada, oljan flyter och räntan förblir låg. Lyckas de väntar ett nytt börsryck, så hur sannolikt är det?

1 Börstrenden sätts i Eskilstuna

Rädsla och girighet är börsens ständiga kombattanter. Förra veckan kom det till slut ett kort skyfall av diffus börsoro. Kanske var det som media rapporterade kopplat till att Donald Trump verkar få allt svårare att utöva politik. Det stämde åtminstone med tajmingen i börsnedgången. Nu är den självklara frågan – blir börsveckan som kommer fågel, fisk eller mittemellan?

Intrycket i slutet av förra veckan var det sistnämnda. Det vill säga att stabiliteten höll emot oron med en viss lätthet. Drygt en procent ned på en vecka är en droppe i öknen snarare än det mullrande oväder rubriker som “Skakigt läge på börsen” i Dagens Industri fått det att kännas som.

Många var snabba att plocka fram paraplyet. Påfallande ofta med väl komplicerade förslag på hur du skyddar din portfölj. Om en enklare lösning handlar veckans fördjupning som du som vanligt hittar näst sist i krönikan.

Källa: TradingEconomics

Med största sannolikhet fanns det dock ett helt gäng andra figurer i kulisserna som påverkade att börsreaktionen kom. Uppenbart var att det var en ordentligt överköpt börs som verkligen behövde lätta lite på trycket. Lite banalt men det är faktiskt så att när aktiekurser går ner beror det på att säljarna är mer angelägna än köparna.

Mer fundamentalt finns på agendan just nu en hel del osäkerhet om oljepriset, nya räntehöjningar som rycker allt närmare i USA och så inte minst en allmän känsla av att mjuka data rusat före hårda. Det vill säga att hoppet om en starkare konjunktur inte riktigt matchats av verkliga utfall. Det här tycker jag egentligen var mer spännande veckan som gick. Det var som om pessimisterna synade optimisternas hand. Har ni täckning för den här börsuppgången?

Om det handlar veckans krönika och vi börjar med två helt olika händelser, som ändå är synkroniserade som ett par olympiska konstsimmare.

Källor: Börsdata & Stockpiper

På tisdag ska du vara i Eskilstuna om du vill ha fingret på börspulsen. För där håller Volvo sin kapitalmarknadsdag. Det och mycket mer hittar du som vanligt i veckans agenda. Varför är det en händelse som för hjärtat att slå i dubbla slag hos någon annan än bolagets ägare då?

Jo, för en av grundpelarna i hela den pågående börsuppgången är de växande förväntningarna på den globala handeln och inte minst verkstadsbolagen. På torsdag kommer inköpschefsindex från hela Europa. Den stora frågan är då om framtidshoppet lyser lika starkt och intakt som det flammat upp de senaste året.

I ett börsklimat där osäkerhet smugit sig på optimismen är det här två stora händelser. Det är därtill två nivåer av samma fråga. Volvo presenterar ett konkret exempel på hur utsikterna ser ut framåt och inköpscheferna svarar på vad hela verkstadsindustrin tror om framtiden.

Titta på bilden med inköpschefsindex överst och jämför den med kursutvecklingen för Volvo.  Jämför sedan både de bilderna med den gula bilden med Volvos försäljning och lönsamhet de senaste åren. Det är som om någon suttit med kalkerpapper och ritat av kurvorna för de är i de närmaste identiska men med försäljningen något eftersläpande.

En förklaring till den här exakta matchning är att verkstadsindustrin styrts av andra faktor än effektiviseringar, bolagens fajt om marknadsandelar eller marknadstillväxt. Den stora utmaningen har varit överkapacitet. Därför har ökande försäljning slagit igenom även i stigande marginaler när samma resurser kunnat utnyttjas till att sälja mer. Nu är Volvo tillbaka på vad som historiskt varit en hög försäljning. Går den att pressa vidare uppåt?

Samtidigt har värderingen per försäljningskrona det senaste året (p/s-talet) stigit från att ha stabilt legat på 0,6-0,7 till att nu ligga mellan 0,9-1,0. Jämfört med 2016 kostar det numera 54 procent att köpa in sig i Volvos försäljning.

Det är en rejäl slant att lösa in i form av fortsatt stigande försäljning och lönsamhet. Det ligger i förväntningarna, som framgår av analytikernas bedömningar ovan. Precis lika brant uppgång har inköpschefernas förväntningar mot slutet. De svenska verkar närmast ha tagit på sig partyhatten, även om de lugnade sig lite senast.

När det kommer nya bedömningar från både Volvo och inköpscheferna kan det ses som ett svar på den senaste veckans börsoro. Det är nu vinstutvecklingen det senaste kvartalet ska gå från en engångsföreteelse byggd på usla jämförelsesiffror förra året till att bli en trend som bär börsen vidare mot nya höjder.

För när det är jämnt mellan rädsla och girighet brukar börsen bli alltmer intresserad av en annars bortglömd gammal gubbe – fakta. Vilken riktning visar den för verkstadsbolagen och hela börsen i veckan?

Det är faktiskt jättespännande och så händer det i Eskilstuna.

2 Oljedimma över Wien

Källa: IEA

På torsdag kommer Saudiarabien beskriva exakt hur allt egentligen blivit precis som kungariket ville. Fast det har det inte men teatern ingår i spelet.

I bedömningarna för det innevarande kvartalet skulle äntligen efterfrågan överstiga utbudet och de gigantiska oljelagren börja betas av. Det byggde på att efterfrågan stiger som planerat i år, vilket som framgick av krönikans första punkt ovan är rejält tilltagna förväntningar. Inte minst som Kina dragit ned på farten. Ett ämne som för övrigt kan komma upp i mötet i Eskilstuna också.

Efter många sorger och bedrövelser såg det alltså för några månader sedan ut som om OPEC tillsammans med ryssarna äntligen fått fason på de bångstyriga jänkarna men säg den lycka som består. Det var meningen att oljepriset i år skulle tugga sig åtminstone en bit över 60-dollarstrecket. Det blev det inget med. Nu ligger snittförväntan hos ekonomerna i WSJ löpande enkät på knappt 52 dollar vid årsskiftet.

Vid mötet i veckan förlängs neddragningarna i produktionen inom OPEC och med Ryssland. Det var för all del från en start på rekordnivåer och med gigantiska lager. Missen i ekvationen beskriver Economist i sitt senaste nummer. Saudiarabiens plan var att ett ordentligt priskrig för lång tid skulle skrämma bort amerikanska investerare och finansiärer från skifferolja och annan ny exploatering.

Kruxet är att skifferutvinning är längre från vilda västern än man kan tro. Det är mer av löpande band med hyggligt lätt beräknade kostnader och intäkter som kan säkras genom att sälja oljan på framtida kontrakt om det aktuella priset är för lågt. Det här lockade en grupp investerare som oljekartellen inte tänkt på – pensionsförvaltare och riskkapitalister.

De har djupa fickor, relativt låga avkastningskrav och lång tidshorisont.  Vad som helst är ju bättre än minusräntor. Vart efter mer traditionella oljebaroner gett vika har de lugnt plockat på sig tillgängliga konkursbon. Något tal om att stoppa eller ens minska produktionen har det inte varit.

Tvärtom, med en logik hämtad från industrigolven har små löpande förbättringar steg för steg vridit ned kostnaderna för utvinning. Det här har gjort att många tvivlar på att OPEC och Ryssland rår på oljepriset ens om de lyckas med sitt svåra företag att hålla sams. Lägg till det att startläget som sagt är gigantiska lager, som även om de minskat exempelvis ligger över snittet för de fem senaste åren.

Vad betyder det här då? Det har en hel rad konsekvenser. En är att oljeländernas budgetar ser fortsatt ansträngda ut. Det kan faktiskt i sig självt påverka börser och olika marknader om de här länderna säljer av sina tillgångar istället för att låna till utgifterna. Dessutom skulle en ny dipp i oljepriset, exempelvis om efterfrågan faller, pressa oljeproducenterna ordentligt. En annan effekt är att inflationen inte tar fart och med den kanske räntorna inte rör sig lika snabbt uppåt. Däremot verkar både världsekonomin och börsen ha vant sig och trivs utmärkt med att det mesta fortsätter vara billigt.

Precis som alltid finns det ett tvärtom att ha i bakhuvudet. För skulle ändå oljepriset ta fart uppåt och det med hjälp av minskat utbud, så är marknaden helt oförberedd. För oljesagan har kommit till en punkt där det är lite som med pojken och vargen. Det är ingen som lyssnar till saudiernas varningsrop längre.

3 Retas med räntan

Lite under toppnyheterna veckan som gick fanns en viktig blipp. Marknaden sänkte sin bedömda sannolikhet för att FED höjer räntan i juni. För min del tror jag det var starkt bidragande orsak till att börsens nedgång bromsades. På engelska kallas det här the Yellen Put. Börsen kan inte falla alltför snabbt för då minskar risken för en räntehöjning. Sant eller inte är svårt att veta men som alltid är det åtminstone vad marknaden tror som räknas på kort sikt.

Överhuvudtaget är FED:s inte alltför avlägsna räntemöte i juni ett tema som rör sig uppåt på agendan. Anledningen är enkel. Det blir allt osäkrare om FED:s ränta verkligen fortsätter uppåt i utlovad takt. Förutsatt att det inte kombineras med alltför svaga ekonomiska data, så är det en god nyhet för börsen. I veckan drar spekulationerna igång på allvar när FED:s mötesanteckningar från senaste mötet släpps.

Tänker du nu att det där med räntan, det skrivs det då alltid om, så håller jag med dig. Den enkla förklaringen är att det är en skruv som är lös. Nu tänkte jag inte på någon i Riksbanksdirektionen utan i själva systemet. Det är fortfarande tio år efter finanskrisen ingen som riktigt kan nagla fast hur det där med räntan fungerar numera.

I USA diskuteras tanken att införa 100-åriga statsobligationer. Här hemma ska ju en bolånetagare vara förberedd på att räntor på runt 6-7 procent inom en rimligt snar framtid, enligt bankernas kalkyler. Så vad tror du amerikanska staten betalar för att låna på ett par generationers sikt? Rätt svar runt fyra procent enligt bedömarna, för produkten finns inte ännu.

Det här borde väcka en del frågor och inte bara kring vem det egentligen är som har en skruv lös.

Två procent kostar det i snitt att låna till bostaden på fem år om du inte av något masochistiskt skäl vill välja en onödigt dyr bank (det finns att välja på om du har den böjelsen). Lägg till fem år till och det kostar tre procent för hela perioden. Gillar du siffror ser du då att priset för att redan idag binda din ränta på fem år med start om fem år är fyra procent.

Normalt vill banken dessutom ha en del extra betalt om du redan idag vill binda för en längre tid, så den som baserat på marknadspriset ska gissa om boräntorna fram till 2027 ska ned en bit under fyra procent. Om rörliga räntor förblir billigare än längre löptider ska du dra lite till. Inte så skrämmande med andra ord.

Redan de här låga nivåerna blir för övrigt ändå en strålande affär för bankerna, så deras välmåga behöver du inte oroa dig för. En svensk statsobligation på fem år ligger fortfarande på minus 0,1 procent och vill staten låna på tio år kostar det bara 0,5 procent.

Hänger ni med? Poängen är att med lite knep och knåp se vad den idag förväntade räntan om några år är. Ni vet den där som det brukar skrivas allvarsord om att du måste ta höjd för. Det har alltså inte marknaden gjort i någon större utsträckning.

Nu har väl vår kollektiva begåvning inte alltid visat sig vara sylvass precis men på vilken annan marknad bortser vi nästan helt i diskussionen från det nuvarande priset? “Jaha, du tänkte på att Volvoaktier på börsen kostar drygt 140 kronor. Ja, ja, jag tänkte betala en hundring för det är väl vad de är värda på sikt.” I det sammanhanget brukar viktigpettrar som undertecknad påminna om att marknaden för det mesta är effektiv. Gäller inte det för räntor?

Dessutom är inte ens budbärarna helt konsekventa. När riksbankschefen inte varnar bolånekunder för överbelåning är budskapet ett annat. Den internationella diskussionen är att realräntan, det vill säga det som blir kvar när inflationen är avräknad, blir allt lägre. Noll är en siffra som nämns till och från som den ersättning du på sikt kan räkna med för att avstå pengar till låntagare med så låg risk som exempelvis stater har.

Förklaringen är bland annat vart efter vi blir allt äldre och investeringsnivåerna lägre, så är börjar pengar nästan bli något man förvarar istället för förräntar.  För min del tror jag på stigande räntor och inflation men det är värt att vara medveten om att det faktiskt i grunden är en spekulation inte ett faktum – hur tvärsäkert det än kan låta ibland.

4 Pengar på fickan

Många är manade att ge småsparare goda råd om hur riskerna i portföljen kan sänkas i tider av börsoro. Samtidigt lockar aktier alltjämt. Flera analytiker landar i slutsatsen att börsen slutar året högre än de nuvarande nivåerna men mycket väl kan dippa på vägen dit. I veckan som gick kunde läsare på Dagens Industris webb läsa inte mindre än tre artiklar om hur portföljen ska försvaras.

En av dem tipsade om att köpa defensiva aktier. Det vill säga bolag vars aktier normalt rör sig långsammare än övriga börsen. Hit hör ofta bolag med hög och stabil utdelning men låg tillväxt. En kombination som skulle kunna gå alldeles fel om en inbromsning på börsen startades av högre räntor. För så är det för det mesta – en strategi fungerar i en situation men inte i en annan.

Vad ska en småsparare göra med denna plötsliga flod av tips om portföljstrategier? Det första är att frigöra sig från tanken att det är gratis att försöka skydda sig mot tråkiga händelser men behålla samma möjlighet till roliga. Många behöver överhuvudtaget inte bry sig om eventuella börsnedgångar. Den som sparar långsiktigt och har grundinställningen att indexsparande är rätt väg eller som köper och behåller aktier kan lugnt bläddra förbi de här artiklarna i webbläsaren.

Den som däremot vill minska risken i sparandet har en mycket enkel patentlösning. Sälj något. Pengar på fickan har många fördelar. De är direkt redo för nya investeringar när du så önskar. De kan användas för att lösa skulder om du har sådana eller så kan de hör och häpna användas för att köpa varor eller tjänster. Det är inte kliniskt galet att vilja konsumera delar av sina ihopsamlade slantar, såvida du inte är Joakim von Anka och i första hand har dem till att bada i.

Placeringen på bankboken eller i en korträntefond ger inte så mycket men noll är bättre än minus. Du kan vara säker på att du förlorar avkastning jämfört med en fullinvesterad portfölj om börsen går upp men det gör du med alla andra alternativ för att sänka risken också. För många vanliga sparare kan det lätt bli lite självbedrägeri att plötsligt köpa defensiva aktier eller lägga pengarna i något skyddande derivat. Det är det där med att äta kakan och att ändå ha den kvar som lockar. Det kan du inte – nu är det sagt.

Sedan är volatilitet och för den delen även nedgångar på börsen eller i ens egna innehav en intressant aspekt av att vara en aktiv investerare. Ett sätt, tillika mitt eget, att hålla nere risken i en aktiv portfölj tittar jag på i veckans fördjupning – “Rätt eller fel med swingtrade på marginalen”. Den hittar du på min egen blogg eller i filmad form nedan.

Hur reagerar du när det går sämre än väntat i portföljen? Bättre då? Vad gör du då? För min del är min huvudregel att när jag inte förstår vad som styr aktiepriset eller bolagets underliggande värde, då vill inte jag vara med längre. Det gäller både uppåt och nedåt. Fast det är i snigeltakt jag kliver ur sådant som går överraskande bra medan jag snabbare än kvickt vill ur allt som faller. Det senare, eftersom jag inte vill fastna i nedåtgående spiraler. För är det något jag tycker genuint illa om i investeringar, så är det att fatta beslut som riskerar att leda vidare till nya svårare beslut.

Denna något personliga vinkel på krönikan för att visa att det behöver inte vara så svårt att sänka risken i portföljen. Däremot kostar det, även med min metod, avkastning men vad i livet är gratis?

5 En gurkbot

Ett favoritämne inte bara här i krönikan är robotarnas framfart. Det har blivit lite av deras år så här långt, känns det som. För de dominerar snart sagt alla medieflöden för närvarande. Är det inte fintech eller automatiseringen av industrin så är det som ovan inlägg om att framtidens jordbruk kan drivas i direkt närhet till städerna. Kanske till och med inne i städerna. Konkurrenten är helt automatiserade traditionella jordbruk. Lite robot mot robot, kan man säga.

Mer robotar. Den här har vi redan varit inne på i krönikan för ett år sedan men tekniken tickar på. Undrar du var det blir som sist och slutligen tar bort den sista personliga integriteten ur vår tillvaro? En bra gissning är att varken staten eller sociala medier hinner först.

Den milstolpen blir det sannolikt försäkringsbolagen som når. Är du bara beredd att släppa data om dig själv, så kan de nämligen sänka din premie och vidta små korrigerande åtgärder. Storebror inte bara ser dig – han ger bra rabatter också!

“Vi söker dig som kan sätta rätt pris löpande, vet allt om kunderna, håller rätt lager och alltid har ett leende på läpparna. Du är en robot.” Så skulle annonsen för ett modern jobb i klädindustrin kunna se ut. Steg för steg plockar nämligen datorerna åt sig tidigare mänskliga arbetsuppgifter i kedjan från produktion till kund.

I botten ligger något alla handlar känner väl till – den som känner sina kunder bäst, lyckas bäst. I den grenen är det numera svårt att slå datorerna.

Slutligen kunde jag inte motstå den här. Det har varit mycket om krisen i klädbranschen i krönikan det senaste året. En del av problemet är att summan av gamla butiker och nätet blivit väldigt mycket kläder. Hur var det nu med guldrushen? Den bästa affären sägs ha varit att sälja spadarna. Mitt i prick för kampen mellan HM, Zara, Zalando och de andra. För vet ni vilka de stora vinnarna är? Bomullsbönderna.

Vissa av digitaliseringens vinnare är åtminstone inte robotar, ännu…. tror jag är väl bäst att tillägga.

/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken. Här är några andra ställen där du kan följa mina inlägg:

Om du gillar mitt bloggande och vloggande  finns det ett toppen sätt att visa det – via min insamling till SOS Barnbyar. Stöd den!

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

Gottodix
Ekonom
11
0
 Anmäl inlägget

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier och fonder gett historiskt god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning.

Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer. Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Subscribe
Notifiera mig om
guest
0 Kommentarer
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer

Du kanske också gillar

Nordnet
Hjälp
Juridik och säkerhet
© 2024 Nordnet Bank AB.
Nordnet | Box 30099 | 104 25 Stockholm