Nordnetbloggen

Veckans topp 5: vad är nya börshotet?

Frankrike ger ingen rusning för politik är inte på modet på börsen längre. Så vad har kommit i dess ställe? Bolagsvinster är svaret. Fast allt fler oroar sig också för en börsbubbla. Krönikan tar en titt på de nya börshoten samt vilken bubbla som skulle kunna spricka redan i år.

1 Hurra – ingen bryr sig!

Chipsen framplockade, läsken serverad, teven påslagen men inte var det som melodifestivalen precis. Det var inte heller i linje med bilden av fransk ineffektivitet. Klockan åtta stängde vallokalerna och minuten därefter var valvakan över. Det gick som väntat. Marknaden sneglade en aning på resultatet men somnade snabbt om. Räkna därför inte med några tydliga lättnadsrallyn den här veckan.

Resultatet låg redan i priset. Det samma gällde FED:s räntebeslut tidigare i veckan och den amerikanska jobbsiffran på fredag. Politik är iskallt på börsen för närvarande. Det gäller för övrigt i allt större utsträckning även utspelen från Vita Huset. Är du, som jag, politiskt intresserad är Italien och britternas väg ur EU vårens frågor.

Ett val i Italien kan röra till det men det kan också bekräfta att populismen inte får det stöd den räknat med runt Europa. Theresa May blev å sin sida sådär barnsligt osams som bara vuxna kan bli vid en middag med EU:s Jean-Claude Juncker. Den lättretade EU-byråkraten verkar ha gett önskat resultat, för May har medvind inför parlamentsvalet. Det har numera även Angela Merkel, som med viss lätthet vann ett delstatsval i veckan.

Ingenting av det jag skrivit så här långt i krönikan har någon som helst effekt på börsen i veckan. Nähä, det var ju lite udda prioriterat kan man tycka. Poängen är dock att allt ovanstående har haft effekt, tidigare. Det är bara det att ingen bryr sig längre – om FED (så länge de inte sätter fart på riktigt med sin räntepolitik), om Italien (så länge de inte lämnar EU) eller britterna (så länge… nä, där kom jag inte på något).

Det är för alla oss som följt den högst politiserade börsen de senaste åren en stor nyhet. Filosofera en stund över lugnet den här börsmåndagen. Det är inte 2016 längre, kan man konstatera.

 

2 Vi litar på vinsterna

Däremot verkar rapporterna ha glatt börsen. Vinsterna stiger både i USA och här hemma. Det senare skriver Finwire om i en annan artikel i nyhetsbrevet. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att vi nu, slutligen, är i en bolagsdriven börs. En intressant effekt av det är att antalet artiklar som oroligt beskriver riskerna mot börsuppgången ökar i rask takt.

Vissa är visst aldrig nöjda. Bara här på Nordnetbloggen går det för närvarande att läsa en artikel av redaktionen för Värdepappret om värdet i en bra balansräkning vid en krasch och i en annan artikel ger Nordnet tips om hur du kan skydda din portfölj vid en nedgång. Jag rättar förstås in mig i ledet och tittar i veckans fördjupning på vad som har potential att bli bubblan som spräcker den här börsuppgången.

Du hittar den genomgången i veckans fördjupning, som punkt fyra nedan. Innan det ska vi kryssa förbi några andra ämnen. Till en början vad som skulle kunna vara minan vårt ointresse för den stora ekonomin gör att vi missar. Många tycker att det var den här nyheten. För om sämre bilförsäljning är ett tecken på en sämre konjunktur, då skulle även vinsterna vara hotade och med dem börsuppgången.

Faktum är att det är en annan snabb normalisering av börssnacket. För borta är, kanske tillfälligt, även centralbankernas styrande hand över börsen. Nu är det åter gamla hederliga konjunkturprognoser kopplade till hur det går för den alldeles vanliga ekonomin runtomkring oss som verkar räknas. Det kan vara nog så skrämmande. Inte minst som särskilt amerikanska bolag fortsatt låna alltmer för att kunna hålla uppe sin avkastning.

Bland de bolagsdata som kommer i veckan finns HM:s försäljning redan under måndagsmorgonen samt bland annat rapporter från ICA, Ratos och Nibe – hela kalendern hittar du här.

 

3 Vad händer med oljan?

Vad är då de nya hoten mot börsuppgången? Nu när de gamla inte biter längre. Ett är en gammal bekant. Råvaror och metaller tickade uppåt under hela 2016 och många gruvbolag, som Boliden, har börjat kännas som vinnare från förr. Därför är det inte utan att man undrar vad i hela tjugohundrasjutton håller oljan på med?

 

Råvaran som brukade sätta tonen för så mycket annat verkade ju vara på väg uppåt den med. Mot slutet av det här året skulle för första gången på länge utbud och efterfrågan vara i balans. Så kan det fortfarande bli. Kanske är det bara en av börsens alla gissningslekar mellan optimister och pessimister vi ser för närvarande. Nu när oljan åter etablerat sig under 50 dollar.

Fast det kan också vara så att Saudiarabiens försök att dämpa utbudet än en gång mötts av mer olja från andra producenter. USA men även våra grannar Norge pumpar på så gott det kan. Samtidigt är lagre välfyllda. En del tror att någon riktig vilja att minska produktionen långsiktigt aldrig kommer tillbaka, eftersom klimatpolitik och elbilar fått oljebaronerna att oroade för att sitta på oljetillgångar strandade i marken.

Observera att med börsens logik räcker det med att tillräckligt många tror att det kan bli så för att utbudet idag ska förbli stort. Fast ändå, det var det som hände – det var ju efterfrågan som skulle rädda oljan den här gången?

 

Källa: TradingEconomics

Om vi tar grunderna i oljans koppling med börsen så är huvudregeln att när olja och börs rör sig i samma riktning är det efterfrågan som styr medan när de går isär så är det utbudet. Det där kan krångla till sig om raset i oljepriserna blir så stort det hotar ekonomin hos producenterna, som det gjorde 2015-2016, särskilt i ett antal tillväxtländer.

Ta en titt på sambandet mellan oljepris och börsen ovan. 2012-2014 stiger börsen, trots ett högt men stabilt oljepris. Sedan kommer en lång period  när grafen över både börsen och oljepriset ser ut som likformade fågelvingar. Ett fall och en återhämtning. Ni vet den där börsen  vilken börsen sjönk varje dag oljan dippade och vice versa. Notera att det sambandet blir allt svagare fram till dess det nu inte längre verkar finnas.

Nu verkar snarare lägre oljepris elda på börsen. Det vill säga för stort utbud har tagit över igen.

Källa: TradingEconomics

Det är lite konstigt för oljan och guldet följs åt för närvarande. Guldet blir billigare bland annat för att riskviljan ökat i världsekonomi men visar även att inflationen fallit tillbaka igen. Stigande riskvilja borde betyda ökad efterfrågan på olja men uppenbarligen inte tillräckligt för att hålla priset uppe.

Visst kan oljepriset ha styrts av tillfälligheter den senaste tiden men det går också att se ett obekvämt svar på frågan om verkligheten hänger med förväntningarna i utvecklingen.  Det kan vara så att precis som det som kallas för en Trumptrade mattats och amerikansk bilförsäljning avtagit, så är det ändå så att det riktiga lyftet inte kommit. Vi bara tror det – kanske baserat på att förra året vid den här tiden var vinsterna i bolagen på riktigt låga nivåer. Så rapportsiffrorna vi gladde oss åt var kanske väl lätta att slå, gal muntergöken.

 

Om oljepriset beror på efterfrågan, så skulle grafen ovan kunna tolkas som att Kina köper överraskande lite. Det i  sin tur kan bero på att landet nu än en gång försöker ställa om sin ekonomi bort från lånefinansierade och olönsamma investeringar till mer konsumtion. Det gick ju som bekant sådär 2015.

 

4 Var finns börsbubblan?

I en brant börsuppgång är blir två nyheter klättra på löpsedlarna. Den ena är ”så hittar du vinnaraktien”. Den andra är att vi alla våra investeringar är dömda till en snar ond bråd död. Någonstans är väl det där en ganska bra skildring av hur det är att vara människa. Hopp och förtvivlan, fast lite sådär lagom melodramatiskt uppskruvat.

Det enda som verkar vara fullständigt uteslutet när det skrivs om börsen är att marknaden vägt samman möjligheter och risker ungefär rätt. Fast ok, det känns väl kanske som en sådär nyhetsvinkel. ”Läs allt om’et – börsen rätt prissatt, ger ok avkastning på sikt”. Det är himmel eller helvete som gäller.

Om vi nu ändå ska förbereda oss på skärselden, vilka prövningar skulle den här börsen kunna stå inför? Det handlar veckans fördjupning om. Längst ned i krönikan hittar du ett vlogginlägg och vill du läsa i lugn och ro finns ett skrivet inlägg med ”3 möjliga börsbubblor 2017”. Här en snabb överblick.

För att ta det hela från grunden – vad är en bubbla? Ett svar är att det är när:

  • priset på en tillgång drar iväg från det i någon mening rätta priset,
  • vi på marknaden börjar spekulera i fortsatt prisuppgång istället för att värdera själva tillgången samt
  • det finns något slags hinder för att verkligheten ska göra sig påmind.

Den sista är kanske inte så uppenbar som de både första punkterna. Warren Buffet har konstaterat att alla verkliga bubblor bygger på en bra idé. För de är svårare att sticka hål på kloka tankar än på ren galenskap. Ofta är finns det något slags struktur eller till och med politiska beslut bakom att priserna drar iväg. Ett exempel var att tillfälligt lättade låneregler bäddade för den amerikanska delen av finanskrisen 2007-2008.

En annan viktig iakttagelse om bubblor är att de inte alla är likadana eller ens liknande. Det finns åtminstone tre urtyper som var för sig har sina karaktäristika och inte minst som ställer helt olika krav på dig som investerare.

 

Tillväxtbublan

Källa: StockPiper

Tulpanen bland bubblor är tillväxtbubblan. För visst är det väl den vi först kommer att tänka på när ordet bubbla kommer på tal. Priser som rusar iväg baserat på alltmer orealistiska framtidsförväntningar och så småningom om i ren spekulation om fortsatt stigande priser är själva sinnebilden av börsyra.

Holländarnas galna blomsterhandel under några år i början av 1600-talet är ett exempel. Dotcomkraschen 1999 är ett annat. Den senare hänvisar Dagens Industri till i mitt exempel ovan och visst finns det exempel på värderingar som sprungit iväg. Några amerikanska är Amazon, Netflix och Tesla – alla med extrema p/e-tal baserat på de närmaste årens förväntade vinster. Det vill säga, även om det går så bra för bolagen som marknaden hoppas på, så kommer de vara dyra om några år.

Det saknas inte bolag som lyckats med det reptricket. Facebook är ett exempel. Många har dock fallit på vägen. Vad som är dyrt är förstås också relativt. Det beror ju på bransch och tillväxtmöjligheter. Så vad ska man titta på för att hålla sig på alerten? Två saker.

För det första om p/e-talet nästa års vinst stiger snabbare än p/e-talet på föregående års vinst. Det tyder i ett tillväxtbolag på att förväntningarna stiger på längre sikt stiger. Så ser det ut i exempelvis Vitrolife. Det behöver förstås inte bli ett problem men det vill till att bolaget levererar. Det för oss till den andra punkten att följa noggrant. I den här typen av bolag får dåliga nyheter ofta samma dubbla effekt som goda har gett i uppgången. Skulle det komma ett stort problem för ett bolag som Vitrolife finns det alltså all anledning att räkna med ett brant fall.

Den goda nyheten med den här typen av bubblor är att de inte automatiskt sprider sig till andra delar av ekonomin och börsen. De kan ofta, som 1999, krascha alldeles på egen hand.

 

Konjunkturbubblan

Källa: Multpl

1929 var det en annan typ av bubbla som sprack. Allt hade blivit för dyrt. Det finns alltid många sätt att skriva historien men ett är att det då var orealistiska förväntningar på konjunkturen som knäckte börsen. Det dröjde fram till kraschen 1999 innan p/e-talet för de senaste tio årens genomsnittliga vinst blev högre. Den gången var det dock en riktigt het tillväxtbubbla som drev på delar av börsen.

Nu är amerikanska börsen uppe på nivåerna från 1929 och mönstret är mer likt det som drev börsen den gången. Nu som då är det jämfört med jämförelseperioden bakåt, snabbt stigande förväntningar på ekonomin som driver vidare kurserna uppåt. En annan likhet är känslan av att det finns inget alternativ till att placera i aktier. Det är för dyrt att avstå från börsen är köpargumentet snarare än vad är bolagen egentligen värda.

Källa: StockPiper

Den som vill se strukturen på den här typen av prisuppgångar kan ta en titt på Atlas Copco. Precis som i exemplet med Vitrolife är inte poängen om Atlas Copco är billigt eller dyrt utan bara hur marknaden tänkt när de under de senast åren höjt bolagets värdering.

Situationen är den motsatta mot i Vitrolife. Här har p/e-talet på förra årets vinst stigit mer än p/e-talet på den förväntade vinsten det kommande året. Det här ger också en ledtråd om vad som pressar den här typen av pressade värderingar.

Om inte konjunkturen håller farten eller till och med vänder, då blir plötsligt aktier som såg ut som relativt rimligt värderade snabbt dyra. De kan ta formen av en korrektion eller i värsta fall leda till en skarp nedgång.

Det går åtminstone att resonera så för den som ser med oro på börsutvecklingen. Alla mynt har två sidor. Den som vill kan istället se en konjunktur som har långt kvar innan den överhettas. Det har jag skrivit om tidigare i exempelvis inlägget Investeringsklockan 2017. En typisk egenskap för den här typen av nedgångar är att när det är slut så är det slut.

En och annan korrektion blir det på vägen men när det verkligen vänt nedåt, då ska ekonomin igenom en konjunkturnedgång. Den här typen av böljande börser som rör sig långa vågor passar investerare som tänker i termer av momentum eller bull and bear. Helt enkelt alla som tänker i termer av att historien upprepar sig utifrån kända mönster.

 

Tillgångs- och skuldbubblan

Källa: Börsdata

Den tredje typen av bubbla är på många sätt den knepigaste. När priset på kapital hamnar fel kan både skulder och tillgångspriser växa snabbt. Om räntorna faller blir det billigare att låna och lättare att få avkastning genom att exempelvis köpa aktier. Dessutom faller avkastningskraven steg för steg, vart efter det blir allt svårare att få vettig avkastning.

Här tar jag Handelsbanken som exempel. Även här vill jag understryka att det bara är för att visa hur mekaniken i prisökningen ser ut som jag lyfter fram bolaget. I Handelsbanken har efter finanskrisen avkastningen på eget kapital legat nästan helt stilla. Samtidigt har priset på eget kapital stigit från ett p/b-tal på 1,1 till ett på 1,9.

Den här typen av bubblor sprider sig ofta till resten av ekonomin och gör det därtill i svårkontrollerad form. Det kan bli snabbt stigande räntor och brist på likviditet. Det kan leda bra bolag in i konkurs och en nedgång får snabbt långtgående konsekvenser. Den utlösande faktorn är ofta, som i Sverige i början av nittiotalet, ändrade regelverk eller andra försök att dämpa de problem som sedan ändå inträffar.

Riktigt knepigt kan det bli. Förhoppningsvis är vi inte där. Närmast är antagligen Kinas ekonomi.

 

5 Seinfeldbörsen

Det var ett tag sedan. Faktiskt var det 1928 som en börsvecka i USA senast var så lugn. Det är ju inte utan att just den tidsreferensen känns lite sådär för den vidskeplige. Kanske särskilt för den som värmt upp med punkte om börsbubblor ovan. Är det lugnet före stormen?

Kanske, kanske inte. Varje tid har sina särdrag. Vår kanske är att börsen egentligen är en show om ingenting. En Seinfeldbörs helt enkelt. För vad är det numera som styr kurserna? Ingenting verkar det och alla som följer historien blir med tiden allt mer ironiskt lagda de med.

Ta bara det där med vad som är en bra och en dålig nyhet. Det är lätt att, precis som vilken nittiotalsironiker som helst, sätta citationstecken runt att en ekonomisk siffra eller en bolagsrapport var ”bra”.  För vem vet egentligen längre.

Metaforen med Seinfeld fungerar förresten bra på en del andra sätt också. Serien var trevlig, pågick i en evighet och slutet kändes krystat. Det kan väl komma att stämma rätt väl även för vår börsera, eller?

Slutligen. Vem har inte någon gång drömt om att vara den där översmarta tradern som gör rätt när alla vi andra gör fel. Den som blankade bostadspapper i USA före finanskrisen till exempel. Synd bara att det är så svårt. För till och med om du är säker på att något är ohållbart, så är det närmast omöjligt att veta när bubblan brister. Allt sitter ihop på så extremt komplexa sätt.

Det man skulle behöva är lite saftig insiderinformation om hur det går för hela världen. Därför är det ju inte utan att man undrar lite när en hemlig storköpare av försäkring mot stor börsoro på kort sikt verkar ha avslöjats i veckan. Det visade sig vara förvaltaren som sköter Church of Englands pengar. En himmelsk försyn?

 

/Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller om du vill komma igång med Shareville via den här länken. Här är några andra ställen där du kan följa mina inlägg:

Om du gillar mitt bloggande och vloggande  finns det ett toppen sätt att visa det – via min insamling till SOS Barnbyar. Stöd den!

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

 

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Lämna en kommentar

avatar

Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.

Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

Nordnets veckobrev.
Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.









Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
Nordnets veckobrev.

Få Nordnets veckobrev varje måndagsmorgon med börsens viktigaste händelser.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.
Håll mig uppdaterad
close-link